Nuläge Kullenskolan mars

24 03 2014

Vi har haft fullt upp med att färdigställa våra arbeten, vinterfåglar och bokstavsgåtor. Men nu är vi äntligen klara och förra veckan kunde vi påbörja ett nytt tema tillsammans i klasserna; Monster.
Vi har börjat med att tillverka våra monster av trolldeg. Eleverna fick i uppgift att utifrån en degklump förutsättningslöst göra olika kroppsdelar; ett huvud, en arm och ett ben. Vi läste därefter en inspirationsvers om monster och pratade om vad ett monster är eller kan vara. Sedan fick två skrivarpar sätta ihop sina kroppsdelar till ett monster. Ett skrivarpar från varje klass. Vi har också dekorerat och målat skapelserna.

Nu är det dags att börja skriva. Vi har gjort en planeringsmall som de ska få jobba med gemensamt i gruppen. De ska tillsammans bygga upp en historia kring monstret. Vad heter det? Hur gammal är det? Var bor monstret? Vad äter det? Har det någon familj? Vad tycker det om att göra?
De ska i gruppen ansvara för att göra en bild var, som sedan kan hjälpa dem när de ska gå till datorn för att skriva om sitt monster. Figur, bild och text ska sedan sammanställas till vår monsterutställning.




Björklundaskolans tankar om boken” Läsförståelse i teori och praktik” av Ivar Bråten

24 03 2014

”Det är viktigt att nyförvärvade avkodningsfärdigheter integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter som upplevs som intressanta och relevanta av eleverna.” s.55 Vi upplever att eleverna får stor variation i sin läsinlärning i och med att vi använder oss av olika läsinlärningsmetoder varav ASL är en av dem. I arbetet med ASL arbetar eleverna med ord och meningar som är intressanta och relevanta för dem och de visar ett stort engagemang och ett stort intresse för att skriva och läsa.

I boken skrivs det mycket om vikten av förkunskaper och bra ordförråd för på att kunna bli en god läsare. Det skrivs även att ” Barns talspråksutveckling i förskoleåldern är en avgörande resurs när de ska lära sig skriftspråket.” s85 likväl som de skriver att ” Det finns därför ingen orsak att förskolan intar en vänta-och-se-attityd inför barn med svagt utvecklat språk i förskoleåldern.” s.99. Vi finner detta intressant och önskar att eventuella svårigheter snabbt uppmärksammas och att resurser finns för att främja språkutvecklingen för dessa barn.

I boken på sidan 206 kan man läsa om läsning i olika former och olika ämnen. Det skrivs om vikten av att variera läsningen, högläsning av pedagog, parläsning, tyst läsning, körläsning, läxläsning o s v. Även vi tycker att det är viktigt med denna variation av läsning och arbetar på detta sätt.

”Av de enskilda strategier som utprövades i undervisningssammanhang på 1970-talet och under första hälften av 1980-talet visade sig följande vara särskilt värdefulla: a) aktivera förkunskaper b) ställa frågor under läsningen c) konstruera mentala bilder d) sammanfatta de viktigaste i texten och e) analysera textens uppbyggnad.” s 230. Dessa strategier anser vi vara mycket bra att använda vid läsning av texter. Vi upplever att, om man använder sig utav ovanstående strategier, fångar man alla elever, även de som på egen hand kan ha svårigheter att förstå textinnehållet.




Ny forskning från Örebro Universitet

24 03 2014

Forskningsnyheter

Ny teknik i skolan ger resultat

2014-03-21

Datorn är ingen silverkula som kan lösa alla problem men när skolor använder teknik på rätt sätt ger det resultat. Det skriver professor Åke Grönlund i boken Att förändra skolan med teknik. Utifrån sin forskning visar han att nyckeln till framgång finns i ledarskapet.

Professor Åke Grönlund

Professor Åke Grönlund

– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan.

I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del.

– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.

Att hitta rätt väg

Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.

– Därför är inte detta ett it-projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal, säger Åke Grönlund.

Positiva effekter

När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.

– Vår forskning har till exempel visat atten ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.

Men skolor som inte använder tekniken på rätt sätt riskerar att få en dyrare och ensammare skola som leder till sämre resultat.

– Det enskilda arbetet ökar generellt och vår forskning visar att när tekniken används fel leder det till ensamarbete där eleverna tappar fokus. Dessutom är tekniken dyr och kan leda till neddragningar i personalresurser och till mer stress.

Får inte tränga ut personalen

Det är alltså viktigt att inte låta kostnader för teknik tränga ut personalen men också att se till att lärarnas arbetstid används till undervisning. Mer teknik medför förändrat arbete för lärarna men inte mindre arbete.

