Länkar hämtade från boken. Strömnäs skola.

27 04 2014

Vi har ju en längre tid bloggat i klass 1a. Vi använder oss av WordPress som verktyg. Jag upplever att det har varit lätt att komma igång med bloggandet och det har givits fina instruktioner för hur man använder verktyget. Att blogga har för oss varit ett sätt att dokumentera, tydliggöra, informera, inspirera och redovisa vårt arbete. Vi har fått fin respons från föräldrar som tycker det är intressant att följa elevernas vardag samt att de gemensamt kan reflektera tillsammans med sina barn om skoldagen.
Kika gärna in på vår klassblogg http://www.stromnasarna.wordpress.com.

Vi har även använt oss en del av www.youtube.com där vi presenterat en del arbeten exempelvis vår film om Pricken. Där har enbart föräldrar fått tillträde och vi har kunnat dela vårt arbete med en mottagare. Det är dessutom smidigt att länka till ett youtube klipp på bloggen. Detta är ett fantastisk presentationsverktyg där man kan nå en större publik.




Citat och kommentarer från ”Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen”

27 04 2014

”Att läsa, spela dataspel och vara på internet där ungdomar tvingas lita på och använda sin språkliga förmåga ger mycket bättre resultat än om de bara tittar på film eller lyssnar på musik. Att producera är bättre än att konsumera.” (S.32)
Detta tycker jag är väldigt intressant. Det är nästan som en norm i samhället och skolvärlden att dataspel inte är ett tillräckligt fint intresse att ägna sig åt. Jag tycker givetvis att alla vuxna omkring barnen ska visa intresse för vad barnen ägnar sig åt när de sitter och arbetar med datorn. Vi ska vägleda, uppmärksamma och uppmuntra till en positiv användning av digitala verktyg. Använder vi dessa på rätt sätt och tar tillvara på barn intresse för exempelvis dataspel så tror jag, precis som Christina Löfving nämner, att det finns mycket utveckling och kunskap att hämta där.

”Stödet som ett presentationsverktyg ger kan göra att man känner att man själv inte hamnar i fokus och slipper rodnande kinder. Klasskamraterna tittar på vad projektorn visar och själv kan man berätta med mindre nervositet. Man tränar på att hantera situationer där man behöver prestera något.” (S.77)
Detta upplevde jag tydligt när vi filmade vår dramatisering av boken ”Pricken”. Även de elever som vanligtvis inte är så bekväma med att stå i centrum kunde slappna av när de skulle spela upp dramat eftersom de visste att man kunde göra en omtagning och att de inte hade allas blickar riktade mot sig. Att presentera dramat som en film engagerade och passade de flesta.

”Tekniska hjälpmedel kan få alla att lyckas i något avseende. Talsyntes finns för den som har svårt att läsa, färdiga bilder som kan förfinas för den som har svårt att rita, musikprogram för den som har svårt att få ljud i en trumpet – egentligen är det få begränsningar. Det viktiga är att börjar känslan av att kunna lyckas.” (S.89)
Det är just detta man gör när man använder sig av ASL som ett förhållnings och arbetssätt. Alla får lyckas och känna sig nöjda över det som de producerat. Digitala verktyg i undervisning fungerar verkligen som inkluderande.




Nuläge Strömnas skola!

26 04 2014

Det vi arbetade med innan påsklovet passade in i det då aktuella temat påsken. Vi samtalade och såg film om den kristna påsken samt skrev påskgåtor. Ett exempel på en sådan färgglad skapelse finner ni här nedan.

Förutom påskgåtor har vi arbetat en del med läsförståelsestrategier. Vi har plockat korta texter från ”Att läsa mellan raderna” och först samtalat kring dessa. Vi har övat oss på att svara på frågorna med hela meningar där frågan vävs in i svaret. Därefter har eleverna svarat på frågorna själva genom att använda datorn som skrivverktyg. Eleverna var mycket duktiga på detta och jag upplevde att alla klarade av uppgiften mycket tack vare att de använde sig av datorn när de svarade på frågorna.

