Citat och kommentarer hämtade ur ”Läsförståelse i teori och praktik”!

24 03 2014

”För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” (S.74)
När man arbetar med läsförståelse så tänker jag att det är oerhört viktigt att de texter man arbetar med är texter som eleverna kan relatera till, som innehåller sådant som barnen har vissa förkunskaper kring. Arbetet med ASL passar bra när det gäller att arbeta med texter som är bekanta för eleverna. Har eleverna förkunskaper kring det dom ska skriva och läsa så blir de dessutom mer motiverade vilket jag också tror främjar god läsförståelse.

”Många andra studier pekar emellertid på att det särskilt är ordförråd och samtalsfärdigheter som är viktiga för barns senare läsförståelse.” (s.90)
Jag anser att det är viktigt att man i de yngre åldrarna arbetar med att utveckla barnens ordförråd såväl som samtalsfärdigheter. Att man läser olika typer av texter för barnen och att man sedan samtalar kring dessa. Arbete kring homonymer och synonymer är inte heller så dumt då man kan få en intressant diskussion kring ord och dess betydelser.

”Den systematiska begreppsundervisningen lärarna genomförde var ofta knuten till teman eleverna hade i andra ämnen. Läsning och skrivning var alltid en del av alla ämnen, och det lästes och skrevs varje dag.” (s.206)
Vi i åk.1 på Strömnäs arbetar tematiskt vilket känns bra då man kan finna stöd i det som nämns ovan. Barnen får ett sammanhang och begreppen förekommer som en naturlig del i läs- och skrivundervisningen. De blir dessutom mer motiverade vilket i sig verkar positivt på läsförståelsen.

”När man talar om begreppskunskap, den andra viktiga faktorn som inverkar på läsengagemanget, tänker man på de centrala begreppen inom ett ämne.” (s.246)
För att eleverna ska bli engagerade när de läser så tror jag att det är viktigt att de förstår vad de läser. Det är viktigt att de får kunskap om begreppen och dess betydelse i en text innan de tar sig an texten. Har de skapat sig förkunskaper blir läsningen mer också mer meningsfull.
.




Tankar kring ” Med datorn som skrivverktyg” Vad? Hur? Varför?

28 01 2014

”Homonymer är ord som låter lika men betyder olika. Arbetet homonymer ökar medvetenheten om att ord har olika betydelser i olika sammanhang och eleverna utvecklar sin förmåga att reflektera över språket.” (S.26)
Arbetet kring homonymer som beskrevs i boken inspirerade mig. ASL ger mig tid över som jag kan använda till arbete kring exempelvis homonymer. När jag vikarierade i en åk.1 på Norrmalmsskolan arbetade eleverna kring just homonymer. Alla elever var engagerade i detta och tillsammans med barnen kunde man föra intressanta reflekterande diskussioner kring språket och olika ord. Detta ska jag definitivt arbeta med i min klass!
”Vi brukar diskutera ljudnivån utifrån begreppen ”rättigheter och skyldigheter”. Eleverna har rätt att diskutera sina arbeten och lära tillsammans men de har samtidigt en skyldighet att göra det så pass lågt att andra också kan nyttja sin rättighet.” (S.57)
Ibland har ljudnivån varit alltför hög under våra skrivstunder. Jag tycker att det exempel som beskrivs här ovan, vad gäller rättigheter och skyldigheter, är tydligt och att det belyser detta med att med friheter följer också ansvar. Att alla vi som vistas i skolan är ansvariga för varandras arbetsmiljö och trevnad!
”När man skriver gåtor så övar man på att ”skriva mellan raderna” och det borde rimligen öka medvetenheten om att man också kan läsa mellan raderna i andras texter.”
Detta med att skriva gåtor har vi arbetat med genom olika teman under åk 1. Dessa uppgifter har alltid engagerat eleverna. Förutom vinsten med att lära sig ”läsa mellan raderna” har denna uppgift också bidragit till skrivglädje och gott samarbete skrivarparen emellan. Hela klassen har engagerats kring dessa gåtor!




”Att skriva sig till läsning”-aktivitet!