– Vi har under projektets tre år sett att många positiva utvecklingar. Många lärare har utvecklat nya arbetssätt, ibland små förbättringar och ibland genomgripande förändringar. Experimenterandet har gett många goda idéer. Dessa arbetssätt måste dokumenteras och kvalitetssäkras och spridas i hela organisationen, säger Åke Grönlund.

Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker.

Text: Linda Harradine Foto: Örebro universitet
Källa: Örebro Universitet, Forskningsnyheter.

 




Nuläge Alterdalens förskoleklass

24 03 2014

Vi har avslutat temat Sandvargen genom att göra animerade filmer.




Nuläge Björklunda åk 1

21 03 2014

Vi arbetar nu med en Storyline baserad på ”Valters äventyr i Himmelsbacken” av Zacharias Topelius. Den handlar om Valter som är sex år och bor med sin familj i ett litet hus. På gården finns också en dräng och en piga och en massa djur. Valter älskar äventyr och råkar ibland illa ut. Eleverna har fått tillverka var sin Valter i tidsenliga kläder. De har även gjort en personbeskrivningar av honom. Därefter har de tillverkat gårdens alla byggnader, djur och övriga personer. De har även tillverkat Valters kälke Pukki. Under berättelsens gång har vi listat en massa saker, bland annat egenskaper hos Snödrottningen och Snökungen, som Valter träffar på. Eleverna har i halvklass författat ett brev till dessa. De kommer att få svar på sina brev till veckan, vilket de verkligen ser fram emot!

20140321-141257.jpg

20140321-141331.jpg

20140321-141343.jpg

20140321-141357.jpg




Nuläge klass 1A Kullenskolan

25 02 2014

Vi har liksom 1b arbetat med bokstavsgåtor. Eleverna har tilldelats olika bokstäver där det fått i uppdrag att ta med sig en superhemlig sak på sin tilldelade bokstav. Vi började också med att beskriva och berätta om vår sak och de övriga i klassen fick sedan gissa vad det var för någonting som personen ifråga hade med sig. Eleverna har tyckt om arbetet och längtat efter att få ta med sig sin hemliga sak. Utvecklande att få både beskriva och sedan skriva i ord. Blir spännande att se hur det går för förskoleklassen att klura ut våra gåtor. Men som Kicki skriver så kändes det som en bra arbetsgång.

20140225-213601.jpg

20140225-213608.jpg
I samband med våra skrivuppgifter så jobbar övriga elever som inte skriver på datorerna med olika stationer, några exempel är sykort, Lego- där de följer en instruktion som de bygger ihop i samarbete med en kamrat. Vaxsnören- där skriver de så många ord de kan på bokstaven Bb och tidningsurklipp där de letar bilder och bokstäver på Bb. Nedan följer några bilder från arbetet i stationerna.

20140225-214025.jpg

20140225-214047.jpg

20140225-214102.jpg

20140226-130333.jpg
Vi har skrivit på datorn och gjort räknesagor.

20140226-130429.jpg
Här är en liten tankekarta med våra förkunskaper om olika slags fåglar. Vi har sedan sett en film om de vanligaste fåglarna i våra skogar där vi börjat ringa in vilka som fanns med på vår tankekarta. Vi går nu vidare med arbetet om vinterfåglar.




Nuläge Kullen 1B

25 02 2014

Vi har skrivit sagor med tema: Möte med farligt djur. Vilket djur träffar de på och hur klarar de sig därifrån? Sagan måste som i alla klassiska sagor ha ett lyckligt slut.
De arbetade som vanligt tillsammans två och två De fick börja med att planera sagan och måla bilder med hjälp av fyra frågor; Vilka är huvudpersoner?
Vad gör de/Var är de? Vilket djur möter de? Hur klarar de sig/ Hur slutar det? (Forsberg/Lövgrens bok) Bilderna blev välarbetade och var bra att ha som stöd när de skrev sagan på datorn.
De arbetade fokuserat och var stolta över sina första böcker som nu finns att läsa för alla i klassrummet.

Nästa gång ska vi använda samma bildplanering med frågor, men fokusera på att berätta mer till varje bild.

Vi har i So/No arbetat med vinterfåglar och bla läst och lärt oss om de fåglar vi har i våra trädgårdar. De har sedan med egna ord berättat om fågeln och ritat och målat hur den ser ut. I vårt arbete med fåglar täcker vi in både svenska och no, biologi.

I målen för no i åk 3 ska eleven kunna beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur.