Ett nytt inslag hos oss i klass 1A är ”Våga fråga!”. Eleverna har fått ställa valfria frågor som vi sedan samlat in i vår ”Våga fråga-låda”. Varje vecka drar vi två frågor från lådan som eleverna får klura på hemma under en vecka. När en vecka gått kollar vi de svar vi kommit fram till och använder sedan NE eller någon annan kunskapskälla för att gemensamt söka svaren. Eleverna är väldigt engagerade och ställer djupa, intressanta frågor. Frågorna för denna vecka är; Varför firar vi nyår? Varför finns solen?
Vi har även haft en intressant diskussion om källkritik.

Veckan efter lovet fick eleverna skriva om sitt påsklov. Brukar vanligtvis inte ha sådana uppgifter där man ska berätta om sina ledigheter/lov då det kan finnas elever som upplever sådana uppgifter som ångestfyllda då loven kanske innefattar en massa tråkigheter. Försökte visa på att man kan skriva mer allmänna saker så som att man varit ute i det fina vädret osv.

20140426-202128.jpg

20140426-202230.jpg




Citat ur Ivar Bråtens Läsförståelse i teori och praktik

25 03 2014

”Det säger nästan sig självt att för att förstå det lästa, måste eleverna ha tillräcklig förståelse av vad de enskilda orden i texten betyder” sid 56.

Naturligtvis är det så. Att försöka läsa en text utan att förstå innebörden av orden vore som att jag skulle försöka mig på att läsa en bok på ett språk jag inte kan. Även om jag kan avkoda och ljuda fram orden så är det meningslöst om jag inte förstår vad jag läser. Av egen erfarenhet vet nog vi alla dessutom hur otroligt tråkig läsupplevelsen blir om man inte förstår vad som står där. Då menar jag inte att det som står är skrivet på ett annat språk utan att det skrivna ligger utanför min referensram vilket gör att jag inte förstår vad jag läser även om jag kan avkoda orden. Så skulle det exempelvis vara om jag skulle försöka mig på att läsa en doktorsavhandling i juridik. Även när jag studerade på universitetet kom jag ibland över texter där innebörden gick förlorad då det var skrivet med att sådant språk som jag inte fullt ut förstod.

”Att läsa böcker kan bjuda på tillfällen att introducera nya ord och prata om vad de betyder” sid 100.

Det är viktigt att man stannar upp och pratar om ord som eleverna inte förstår. Min erfarenhet är att eleverna inte alltid säger till när de inte förstår något ord, vid exempelvis högläsning, för de kan ändå förstå sammanhanget. Jag brukar försöka att alltid stanna till och fråga eleverna om ord som jag misstänker att de inte stött på tidigare. Ibland kan de lista ut betydelsen utifrån kontexten och ibland märker man att de inte har någon aning alls, även om de gärna kommer med gissningar och förslag. Jag har även haft en tanke på att göra en ordlista med nya ord vi stöter på i olika sammanhang men det har inte blivit av.

”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne” sid 200.

De texter man läser i olika ämnen har, precis som boken tar upp, sina egna egenarter och man behöver lära sig hur man ska läsa och de olika texterna för att förstå vad man läser. En lärare i NO har en större möjlighet att visa och skapa läsförståelse för eleverna när de läser faktatexter än vad en lärare som undervisar i svenska kanske har. Därför tror jag att det är viktigt att man inom alla ämnen har som mål att öka elevernas läsförståelse. En klasslärare som undervisar i alla ämnen kan ju slå ihop flera ämnen under ett och samma arbetspass och kan lättare ge eleverna läsförståelse i alla ämnen.

”En genomgång av 122 studier tyder på att samarbete leder till bättre prestationer än när lärandesituationen präglas av konkurrens eller individuellt arbete, och att detta gäller i alla skolår och alla ämnen” sid 255.

