Piteå för 100 år sedan

3 05 2013

Vi arbetar just nu med Piteå för 100 år sedan. Vi har varit på studiebesök på Piteå museum där Morgan visade utställningen och berättade kring de olika byggnaderna. Detta fångade alla barnen, särskilt när de fick höra om krigen och hur ryssarna brände ner staden.

Vi har även haft besök av Eleonor Klockare som har berättat om hur det var när hon var liten. Detta har inspirerat eleverna till att skriva berättelser med anknytning till hur det var förr i tiden. De har då varit tvungna att tänka till vad som fanns i hemmen, vilka lekar man lekte osv. Vi har även tittat på filmer om Emil i Lönneberga och på det viset även tagit in Astrid Lindgren i detta tema.

/Eva, Susanne och Carina Strömnäs skola




Den meningsfulla språkväven

20 03 2013

Några tankar jag fått när jag läst boken är:

Nyttan av att läsa högt för våra barn:

Lärarens eget förhållningssätt som läsare påverkar barnen mycket mer än vi anar. Därför är det viktigt att du väljer texter som du själv tycker mycket om, så att barnen upplever ditt engagemang.

(s 56)

”En läsupplevelse ska kännas i hela kroppen. En skicklig författare kan med ord levandegöra tankar, känslor, upplevelser och drömmar som vi själva inte kan ge form en stark läsupplevelse ger mersmak. Den väcker läslust” (s.97)

Jag tycker väldigt mycket om att läsa högt för mina elever. Jag gissar att jag inte är den enda. Därför skulle jag vilja veta vilka dina ”favorithögläsningsböcker” är och vad som gör att du tycker så mycket om och hur du brukar jobba med dem. Boktips kan jag aldrig få för många av.

 

Under flera tillfällen i boken står det om skillnader mellan pojkar och flickors läs-och skriv-vanor:

Det är som om många flickor inte kan föreställa sig en hjälte kan vara kvinna. Det finns heller inte skärskilt många hjältinnor som flickorna kan identifiera sig med” (s40)

Malloy menar att ”klassrumsaktiviteter inte är könsneutrala. Desto viktigare är det att vi lärare inser detta och planerar litteratur och bearbetningen på ett mycket medvetet sätt” (s128)

Hur gör du för att uppmärksamma detta och hur jobbar du med dina elever kring ovanstående?

 

Att få positiva läsupplevelser kan väl kännas som självklart, men så är det inte för alla. Här har vi en stor roll.

”Hur ska skola bemöta de barn och ungdomar som ännu inte har fått möjlighet till positiva läsupplevelser” Det är ju inte alla förunnat att växa upp med familjemedlemmar som själva läser, skriver och är biblioteksbesökare, något som många språkforskare har påvisat har stor betydelse för barns läs och skrivutveckling…” (s24)

Läste i en artikel i PT http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/satsning-pa-unga-ett-klipp-for-piteas-bibliotek-7551629-default.aspx att vi i Piteå ökar utlåningen av böcker på biblioteket till skillnad från övriga landet… Kan det vara så att även vi lärare har en del i detta? J Jag hoppas det!

Susanne L

 

 

 

 

 




Den meningsfulla språkväven

20 03 2013

”Vi talar idag om den känslomässiga intelligensen. Det är bra. Det har folksagorna alltid talat om. Hur vi förhåller oss till det onda och det goda. Om vi handlar eller underlåter oss att handla, om vi har mod. Hur vi väljer. Hur vi blir medvetna. Sagorna har aldrig enkla lösningar eller klara besked. De uppmanar var och en av oss att tänka efter. Att själva söka våra egna svar med hjälp av sagans symboler.” s.33

Detta tycker jag är viktigt att prata mer om. Kanske inte främst om det goda och onda i sagor, utan framför allt om hur vi som pedagoger beter oss mot barnen och ser till deras bästa. Har vi modet att stå upp för de svagare, även om det innebär att vi kommer i konflikt med en kollega eller annan vuxen? Tar vi vårt ansvar som vuxna eller väljer vi den enklare vägen?

