Citat och kommentarer ur ”Digitala verktyg och sociala medier…” av Christina Löfving

28 04 2014

”I Lgr 11 är Centrala innehållet omfattande. Skolverket har påpekat att man kanske inte kan arbeta som förut om man ska hinna. Det går inte att göra alla delar i kursplanen lika omfattande. Man ska arbeta med Centrala innehållet för att eleverna ska utveckla de förmågor som finns beskrivna övergripande och under ämnets syfte i Lgr 11…..För att hinna förespråkar Skolverket ämnesövergripande arbetssätt.” s. 181. För oss har det alltid varit viktigt och tillfredsställande att arbeta ämnesövergripande. Vi har bland annat använt oss av Storyline som är en pedagogisk metod eller ett förhållningssätt för inlärning som innebär att lärare och elever tillsammans arbetar med en historia. ASL är ytterligare ett arbetssätt där man kan arbeta ämnesövergripande. Vi tycker att ASL är en elevaktiv metod som ger många motiverade och engagerade elever. I ASL är det lätt att individualisera och utmana eleverna. På sidan 137 lyftes frågan ”Hur går det till i praktiken att arbeta ämnesintegrerat när även digitala verktyg och sociala medier får spela en viktig roll.” Frågan följdes av två planeringar, varav en riktade sig till lågstadiet. Vi fann det intressant och fick många nya tips och idéer som vi kommer att prova på framöver.
På sidan 143 skriver Christina Löfving ” Genom hela arbetet kommer ni var och en att få formativ bedömning….” Vi håller med C L om att formativ bedömning är mycket viktigt och vår målsättning är att utöva detta kontinuerligt.
/ Björklunda åk 1




Länkar hämtade från boken. Strömnäs skola.

27 04 2014

Vi har ju en längre tid bloggat i klass 1a. Vi använder oss av WordPress som verktyg. Jag upplever att det har varit lätt att komma igång med bloggandet och det har givits fina instruktioner för hur man använder verktyget. Att blogga har för oss varit ett sätt att dokumentera, tydliggöra, informera, inspirera och redovisa vårt arbete. Vi har fått fin respons från föräldrar som tycker det är intressant att följa elevernas vardag samt att de gemensamt kan reflektera tillsammans med sina barn om skoldagen.
Kika gärna in på vår klassblogg http://www.stromnasarna.wordpress.com.

Vi har även använt oss en del av www.youtube.com där vi presenterat en del arbeten exempelvis vår film om Pricken. Där har enbart föräldrar fått tillträde och vi har kunnat dela vårt arbete med en mottagare. Det är dessutom smidigt att länka till ett youtube klipp på bloggen. Detta är ett fantastisk presentationsverktyg där man kan nå en större publik.




Citat och kommentarer från ”Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen”

27 04 2014

”Att läsa, spela dataspel och vara på internet där ungdomar tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik. Att producera är bättre än att konsumera.” (S.32)
Detta tycker jag är väldigt intressant. Det är nästan som en norm i samhället och skolvärlden att dataspel inte är ett tillräckligt fint intresse att ägna sig åt. Jag tycker givetvis att alla vuxna omkring barnen ska visa intresse för vad barnen ägnar sig åt när de sitter och arbetar med datorn. Vi ska vägleda, uppmärksamma och uppmuntra till en positiv användning av digitala verktyg. Använder vi dessa på rätt sätt och tar tillvara på barn intresse för exempelvis dataspel så tror jag, precis som Christina Löfving nämner, att det finns mycket utveckling och kunskap att hämta där.

”Stödet som ett presentationsverktyg ger kan göra att man känner att man själv inte hamnar i fokus och slipper rodnande kinder. Klasskamraterna tittar på vad projektorn visar och själv kan man berätta med mindre nervositet. Man tränar på att hantera situationer där man behöver prestera något.” (S.77)
Detta upplevde jag tydligt när vi filmade vår dramatisering av boken ”Pricken”. Även de elever som vanligtvis inte är så bekväma med att stå i centrum kunde slappna av när de skulle spela upp dramat eftersom de visste att man kunde göra en omtagning och att de inte hade allas blickar riktade mot sig. Att presentera dramat som en film engagerade och passade de flesta.

”Tekniska hjälpmedel kan få alla att lyckas i något avseende. Talsyntes finns för den som har svårt att läsa, färdiga bilder som kan förfinas för den som har svårt att rita, musikprogram för den som har svårt att få ljud i en trumpet – egentligen är det få begränsningar. Det viktiga är att börjar känslan av att kunna lyckas.” (S.89)
Det är just detta man gör när man använder sig av ASL som ett förhållnings och arbetssätt. Alla får lyckas och känna sig nöjda över det som de producerat. Digitala verktyg i undervisning fungerar verkligen som inkluderande.