24 01 2014

Under vecka 3 inledde vi vårt nya temaområde ”året” med att se en film om årstider. Därefter samtalade vi kring detta om årstidsväxlingar, varför vi har olika årstider, temperaturförhållanden osv. Barnen tillverkade sedan gruppvis årstidstavlor med hjälp av silkespapper. De skrev om de olika årstiderna, hur det ser ut samt om vad man kan göra under de olika årstiderna.
Under v.4 arbetade vi kring våra månader. Vi sjöng sånger på svenska och engelska och skrev månadsgåtor. Detta upplevde eleverna väldigt lustfyllt. Därefter klurande vi på varandras gåtor.
Syftet med detta temaområde är att öka barnens förståelse för årstidsväxlingarna i naturen och hur man känner igen årstider. (Se sid.115, 138, 148 under ”Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3”, Lgr. 2011.)
Vi vill även att eleverna ska träna sig på att skriva enkla texter på dator, att använda sig av stor bokstav, punkt, frågetecken samt att kunna stava ord som eleven ofta använder i elevnära texter. Att de även kombinerar sina texter med bilder förstärker och förtydligar budskap. (Se sid.227 under ”Kunskapskrav för godtagbara kunskaper”, Lgr. 2014.)
De övar även framställning av berättande bilder, konstruktion samt att får arbeta med plana och formbara material ex.papper. (Se sid.21 under ”Centralt innehåll”, Lgr.2014.)
När eleverna samarbetar i sina skrivarpar tränar de sin kommunikativa förmåga. Likaså när de läser upp sina arbeten för varandra. De tvingas ställa relevanta frågor till varandra och berätta så att andra förstått.
De övar även de begreppsliga förmågorna genom exempelvis arbetet kring årstiderna och årstidsväxlingarna. När de skapar sina texter så gör eleverna detta genom en process som kräver samarbete. De tvingas att tänka efter och analysera exempelvis hur det ser ut ute, hur vädret är under en viss årstid osv. Den metakognitiva förmågan tränar de genom att skriva månadsgåtor. De tränar då exempelvis att dra slutsatser.

20140124-144540.jpg

20140126-214134.jpg

20140126-214151.jpg




Kommentarer och reflektioner till Leif Strandbergs bok ”Vygotskij i praktiken”.

12 12 2013

”Det är genom faktiska samspel barnet kommer i kontakt med det som går att veta. I detta spelar språket en viktig roll. Det är genom språkliga samspel som barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg vi kallar språk. Det är dessa språkliga verktyg som barnet sedan omformar till instrument för sitt tänkande.”(”Vygotskij i praktiken”, s.48, 2009)
Dessa språkliga samspel som beskrivs ovan tycker jag man möter dagligen när man arbetar med Asl. De språkliga verktyg som barnen erhåller genom att samspela som de gör när de arbetar med Asl främjar givetvis deras tänkande. Jag anse dock inte att det stannar enbart vid att utveckla sitt tänkande. De språkliga verktygen främjar även det viktiga samspelet med andra. Man kan säga att det ena föder det andra. Förekommer inte det språkliga samspelet utvecklar inte barnen de språkliga verktyg som är så viktiga för att ett sådant språkligt samspel ska fungera.

”Barnet möter något som är betydlig över dess förmåga men likafullt utövar inflytande för dess utveckling och medverkar till att det kan agera långt utöver sin aktuella, individuella förmåga. Barnet gör vad de inte kan.” (Vygotskij i praktiken”, s.52)
Med Asl så är detta möjligt. Barnen skriver många gånger berättelser/sagor/texter som de kanske egentligen inte skulle klara av men som de ändå fixar tillsammans med si skrivarkompis och det rätta verktyget, i detta fall datorn. Man kan säga att de då befinner sig i en sådan där utvecklingszon som Vygotskij förespråkar.




Nuläge Strömnäs skola klass 1A!

9 12 2013

Den senaste veckan har vi arbetat kring vårt jultema. Vi har skrivit julmysterier och gjort julklappsgåtor. Barnen har arbetat flitigt med detta trots att de är trötta så här i slutet av terminen. Vi har även tillverkat fina ljuslyktor och julstjärnor och julstämning har infunnit sig hos oss här i klass 1A.
Vår egenhändigt tillverkade digitala adventskalender med QR-koder är också den ett uppskattat inslag under vårt dagliga julmys.

20131209-085956.jpg

paket

 




Nuläge Strömnässkolan klass 1A!

26 11 2013

20131126-152807.jpg

Vi har arbetat kring temat trafiken genom att skriva berättelser om olyckor, faktatexter om reflexer samt tillverkat reflexsprattelgubbar!
Under FN-dagen arbetade vi b.la om vänskap och skrev hur vi ansåg att en bra kompis ska vara.

Vecka 48 inleder vi vårt tema om julen genom att skriva julmysterier.

20131126-153041.jpg




Språkfokus klass 1A Strömnässkola!

6 10 2013

Vi har skrivit sagor och talat om detta med början, mitt och ett slut. Tränat oss på att beskriva saker/personer och skrivit en del dikter. Vi övar oss  på att berätta och på att spökskriva. Några har även börjat att översätta sin spökskrift och skriver lite själva.