Carina Engman Strömnäs skola




Nuläge Strömnäs skola

8 03 2013

Vi är för tillfället helt inne i vårt bidrag till PEFF. Vi håller på att göra en musikvideo som barnen själva skrivit texten till. Sången är uppbyggd på rimord, och barnen har fått gestalta orden och fota dem.

Videon kommer att vara uppbyggd på både foton och filmsnuttar.

Här kommer lite exempel på foton som kommer att vara med i musikvideon:


Tand


Hand


Strumpa


Rumpa

/Strömnäs skola




Citat Vygotskij i praktiken

20 01 2013

s.59 Det du inte har i det egna huvudet kan du låna från en kamrat.

Jag tycker att det är bra att vi i skolan har förändrat synen på vad som är fusk och vad som faktiskt är att hjälpa varandra. Kunskap och resultat ska inte bara mätas utifrån vad elever presterar på ett skriftligt prov utan precis som Lars Andersson sa under fredagens föreläsning: ”Resultat är inte vad vi gjort med barnen, resultat är ju det som stannar kvar hos dem”. Om eleverna får samtala och komma fram till lösningar tillsammans tror jag att de lättare ”behåller” kunskapen, att den stannar kvar i huvudet.

s.166 …leken utvecklar abstrakt tänkande genom att vända på objekt och mening, att leken utvecklar vilja och självkontroll genom att låta tänkande styra aktivitet och att leken utvecklar barnets jag genom att det i lekens form får möta ett fiktivt jag som agerar huvudet högre än vad det är.

Som fritidspedagog tycker jag självklart att leken är otroligt viktig, och det känns väldigt bra att det numera är mycket fokus på lekens betydelse för barns utveckling. Vi måste bara bli bättre på att sätta ord på vad vi menar och verkligen visa på allt som barn lär sig i leken. Sandbergaskolan har, som Kullenskolan visar här på bloggen, gjort en fin presentation av lekens betydelse.

Visst är det bra när vi delar med oss av våra goda idéer så att fler få ta del av dem. Som det står på s.62 Den grundläggande attityden kring lärande och utveckling måste bygga på att vi alla delar med oss. Det jag kan delar jag med mig av, och det jag inte kan ber jag om hjälp med.

Carina Engman, Strömnäs skola




Citat från Lejf Strandbergs bok ”Vygotskij i praktiken”

14 01 2013

 

En väldigt intressant bok att läsa och här kommer mina citat:    

”Rummets cirkulära form bidrar tydligt till att alla ser alla; vem och vilka man har tillgång till”. (sid37) När jag läste detta så förstod jag varför jag så spontant vid varje samling väljer att ha barnen i en ring. Det viktigaste tycker jag är att man ser varandra, alla får lika stor plats. Det är inte de som sitter längst fram eller närmast fröken som får mest uppmärksamhet, snarare tvärtom. Det är lättare att se de barn som sitter mittemot eller en bit ifrån. Sen tror jag också att cirkeln är bra för de barn som har svårt att sitta stilla vid en samling. De behöver inte fundera på vad personen bakom eller på sidan om mig gör, barnet i fråga ser sina vänner utan minsta ansträngning. På min skiss om hur jag vill möblera mitt drömklassrum så är cirkeln i fokus, helst med bänkarna som en ”hästsko” där alla ser alla. Så kommer jag ihåg att vi satt när jag var barn och gick i skolan.

”Barns lek hjälper dem att hantera önskningar som inte omedelbart kan realiseras. Barns lek hjälper dem att stå ut med uppskjuten behovstillfredsställelse. Det centrala i leken är barnets skapande av en låtsasvärld- en imaginär värld”. (sid 160) Eftersom jag är fritidspedagog så jobbar jag främst på fritids. Lekens betydelse är en fråga som ofta diskuteras. Leker barnen mindre nu än tidigare? Hur kan vi hjälpa barnen att leka? Vilket material kan vi bidra med? När jag läser ovanstående citat så blir jag ännu mer sugen på att satsa på leken. Det är ingen självklarhet för alla barn att få sina önskningar uppfyllda. Kan man genom att hamna i sin ”låtsasvärld” få barnen att känna glädje, så känns det självklart att satsa på leken. Vi har pratat om att införa lekdagar och introducera leklådor på fritids. Känns intressant att satsa på leken och se till att den inte försvinner. Jag lekte häst, och mamma pappa barn till årskurs 6, idag känns det alldeles främmande!

