ASL -sista utbildningsdagen lå 2012-13

27 05 2013

Den 7 maj hade vi sista ASL utbildningsdagen för läsåret 2012-13.
Brita Holmfrid, Luleå kommun berättade för oss om deras utvecklingsarbete ett samarbetsprojekt mellan kommunala språk-, läs-, och skrivutvecklaren, kulturskolan och lärare i en skola nära SSAB. Utvecklingsarbetet fick namnet ”Från malm till stål” Det utgick ifrån elevernas verklighet med stålverket som de ser varje dag, föräldrar som jobbar där och alla tåg med malmvagnar som passerar flera gånger varje dag. Att ta med ”elevernas ryggsäck” i skolarbetet. Vi fick se exempel på hur texter bearbetades på olika sätt, hur man jobbat med bilden. Utifrån en elevtext hade musikpedagogen gjort musik, danspedagogen gjorde en dans som eleverna dansade. Dansen handlade om malmens väg från gruvan i Kiruna till färdigt stål på SSAB och vad stålet kan användas till.
Vi fick även tillfälle att höra Britt Hansson, Skoldatateket Norrbotten föreläsa om tillgänglig utbildning. Hon visade på Handisamsfilmer korta informativa filmer som sätter tillgänglighetsfrågor på sin spets med en humoristisk glimt.
Hon belyste att eleverna har större möjlighet att göra ”rätt och lyckas” om det råder en god arbetsmiljö, det finns ett positivt bemötande och tillgång till brukbara verktyg.
Hon lyfte sambandet mellan inre motivation och känslan av att jag förstår, har kontroll och behärskar något.  Alla når bättre resultat om man tror att det ska gå bra. I en omhändertagande miljö, där man får stimulans, där det finns inslag av musik och motion får man positiva resultat.
Kritik ökar känslan av att inte kunna kontrollera sitt lärande och leder då till mindre motivation. Låga förväntningar leder till låga resultat, stress och i sin tur till störande inslag.
Hon pratade om hjärnans mognad, förenklat att barn lär sig när de lyckas, vuxna lär sig när de misslyckas och ungdomar får kickar (dopamin) av att kanske lyckas, därför tar de stora risker. Läs mer i Torkel Klingbergs ”Den lärande hjärnan”
Hon betonade betydelsen av att anpassa undervisningen ( har vi hört det förr?)

Erica Lövgren gav exempel på hur man kan fortsätta arbetet i åk 2 och jag (Anki) presenterade Åke Grönros och Annika Agélli Gentott forskningsrapport  med titeln ”Förbättra läsförmågan genom lärande läsning genom att skriva: Den i WTR metod som presenteras och testas är gjord i Sollentuna. ( med fantastiska resultat)

Intyg delades ut till samtliga deltagare och vi åt en ”ASL-tårta”, med det här fotot 🙂
asltårta




Rosviks skola Digitala verktyg och soc. medier

25 04 2013

Ja, eftersom jag inte hittade någon närmare beskrivning på vad vi skulle göra egentligen så väljer jag att blogga så här.

Tyckte boken var rätt balanserad och jag lärde mig en hel del. Inte minst vad en del ”ord” står för. Min ”inblick” i t.ex ”dataspelsvärlden” ökade. Jag förstår bättre nu varför t.ex. mina pojkar ( för ca 10 år sedan) hade så svårt att avbryta spelandet när vi skulle äta. Anar att spec. för en del som kanske inte har så många andra kompisar, kan den här ”världen” betyda väldigt mycket. Tänker att jag ska ta ett ”litet prat” med mina nu vuxna pojkar omkring detta och hur de nu ser på den tiden och hur de använder datorn nu… Jämför även med mina egna erfarenheter när vi tränar t.ex. på ett körverk som är svårt. Den där upplevelsen av ”flow/fiero som man kan få uppleva ibland, när det FUNKAR! YES we did it!!!

Så var det då några bra citat…

”Vi som har vuxit upp i en tid då onlinespel inte fanns har svårt att förstå det flw och den fiero man så intensivt kan känna när man uträttar något viktigt tillsammans med andra i just onlinespel.” (s. 38-39)

”Jag vill hävda att det är ett detektivarbete att vara pedagog. Ett arbete där man ständigt är någonting på spåren. Någonting nytt. Nya ledtrådar” (s. 42)

”Man behöver inte ha allt klappat och klart innan man går in på en lektion, utan man kan ta hjälp av eleverna. Jag tänkte att vi skulle pröva det här idag” (s. 168-169).

Det här får räcka, resten tar vi på träffen!