Nuläge Strömnas skola!

26 04 2014

Det vi arbetade med innan påsklovet passade in i det då aktuella temat påsken. Vi samtalade och såg film om den kristna påsken samt skrev påskgåtor. Ett exempel på en sådan färgglad skapelse finner ni här nedan.

Förutom påskgåtor har vi arbetat en del med läsförståelsestrategier. Vi har plockat korta texter från ”Att läsa mellan raderna” och först samtalat kring dessa. Vi har övat oss på att svara på frågorna med hela meningar där frågan vävs in i svaret. Därefter har eleverna svarat på frågorna själva genom att använda datorn som skrivverktyg. Eleverna var mycket duktiga på detta och jag upplevde att alla klarade av uppgiften mycket tack vare att de använde sig av datorn när de svarade på frågorna.

Ett nytt inslag hos oss i klass 1A är ”Våga fråga!”. Eleverna har fått ställa valfria frågor som vi sedan samlat in i vår ”Våga fråga-låda”. Varje vecka drar vi två frågor från lådan som eleverna får klura på hemma under en vecka. När en vecka gått kollar vi de svar vi kommit fram till och använder sedan NE eller någon annan kunskapskälla för att gemensamt söka svaren. Eleverna är väldigt engagerade och ställer djupa, intressanta frågor. Frågorna för denna vecka är; Varför firar vi nyår? Varför finns solen?
Vi har även haft en intressant diskussion om källkritik.

Veckan efter lovet fick eleverna skriva om sitt påsklov. Brukar vanligtvis inte ha sådana uppgifter där man ska berätta om sina ledigheter/lov då det kan finnas elever som upplever sådana uppgifter som ångestfyllda då loven kanske innefattar en massa tråkigheter. Försökte visa på att man kan skriva mer allmänna saker så som att man varit ute i det fina vädret osv.

20140426-202128.jpg

20140426-202230.jpg




Nuläge Björklunda

25 04 2014

Under april månad har vi avslutat vårt arbete med ”Valters äventyr i Himmelsbacken”. Alla elever har fått skriva en presentation av sig själva.

20140425-121530.jpg

20140425-121607.jpg

20140425-122816.jpg

20140425-122834.jpg

20140425-122925.jpg




Citat ur Ivar Bråtens Läsförståelse i teori och praktik

25 03 2014

”Det säger nästan sig självt att för att förstå det lästa, måste eleverna ha tillräcklig förståelse av vad de enskilda orden i texten betyder” sid 56.

Naturligtvis är det så. Att försöka läsa en text utan att förstå innebörden av orden vore som att jag skulle försöka mig på att läsa en bok på ett språk jag inte kan. Även om jag kan avkoda och ljuda fram orden så är det meningslöst om jag inte förstår vad jag läser. Av egen erfarenhet vet nog vi alla dessutom hur otroligt tråkig läsupplevelsen blir om man inte förstår vad som står där. Då menar jag inte att det som står är skrivet på ett annat språk utan att det skrivna ligger utanför min referensram vilket gör att jag inte förstår vad jag läser även om jag kan avkoda orden. Så skulle det exempelvis vara om jag skulle försöka mig på att läsa en doktorsavhandling i juridik. Även när jag studerade på universitetet kom jag ibland över texter där innebörden gick förlorad då det var skrivet med att sådant språk som jag inte fullt ut förstod.

”Att läsa böcker kan bjuda på tillfällen att introducera nya ord och prata om vad de betyder” sid 100.

Det är viktigt att man stannar upp och pratar om ord som eleverna inte förstår. Min erfarenhet är att eleverna inte alltid säger till när de inte förstår något ord, vid exempelvis högläsning, för de kan ändå förstå sammanhanget. Jag brukar försöka att alltid stanna till och fråga eleverna om ord som jag misstänker att de inte stött på tidigare. Ibland kan de lista ut betydelsen utifrån kontexten och ibland märker man att de inte har någon aning alls, även om de gärna kommer med gissningar och förslag. Jag har även haft en tanke på att göra en ordlista med nya ord vi stöter på i olika sammanhang men det har inte blivit av.

”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne” sid 200.

De texter man läser i olika ämnen har, precis som boken tar upp, sina egna egenarter och man behöver lära sig hur man ska läsa och de olika texterna för att förstå vad man läser. En lärare i NO har en större möjlighet att visa och skapa läsförståelse för eleverna när de läser faktatexter än vad en lärare som undervisar i svenska kanske har. Därför tror jag att det är viktigt att man inom alla ämnen har som mål att öka elevernas läsförståelse. En klasslärare som undervisar i alla ämnen kan ju slå ihop flera ämnen under ett och samma arbetspass och kan lättare ge eleverna läsförståelse i alla ämnen.