”Framförallt kommer det att vara lättare för eleven att ta sig an uppgifter när målen är både tillgängliga och tydliga”. (148) Jag tycker att det är viktigt att ha elevernas IUP lättillgängliga så att barnen kommer ihåg vilka mål som är uppsatta. Man kanske kan ha målen klistrade på insidan av någon bok som barnen ofta använder. På så sätt ser de sina mål ofta och blir påmind. En del skolor har speciella ”IUPpass” på schemat där man får chans att jobba med sina egna individuella mål. Bra tanke!

Eva Sundström

 

 

 

 




Nuläge

10 01 2013

Under hela hösten har vi haft ämnet Värdegrund schemalagt en timme i veckan. Vi har fokuserat mycket på känslor och att stärka vårt eget jag. Alla elever har fått säga något positivt om sina kompisar, och detta har vi skrivit ner och sammanställt. Detta blev grunden till vår adventskalender (som vi lånat från ASL-mappen).

Under hela december har vi varje skoldag öppnat en lucka i vår digitala adventskalender, och i varje lucka har två barn synts på foto. I pratbubblan står det vad kompisarna tycker är bra med just det barnet.

Detta har varit väldigt uppskattat, både av barnen och även deras föräldrar. Sista skoldagen fick alla elever ”sin” bild som en liten julklapp från alla kompisar.

Carina, Eva och Susanne, Strömnäs skola

 




Några tankar kring ”Med datorn som skrivverktyg” Av Erika Lövgren

29 10 2012

Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg. (s.40)

Förändring måste få ta tid. Vi började att eleverna skulle öva inloggning, detta var svårt och tidskrävande, eftersom vi har haft problem med uppkopplingen pga. en felaktig switch. För att alla skulle få chansen att skriva under samma dag, loggade vi in och sen fick alla skriva på den inloggningen. Vi hade lagt upp egna mappar som eleverna kom åt,  vilket gjorde att barnen ändå kunde spara sitt arbete.  Sen när detta flöt, fick eleverna öva på att logga in.

Jag vill reducera stress och jäkt och jag tycker att eleverna ska få arbeta med en uppgift tills de är klara. Jag vill att arbetsuppgiften ska vara meningsfull och finnas i ett meningsfullt sammanhang. s.41

Vi lever i ett samhälle där vi har ett högt tempo. Jag har en klass som är väldigt tävlingsinriktad. Vi försöker minimera denna stress på många olika sätt. Jag upplever att det är lätt att individanpassa arbetsuppgifterna med ASL, så att det blir meningsfullt för alla. Det är inte lätt för dem att tävla i vem som har skrivit mest/bäst. De barnen med bäst motorik, är inte de som har de flesta/klokaste tankarna. De är inte den som brukar ”vara snabbast” som blir klar ”först”.  Alla börjar inte samtidigt med samma uppgift, så därför är det inte lika lätt att mäta sig hur ”snabb man är”  eller vem som är ”bäst”. Vi pedagoger kan också variera vem som börjar skriva. Alla blir nöjda med sitt arbete, vilket gör att alla blir vinnare. Eller just som Erika säger i sin bok:

”Eftersom arbetet hela tiden utgår från elevernas kunskapsnivå är det lätta att känna en tillit till sin egen förmåga s.66

Susanne Lundholm




Citat ur boken ”Med datorn som skrivverktyg”, Erica Lövgren.