Med vänlig hälsning

Karin Domeij

 

P.S. Det är annars lite frestande att blogga om vad ni andra får för kompensation för kursen…. Men det kan vi ju också ta då! D.S.

 

 




De meningsfulla språkväven..

20 03 2013

Sid 54: Det finns en hel del att tänka på kring berättarstunden. Många pedagoger skapar sagohörnor.

Ibland känner jag att man gör allt för att alla ska få det så bra som möjligt vid högläsningen. Ändå har vi de här eleverna som inte kan sitta still eller gör ljud. Hur skall vi på bästa sätt hjälpa dessa elever?

Sid 27: Det stora fritidsutbudet kan innebära stor press på eleverna. Dagens unga är starkt utsatt för de kommersiella krafterna och det påträngande medieutbudet som minskar möjligheten att själva få göra en genuin erfarenhet innan den upplevs via en film, internet eller ett dataspel.

Tänker bara på hur det var förr, när jag var liten. Inte hade man någon tv på sitt rum. Idag har väl nästan alla unga tvapparater på sina egna rum. Kanske vi måste börja begränsa redan där, om vi skall få eleverna till att börja läsa mera. Vad lockar mera tv:n eller boken? Jag känner själv att jag är dålig på att läsa till mina egna barn. Det händer men inte ofta.




Leif Strandberg ”Vygotskij i praktiken – citat och kommentarer

6 02 2013

Leif Strandberg  ”Vygotskij i praktiken”.

Här kommer tre citat från boken tillsammans med kommentarer.

 

Sid 49: De skolor och förskolor som skapar många samspel mellan barn och vuxna och mellan barn och barn kommer skapa en kraftfull plattform för barnens lärande och utveckling.

Detta har jag tänkt på och uppmärksammat i min förskoleklass, av bekvämlighet och den snabbaste vägen är att be en vuxen om hjälp. Ber man barnen tillsammans fundera och klura så brukar de oftast komma fram till vettiga svar. Då går de in i samspel med andra och måste själva tänka.

 

Sid 116: Inre och yttre aktiviteter stimuleras i olika miljöer. Inre aktivitet kräver viss tystnad och avskildhet och yttre aktiviteter behöver utrymme för sjudande och ljudande aktivitet.

Om man skulle se på varje individ så har de olika behov av miljö i samband med lärande. En del har jättesvårt att jobba med inre aktivitet när det är livat i klassen.  Andra kan jobba med sin inre aktivitet och kan koncentrera sig trots att det är stimmigt runt omkring. Vissa behöver sjudande och ljudande för att lära sig. Tänk vad enkelt det vore om alla hade samma behov.  ;D  Jag tycker att det är viktigt att försöka tillgodose alla behov.

 

Sid 67: I leken är barnen inte bara aktiva, de är absorberande. De är inte bara delaktiga, de är kreativa huvudpersoner med rätt att experimentera. Utveckla och omforma det som finns. I leken undersöker de, utvecklar regler, roller,  meningar och verktyg. De leker för att utforska något de anar men inte vet så mycket om.

Absolut! Leken är livsviktig! Barnen behandlar, undersöker och utforskar samtidigt som de leker. Om man tittar på leken så handlar de ofta om något som hänt, ett bröllop, ett dödsfall, en flytt. I sina olika roller i leken ser barnen saker från olika håll. Är man en mamma i leken som hjälper en ledsen liten?  Är man en brandman som släcker en brand? Är man två vuxna som är kära?  Leken är fantastisk!

 

Barbro Berggren,  Sjulsmarks skola.




Nallepyssel

21 01 2013

Barnen har fått sy ett eget mjukisdjur till sitt djur. Detta var mycket uppskattat och kreativiteten har varit mycket stor. De här djuren kommer också att få delta på vårt avslutningsmingel. J

Här kommer en bild på alla fina nallar som barnen sytt.




Mjukisdjurstema

21 01 2013

Vi håller just nu på att avsluta vårt tema med mjukisdjur. I slutet av månaden kommer vi att bjuda in föräldrarna till en utställning, där de kommer att få ta del av barnens alster. Efter Jullovet så fick barnen tillsammans i sina skrivarpar rimma på deras valda djur. Här kommer några exempel om hur det såg ut.




Några tankar kring ”Med datorn som skrivverktyg” Av Erika Lövgren

29 10 2012

Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg. (s.40)

Förändring måste få ta tid. Vi började att eleverna skulle öva inloggning, detta var svårt och tidskrävande, eftersom vi har haft problem med uppkopplingen pga. en felaktig switch. För att alla skulle få chansen att skriva under samma dag, loggade vi in och sen fick alla skriva på den inloggningen. Vi hade lagt upp egna mappar som eleverna kom åt,  vilket gjorde att barnen ändå kunde spara sitt arbete.  Sen när detta flöt, fick eleverna öva på att logga in.