Jag håller med om citatet ovan och tror absolut att eleverna lär sig bäst i samspel med andra. Det svåra, kan jag tycka, är att få eleverna att hjälpa varandra på ett sätt som leder till lärande och inte till ett kopierande. Min elever är så pass unga än att de inte lärt sig  berätta för de andra hur man ska lösa en uppgift utan de berättar istället bara svaret rakt av. I den situationen sker inget större lärande för någon av eleverna. I de lägena får man vara där och påminna: berätta hur du tänkte och varför det blir det svar som det blir. Det är svårt…




Nuläge Strömnäs skola klass 1a!

25 03 2014

20140325-112433.jpg

Vi skrev berättelser som utspelade sig under sportlovet. Det blev spännande berättelser som handlade om allt ifrån husvagnsmysterier i Arjeplog till ett möte med en Björn i skogen. Fantasin fick här flöda fritt. Det var stolta elever som läste upp sina verk för varandra.

>

20140325-112832.jpg

Vi har även arbetat mycket med räknehändelser under denna period. Eleverna har skrivit egna räknehändelser där de fått bestämma innehåll själva. Detta har varit en uppskattad uppgift för många.

På elevens val har en grupp haft drama. Vi har dramatiserat boken Pricken och it/media-gruppen har filmat. Fredagen innan påsklovet kommer vi att ha filmvisning med mingel här i åk 1.>




Citat och kommentarer hämtade ur ”Läsförståelse i teori och praktik”!

24 03 2014

”För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” (S.74)
När man arbetar med läsförståelse så tänker jag att det är oerhört viktigt att de texter man arbetar med är texter som eleverna kan relatera till, som innehåller sådant som barnen har vissa förkunskaper kring. Arbetet med ASL passar bra när det gäller att arbeta med texter som är bekanta för eleverna. Har eleverna förkunskaper kring det dom ska skriva och läsa så blir de dessutom mer motiverade vilket jag också tror främjar god läsförståelse.

”Många andra studier pekar emellertid på att det särskilt är ordförråd och samtalsfärdigheter som är viktiga för barns senare läsförståelse.” (s.90)
Jag anser att det är viktigt att man i de yngre åldrarna arbetar med att utveckla barnens ordförråd såväl som samtalsfärdigheter. Att man läser olika typer av texter för barnen och att man sedan samtalar kring dessa. Arbete kring homonymer och synonymer är inte heller så dumt då man kan få en intressant diskussion kring ord och dess betydelser.

”Den systematiska begreppsundervisningen lärarna genomförde var ofta knuten till teman eleverna hade i andra ämnen. Läsning och skrivning var alltid en del av alla ämnen, och det lästes och skrevs varje dag.” (s.206)
Vi i åk.1 på Strömnäs arbetar tematiskt vilket känns bra då man kan finna stöd i det som nämns ovan. Barnen får ett sammanhang och begreppen förekommer som en naturlig del i läs- och skrivundervisningen. De blir dessutom mer motiverade vilket i sig verkar positivt på läsförståelsen.

”När man talar om begreppskunskap, den andra viktiga faktorn som inverkar på läsengagemanget, tänker man på de centrala begreppen inom ett ämne.” (s.246)
För att eleverna ska bli engagerade när de läser så tror jag att det är viktigt att de förstår vad de läser. Det är viktigt att de får kunskap om begreppen och dess betydelse i en text innan de tar sig an texten. Har de skapat sig förkunskaper blir läsningen mer också mer meningsfull.
.




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

Vi har arbetat mycket om klockan den senaste tiden. Under ett ASL-pass fick eleverna som uppgift att presenter ”Min dag” i kronologisk ordning. Eleverna skrev då vad de gjorde under en dag med utgångspunkt från fyra valfria klockslag. De var en uppskattad uppgift och eleverna arbetade flitigt!

20140225-160405.jpg




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

På Alla hjärtans dag skrev eleverna fina saker om varandra i skrivgruppen. Alla elever fick sedan var sitt hjärta att ta med hem. Det kändes fint för eleverna att få så mycket beröm av klasskompisarna.

20140225-155916.jpg




Tankar kring ” Med datorn som skrivverktyg” Vad? Hur? Varför?