Process- informationshanteringsförmåga och begreppslig förmåga
Vi har jobbat med årstider och förändringar i naturen. Vi har sett fåglar både i verkliga livet och på film och lyssnat på fågelsång. Vi har sedan utgått från de vinterfåglar eleverna har sett och känner till. De fåglar de vill lära sig mer om.
Sen har de läst enkla faktatexter tillsammans med en kompis. Fått berätta för kompisen om fågeln. Vad stod det i texten? Vad menas med ruva? Förstod jag och kan jag berätta om fågeln jag har läst? Annars kanske min kompis kan hjälpa till så att jag förstår faktatexten. Eller är det ord som ingen av oss förstår så vi behöver hjälp av en vuxen?

Vi jobbar med svenska, både tal- och skriftspråk. Eleverna får formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utveckla språkförmågan och deras tilltro till den egna förmågan.
Genom att jobba enskilt tillsammans med en kamrat får de hjälp att förstå sin text och även till bearbetning av den.

De får på ett enkelt sätt visa grundläggande läsförståelse.

De får sedan göra en presentation av sin fågel. De skriver enkel text på dator. I texterna ska eleven använda stor bokstav och punkt. De kan använda enkla ämnesspecifika ord och begrepp. Med fågel bilden kan eleven förtydliga och förstärka sin faktatext.

Vid den muntliga redovisningen av fåglarna får eleverna chans att ställa frågor och ge kommentarer.

I biologi ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll .

Den kommunikativa förmågan har vi först tränat muntligt. Att redogöra för det man läst så arbetskamraten förstår kan också hjälpa en själv att förstå det bättre. Vilket kan underlätta skrivandetutifrån vad de kommer ihåg och berättat om sin fågel.

Analytisk – och metakognitiv förmåga: Vi har tittat på fåglarna och deras utseende. Vi har funderat tillsammans, ex. varför har den fågeln så kort och kraftig näbb? Och varför har en annan fågel en så lång och smal? Vi har jämfört fåglarna och sett skillnader och undrat. Har vi sett den fågeln? Varför ser man den fågeln så ofta? etc.


Vi har i samband med vårt bokstavsarbete skrivit bokstavsgåtor. De fick först ”ta gåtan” muntligt i klassen för att sedan skriva rent den på datorn. Det kändes som rätt väg att arbeta, då flera elever utvecklade och förbättrade sina ledtrådar med hjälp av klasskamraterna. De renskrivna gåtorna ska de nu redovisa för förskoleklassen.

     
 


          




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

Vi har arbetat mycket om klockan den senaste tiden. Under ett ASL-pass fick eleverna som uppgift att presenter ”Min dag” i kronologisk ordning. Eleverna skrev då vad de gjorde under en dag med utgångspunkt från fyra valfria klockslag. De var en uppskattad uppgift och eleverna arbetade flitigt!

20140225-160405.jpg




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

På Alla hjärtans dag skrev eleverna fina saker om varandra i skrivgruppen. Alla elever fick sedan var sitt hjärta att ta med hem. Det kändes fint för eleverna att få så mycket beröm av klasskompisarna.

20140225-155916.jpg




Nuläge Alterdalens förskoleklass

25 02 2014

Vi arbetar med boken Sandvargen. Eleverna har fått göra sina egna Sandvargar i lera, målat Sandvargens hem på stora pappersark och gjort sin egen sprattelgubbs-Zackarina.

20140225-105059.jpg

Eleverna har också fått prova på att skriva på datorn två och två. De skrev frågor till Sandvargen som de ville ha svar på. Sandvargen påstår att han kan allting och eleverna ville se om detta verkligen stämmer.
Efter några dagar kom det ett brev på posten till skolan med avsändare Sandvargen. Oj vad uppskattat det var och vad viktigt det är för eleverna att se att det finns en mottagare till vad de gör.
Av elevernas frågor och Sandvargens svar har vi satt ihop och gjort en liten bok som hänger i klassrummet. Boken bläddras i av både eleverna i förskoleklassen men även andra elever på skolan är intresserade av vad vi gjort. Jättekul för barnen att få dela med sig av sitt arbete till andra, äldre elever på skolan.

20140225-105545.jpg

20140225-105549.jpg

20140225-105558.jpg

20140225-105603.jpg

20140225-105610.jpg

20140225-105622.jpg

Eftersom Sandvargen var så snäll och gav oss hans mailadress har vi nu också, tillsammans (diktering), skrivit ett mail till honom där vi berättat om våra favoritartister och låtar – kopplat till ett kapitel vi läst ur boken.
Imorgon ska vi kika om Sandvargen svarat på mailet…