24 10 2012

Hon (fröken) pekar med fingret på skärmens text och läser upp allt som de skrivit. Det låter roligt. Kalle och Svea skrattar så de kiknar. (sid19)

Det här tycker jag är viktigt. Man bekräftar det barnen har skrivit och tar deras text på allvar. Den får en innebörd och en betydelse. Vi jobbar inte med att läsa spökskriften högt för barnen, men ska försöka börja göra det. Sen är det ju alltid kul att glädja barnen och få in lite skratt i klassrummen. Kanske man kan bilda ett eget ”hemligt språk” i klassrummet utifrån spökskriften?!

Ett annat sätt att öka medvetenheten om elevernas motoriska utveckling är att ge olika typer av motorikövningar i hemuppgift. (sid 109)

Intressant tycker jag. Ett roligt samspel med föräldrarna. De kanske får en större förståelse för den motoriska utvecklingen. Kul för barnen att få göra en sådan annorlunda läxa hemma. Sen kan man ju ha en slags redovisning i skolan, och visa upp vad man tränat på hemma. Intressanta diskussioner kan nog förekomma tror jag, t ex min mamma kan… och pappa han gjorde si och så tillsammans med mig (trolleritrick, balansövningar mm).

Pennan är många gånger mer lättillgänglig än modern teknik och ibland har man också behov av att sätta sin personliga prägel på det skrivna. (sid 113)

Jag tror att den personliga handstilen kan vara ett sätt att förstärka sin självkänsla- ”jag kan faktiskt med hand och penna skriva själv, se vad fint det blev!” Jag kan personligen känna att jag kan sakna det lite grann, men det har säkert med ovana att göra. När jag själv gick i skola var det mycket fokus på detta. Mycket bokstavstränade med pennan, och även skrivstil. För mig känns det lite främmande att ”pennjobbet” inte kommer förrän i årskurs 2.

Eva Sundström, Strömnäs Skola.




Citat ur boken: Med datorn som skrivverktyg

23 10 2012

Jag vill reducera stress och jäkt och jag tycker att eleverna ska få arbeta med en uppgift tills de är klara. Jag vill att arbetsuppgiften ska vara meningsfull och finnas i ett meningsfullt sammanhang. s.41

Jag tycker att barnens vardag innehåller väldigt mycket stressade situationer, både i skolan och på fritiden. Det känns ibland som att det viktigaste är inte att göra någonting klart, utan att hinna så mycket som möjligt. Jag arbetar dessutom i en ren pojkklass där tävlingsinstinkten är väldigt påtaglig. Jag tror på att minska stressen i skolan och även visa eleverna på varför vi lär oss vissa saker i skolan. Det är alltid lättare motivera någon till att jobba om du kan visa på vad det kommer att ge för belöning i slutändan…

 

I samtalet mot en färdig text utvecklar eleven sin förmåga att respektera andra människors tankar och åsikter samtidigt som eleven övar sig i att själv dela med sig av tankar och känslor. I och med pararbetet är eleven inte utelämnad till sitt eget ordförråd utan kan låna ord och uttryck från sin kamrat. S.65

Det är intressant att se hur eleverna utvecklats under denna höst när det gäller parskrivning. I början upplevde jag ofta att en i paret drog och den andre gled bara med. Men det märks att den som förut kanske var lite svagare eller mer tillbakadragen nu vågar ta större plats och samarbetet har ökat markant. Kunskap smittar av sig!

 

Den finmotoriska utvecklingen och förmågan att forma bokstäver är alltså inte begränsad till handen utan beroende av hur resten av kroppen fungerar. Outvecklad motorik kan inte bara leda till att det blir mödosamt att lära sig en lättläst handstil utan eleven riskerar också att få sämre självförtroende. S.79

Allt i vår kropp hänger ju ihop. Mår vi vuxna dåligt fysiskt så känner vi ofta av det psykiskt, och det borde väl inte vara annorlunda för barnen. Vi lever ett alldeles för stillasittande liv, både vuxna och barn, så jag tror att det är viktigt att få in så mycket rörelse i skolan/vardagen som möjligt. Där är fritids ett bra komplement, vi fritidspedagoger ser barnen i skolan under dagen och kan efter skoldagens slut ta vid på ett lekfullare/rörligare sätt.

Carina Engman Strömnäs skola