Jag vill reducera stress och jäkt och jag tycker att eleverna ska få arbeta med en uppgift tills de är klara. Jag vill att arbetsuppgiften ska vara meningsfull och finnas i ett meningsfullt sammanhang. s.41

Vi lever i ett samhälle där vi har ett högt tempo. Jag har en klass som är väldigt tävlingsinriktad. Vi försöker minimera denna stress på många olika sätt. Jag upplever att det är lätt att individanpassa arbetsuppgifterna med ASL, så att det blir meningsfullt för alla. Det är inte lätt för dem att tävla i vem som har skrivit mest/bäst. De barnen med bäst motorik, är inte de som har de flesta/klokaste tankarna. De är inte den som brukar ”vara snabbast” som blir klar ”först”.  Alla börjar inte samtidigt med samma uppgift, så därför är det inte lika lätt att mäta sig hur ”snabb man är”  eller vem som är ”bäst”. Vi pedagoger kan också variera vem som börjar skriva. Alla blir nöjda med sitt arbete, vilket gör att alla blir vinnare. Eller just som Erika säger i sin bok:

”Eftersom arbetet hela tiden utgår från elevernas kunskapsnivå är det lätta att känna en tillit till sin egen förmåga s.66

Susanne Lundholm




Citat till Erika Lövgrens bok – Med datorn som skrivverktyg

21 10 2012

Citat 1:

Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg. (s.40)

Kommentar:

Från början då vi började med detta projekt så hade vi otroligt många roliga idéer som hoppade upp i våra pedagogiska huvuden, men insåg ganska fort att man inte hinner allt. Det här är en slags konst att kunna varva ner och bara fokusera på en uppgift i taget. Vi har nu insett är inte antal uppgifter som räknas utan barnen utvecklar sina kunskaper. /Malin

Citat 2:

I samtalet mot en färdig text utvecklar eleven sin förmåga att respektera andra människors tankar och åsikter samtidigt som eleven övar sig själv dela med sig av tankar och känslor. (s.65)

Kommentar:

Jag tycker att interaktionen som sker mellan eleverna när de jobbar i par, bara är positiv. Jag tycker generellt att det blir ett bra samspel mellan eleverna, det blir bra diskussioner, det kan även vara så att under en lektion i ASL är där helt plötsligt fyra elever som hjälps åt. Jag tror att det är väldigt viktigt att var tydlig till sina elever med att förklara hur eleverna arbetar tillsammans och att vi tillsammans delar våra tankar och vår inspiration. /Malin

Citat 3:

Genom att välja att skriva sig till läsning med datorn som verktyg flytas arbetet med att forma bokstäverna fram till årskurs 2. (s. 71)

Kommentar:

Jag tycker att det är bra eftersom många barn varken kan läsa eller skriva när de börjar i årskurs 1. Det blir mycket jobb för läraren då man hela tiden måste springa runt i klassrummet och hjälpa alla elever att skriva i sina böcker. Vad blir vinsten av det för eleven? Eleverna blir även ganska trötta på skrivandet när de får skriva för hand, samtidigt som de ska kunna uttrycka och förmedla sig, ska eleverna kunna forma bokstäver. Om man väntar med att bokstavsträna för hand tills eleverna har finmotorik tror jag att man sparar mycket tid som man istället kan ägna åt språkutveckling, motorikträning och naturliga samtal kring texters innehåll och uppbyggnad. Med datorn som verktyg kan man redan från dag ett starta upp ett meningsfullt arbete med läs- och skrivinlärning och anpassa svårighetsgraden efter varje enskild individ. /Malin




Tack för igår!

31 05 2012

Känner på mig att det här blir ett toppengäng!
Redan första träffen fick vi igång spontana resonemang kring ”Att skriva sig till läsning” och sociala medier- det bådar gott
J
Jag har lagt in uppgifterna som ska vara gjorda innan träffen 29 augusti under fliken ”uppgifter”
Gunilla och jag kommer att besöka er för att tänka kring möblering i klassrummet och göra en teknikinventering.
(som jag nämnde har jag en påse pengar så lite digitalteknik kan delas ut)
Vecka 36 börjar handledningen, vi räknar med att börja med 60 min/klass/vecka
Grupper där Carina är handledare erbjuds
planeringshandledning 1 gång/ mån.

”Sagoboks-sida” från åk 1 Björklundaskolan, Piteå ht 2011
foto: Ann-Christin Forsberg