”En genomgång av 122 studier tyder på att samarbete leder till bättre prestationer än när lärandesituationen präglas av konkurrens eller individuellt arbete, och att detta gäller i alla skolår och alla ämnen” sid 255.

Jag håller med om citatet ovan och tror absolut att eleverna lär sig bäst i samspel med andra. Det svåra, kan jag tycka, är att få eleverna att hjälpa varandra på ett sätt som leder till lärande och inte till ett kopierande. Min elever är så pass unga än att de inte lärt sig  berätta för de andra hur man ska lösa en uppgift utan de berättar istället bara svaret rakt av. I den situationen sker inget större lärande för någon av eleverna. I de lägena får man vara där och påminna: berätta hur du tänkte och varför det blir det svar som det blir. Det är svårt…




Nuläge Strömnäs skola klass 1a!

25 03 2014

20140325-112433.jpg

Vi skrev berättelser som utspelade sig under sportlovet. Det blev spännande berättelser som handlade om allt ifrån husvagnsmysterier i Arjeplog till ett möte med en Björn i skogen. Fantasin fick här flöda fritt. Det var stolta elever som läste upp sina verk för varandra.

>

20140325-112832.jpg

Vi har även arbetat mycket med räknehändelser under denna period. Eleverna har skrivit egna räknehändelser där de fått bestämma innehåll själva. Detta har varit en uppskattad uppgift för många.

På elevens val har en grupp haft drama. Vi har dramatiserat boken Pricken och it/media-gruppen har filmat. Fredagen innan påsklovet kommer vi att ha filmvisning med mingel här i åk 1.>




”Läsförståelse i teori och praktik”- Ivar Bråten (red.)

24 03 2014

Kapitel 3
” För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” S.74

Det som fångade mig i den här delen av kapitel 3 är som de även säger i boken hopp och optimism för de elever som har svaga ordavkodningsfärdigheter. Att resultaten av undersökningarna visar att elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få hjälp för att kompensera för sina svårigheter och ändå nå god läsförståelse.

Kapitel 4
”Vuxna som använder ett rikt register av ord när de talar med barn, och gör det i sammanhang där barnen får hjälp med att förstå orden, bidrar till barnens talspråkliga lärande.” S.86

Som framgår i den här delen av boken så har vi fått läsa om vikten av fonologisk medvetenhet och talspråket för en god läsförståelse. Vidare står det hur barn med ett gott ordförråd lättare förstår vad det läser. Citatet ovan väver in så mycket som vi pedagoger gör/bör göra tillsammans med våra elever och vikten av att vi använder ett rikt språk så elevernas ordförråd får möjlighet att utökas. Tänk så mycket som vi vuxna , föräldrar och pedagoger, kan göra i ett tidigt stadie för att så tidigt som möjligt skapa goda förutsättningar för våra framtida barn.

Kapitel 9
”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne.”s. 200

Verkligen sant. Eftersom det handlar om så olika sorters läsning eftersom ämnena är så olika så håller jag med om att det inte enbart är svenskläraren (i vårt fall eftersom vi bor i Sverige och inte i Norge) som bör undervisa och ge strategier i läsförståelse.

Kapitel 10
”Bra frågor stimulerar också ofta eleverna att dra slutsatser och motivera svaren.” S. 252

Jag följer själv en blogg, Körlings ord, och jag måste få citera det hon skriver för det är så sant ”Självklart väcker texter frågor. Frågorna är viktiga. Vad kan hända? Är tanten gammal eller ensam? Är alla tanter ensamma? Alla frågor behöver inte besvaras. Däremot ställas. Frågor lever sitt fortsatta liv. De kan vila och bida sin tid. De bildar tankar och så skapar det ibland nyfikenhet och en läsare föds.”. – Får jag läsa den där boken? frågar eleven då. Om eleven spontant frågar eller vill berätta och relatera till texten får de naturligtvis göra det. Lektionen har börjat. Själva läsningen tog 60 sekunder. Inom tio minuter har vi samtalat om texten, berättat om oss själva och så kan vi börja räkna, undersöka geografi eller sätta samman ett batteri. Skolan är generös! Så tänker jag.
Jag tyckte att det här citatet var ett tydligt exempel på bra frågor. Texten om det som hon ställer frågor till ligger också ute på hennes blogg där ni som vill kan läsa. Sammanfattningsvis kan jag kort säga att det inte fanns några givna svar. Eleverna fick med andra ord dra slutsatser och motivera svaren, även om de inte gjorde det högt så i sina tankar. Det skapar en process som vidare leder till en god läsförståelseutveckling.