28 01 2014

”Homonymer är ord som låter lika men betyder olika. Arbetet homonymer ökar medvetenheten om att ord har olika betydelser i olika sammanhang och eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över språket.” (S.26)
Arbetet kring homonymer som beskrevs i boken inspirerade mig. ASL ger mig tid över som jag kan använda till arbete kring exempelvis homonymer. När jag vikarierade i en åk.1 på Norrmalmsskolan arbetade eleverna kring just homonymer. Alla elever var engagerade i detta och tillsammans med barnen kunde man föra intressanta reflekterande diskussioner kring språket och olika ord. Detta ska jag definitivt arbeta med i min klass!
”Vi brukar diskutera ljudnivån utifrån begreppen ”rättigheter och skyldigheter”. Eleverna har rätt att diskutera sina arbeten och lära tillsammans men de har samtidigt en skyldighet att göra det så pass lågt att andra också kan nyttja sin rättighet.” (S.57)
Ibland har ljudnivån varit alltför hög under våra skrivstunder. Jag tycker att det exempel som beskrivs här ovan, vad gäller rättigheter och skyldigheter, är tydligt och att det belyser detta med att med friheter följer också ansvar. Att alla vi som vistas i skolan är ansvariga för varandras arbetsmiljö och trevnad!
”När man skriver gåtor så övar man på att ”skriva mellan raderna” och det borde rimligen öka medvetenheten om att man också kan läsa mellan raderna i andras texter.”
Detta med att skriva gåtor har vi arbetat med genom olika teman under åk 1. Dessa uppgifter har alltid engagerat eleverna. Förutom vinsten med att lära sig ”läsa mellan raderna” har denna uppgift också bidragit till skrivglädje och gott samarbete skrivarparen emellan. Hela klassen har engagerats kring dessa gåtor!




”Att skriva sig till läsning”-aktivitet!

24 01 2014

Under vecka 3 inledde vi vårt nya temaområde ”året” med att se en film om årstider. Därefter samtalade vi kring detta om årstidsväxlingar, varför vi har olika årstider, temperaturförhållanden osv. Barnen tillverkade sedan gruppvis årstidstavlor med hjälp av silkespapper. De skrev om de olika årstiderna, hur det ser ut samt om vad man kan göra under de olika årstiderna.
Under v.4 arbetade vi kring våra månader. Vi sjöng sånger på svenska och engelska och skrev månadsgåtor. Detta upplevde eleverna väldigt lustfyllt. Därefter klurande vi på varandras gåtor.
Syftet med detta temaområde är att öka barnens förståelse för årstidsväxlingarna i naturen och hur man känner igen årstider. (Se sid.115, 138, 148 under ”Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3”, Lgr. 2011.)
Vi vill även att eleverna ska träna sig på att skriva enkla texter på dator, att använda sig av stor bokstav, punkt, frågetecken samt att kunna stava ord som eleven ofta använder i elevnära texter. Att de även kombinerar sina texter med bilder förstärker och förtydligar budskap. (Se sid.227 under ”Kunskapskrav för godtagbara kunskaper”, Lgr. 2014.)
De övar även framställning av berättande bilder, konstruktion samt att får arbeta med plana och formbara material ex.papper. (Se sid.21 under ”Centralt innehåll”, Lgr.2014.)
När eleverna samarbetar i sina skrivarpar tränar de sin kommunikativa förmåga. Likaså när de läser upp sina arbeten för varandra. De tvingas ställa relevanta frågor till varandra och berätta så att andra förstått.
De övar även de begreppsliga förmågorna genom exempelvis arbetet kring årstiderna och årstidsväxlingarna. När de skapar sina texter så gör eleverna detta genom en process som kräver samarbete. De tvingas att tänka efter och analysera exempelvis hur det ser ut ute, hur vädret är under en viss årstid osv. Den metakognitiva förmågan tränar de genom att skriva månadsgåtor. De tränar då exempelvis att dra slutsatser.

20140124-144540.jpg

20140126-214134.jpg

20140126-214151.jpg