Citat och kommentarer; Läsförståelse i Teori och praktik, Ivar Bråten

24 03 2014

Kapitel 3

”För att uppnå god läsförståelse bör läsaren helst vara i stånd att avkoda eller identifiera orden i en text utan att göra för många fel eller anstränga sig för mkt.”
”Det är väl dokumenterat att det finns ett samband mellan ordavkodningsfärdigheter och läsförståelse. Detta samband är särskilt starkt under de första skolåren, där problem med att uppnå flytande ordavkodningsfärdigheter verkar vara den viktigaste och vanligaste orsaken till dålig läsförståelse.”
  Det är flera komponenter som ingår i och har betydelse för läsförståelse men det här stärker min uppfattning att det är väldigt viktigt med läsning, mängdläsning, de första åren i skolan. Eleverna måste få läsa ofta och mycket så de inte behöver använda kraft till att avkoda texten. De ska utveckla läsflyt och känna tilltro till sin läsförmåga tidigt för att skapa förutsättningar för en god läsutveckling.

I kapitel fyra läser vi om sambandet av ett rikt ordförråd och utvecklat talspråk för att utveckla god läsförmåga och läsförståelse högre upp i skolåldern .”En amerikansk forskargrupp konstaterar att det är specifika samtalsfärdigheter i förskoleåldern som föregår läsförståelse i åttaårsåldern, och inte talspråk generellt, närmare bestämt är det förmågan att rikta uppmärksamheten mot informationsinnehållet i samtalet och att vidga eller värdera betydelsen av innehållet som stöder läsförståelsens utveckling.” Catherine Snow och hennes forskarkolleger vid Harvard University fann att det främst var förskolebarns förmåga att delta i kognitiva utvecklande samtal och deras vokabulär som låg till grund för läsförståelsen i högre skolår och detta samband blev tydligare ju äldre barnen blev..” S. 90
”Böcker representerar en viktig resurs för kognitiva utvecklande samtal på dagis” s.97

Kognitivt utvecklande samtal kan man ha i många olika former och situationer. Men böcker och läsning med boksamtal i alla dess former, är av stor betydelse i våra skolor och kanske framför allt på våra förskolor. Det känns samtidigt som böcker spelar en allt mindre roll i våra moderna hem och våra elevers vardag. Vilken roll spelar de i våra förskolor och skolor?

En skicklig lärare skapar goda resultat i klassrummet och en lust att lära hos eleverna. Det som står i kapitel 9 är intressant och kanske ganska självklart, men jag tycker inte att det talas så ofta om det.
”ett annat kännetecken på skickliga lärare var att de var bra klassledare. Det fanns klara regler för klassen och lärarna förväntade sig att elever skulle följa reglerna. Klara regler för hur eleverna skulle uppföra sig och krav på att de skulle följa reglerna gav god arbetsro i klassen.”




Citat och kommentarer hämtade ur ”Läsförståelse i teori och praktik”!

24 03 2014

”För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” (S.74)
När man arbetar med läsförståelse så tänker jag att det är oerhört viktigt att de texter man arbetar med är texter som eleverna kan relatera till, som innehåller sådant som barnen har vissa förkunskaper kring. Arbetet med ASL passar bra när det gäller att arbeta med texter som är bekanta för eleverna. Har eleverna förkunskaper kring det dom ska skriva och läsa så blir de dessutom mer motiverade vilket jag också tror främjar god läsförståelse.

”Många andra studier pekar emellertid på att det särskilt är ordförråd och samtalsfärdigheter som är viktiga för barns senare läsförståelse.” (s.90)
Jag anser att det är viktigt att man i de yngre åldrarna arbetar med att utveckla barnens ordförråd såväl som samtalsfärdigheter. Att man läser olika typer av texter för barnen och att man sedan samtalar kring dessa. Arbete kring homonymer och synonymer är inte heller så dumt då man kan få en intressant diskussion kring ord och dess betydelser.

”Den systematiska begreppsundervisningen lärarna genomförde var ofta knuten till teman eleverna hade i andra ämnen. Läsning och skrivning var alltid en del av alla ämnen, och det lästes och skrevs varje dag.” (s.206)
Vi i åk.1 på Strömnäs arbetar tematiskt vilket känns bra då man kan finna stöd i det som nämns ovan. Barnen får ett sammanhang och begreppen förekommer som en naturlig del i läs- och skrivundervisningen. De blir dessutom mer motiverade vilket i sig verkar positivt på läsförståelsen.

”När man talar om begreppskunskap, den andra viktiga faktorn som inverkar på läsengagemanget, tänker man på de centrala begreppen inom ett ämne.” (s.246)
För att eleverna ska bli engagerade när de läser så tror jag att det är viktigt att de förstår vad de läser. Det är viktigt att de får kunskap om begreppen och dess betydelse i en text innan de tar sig an texten. Har de skapat sig förkunskaper blir läsningen mer också mer meningsfull.
.