Vi har mycket tid över till att syssla med språklekar av olika slag. Känner dock att vi borde ha lite mer extrauppgifter i form av fler finmotoriska övningar. Vi tränar oss även på berättande i olika former. Detta är eleverna ganska bekväma med eftersom de arbetat mycket med muntligt framställande i förskolan.




Nya deltagare i ASL och exempel på ”första skrivuppgift”

20 08 2013

Skolan har startat och många förväntansfulla elever och pedagoger finns i klassrummen. I år är det 4 skolor och 6 klasser som deltar i utvecklingsarbetet ”Att skriva sig till läsning” – ”ASL” är förkortningen vi använder i Piteå Kommun. Datorer och iPads delas ut i klasserna och i år får även åk 1 iPads.
Vi startar upp med en inspirationsföreläsning av Erica Lövgren och mig den 22 augusti.
Vilka uppgifter deltagarna har, datum för studiedagar och kollegiesamtal. Vilka de deltagande skolorna är. Inspirationsmaterial, hur man gör inlägg på bloggen och information om CMiT hittar du i flikarna ovanför.

En svårighet i taget!
I början av terminen kan det vara bra med enkla uppgifter. Jag startade i min åk 1 med att göra en gemensam födelsedagsbok. Alla elever följer samma mall med texten:
Anki fyller år. Hon får ett paket. (sid 1)
En bok. (sid 2)
Endast förnamnet och innehållet i paketet varierar.
Förberedelse: Gör en färdig exempelbok, eleverna får då möjlighet att se hur arbetet ska se ut när det är färdigt.
Förbered elevernas ritpapper, jag brukar dela vita A4 papper på mitten, och därefter skära  bort ca 2 cm i kanten, (med skärmaskin) ) ta fram kritor, lim och saxar. Ta fram färgade blad.
Gem är bra att sätta ihop texterna som hör ihop, underlättar när du gör en bok av allas texter (med spiral-, eller limbindning)
Fundera om du ska skriva ut med spökskriften eller inte. Många skriver ut spökskriften, klipper ut den, samlar utskrifterna i tidskriftsamlare och återvänder när elever ska söka bokstäver.
Inspirera: Visa din färdiga välgjorda exempelbok. Med hjälp av projektor visar du hur man skriver i Word eller annat ordbehandlingsprogram, och vad de ska skriva. Skriv med både spökskrift och översättning. Gör gärna enterslag mellan ”spökskrift” och översättning. Låt projektorn vara påslagen, eleverna ges då möjlighet att titta på modellen ifall det behövs. Visa  hur du illustrerar texten. Gör hela arbetet steg för steg så eleverna får modell på arbetsgång.
Genomförande: elevens planering; eleverna ritar sina paket, och vad det innehåller, färglägger sina bilder och när de börjar vara färdiga får eleverna i par skriva sina texter. Eleverna är sekreterare till varandra. Eleverna spökskriver eller skriver på svenska. Därefter hjälper läraren till att skriva texten på korrekt svenska under elevens text innan det skrivs ut.
Samtala t.ex.om att namn alltid börjar med en versal , resonera kring om det ska vara en eller ett framför det som man önskar sig och när ska man skriva han, hon? Gör eleverna uppmärksamma på punkt efter meningarna.
Skriv ut texten, eleverna klipper ut texten, klistrar in text och bild som hör ihop på (färgade) 2 A4 papper. Sätt ihop till klassens födelsedagsbok.
Avslut: Eleverna tränar på sin text, läser upp sin egen text och visar bilderna för varandra.
Ev. kopiera allas texter, gör böcker till alla och använd som första läsläxa. Alla elever kan då känna att de lyckas att de (som Frank Smith uttrycker) ”tillhör läsarnas klubb”. Man har förförståelsen, känner igen kompisens namn och kommer ihåg, eller ser på bilden vad de önskar sig.
Meningsfullt- Viktigt och på Riktigt!

20130820-135202.jpg

20130820-135550.jpg

20130820-135629.jpg

20130820-135639.jpg

20130820-135650.jpg

20130820-135657.jpg




Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen

6 05 2013

Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar initiativförmåga, som viljan att se saker och ting ur olika perspektiv och viljan att komma med förslag på lösningar, men uppmärksamma också problem utan att för den sakens skull döma. (s.61)

En av våra viktigaste uppgifter som pedagoger är väl att ge barn en lust till att lära. Vi kan aldrig trycka in kunskap med våld, men vi kan försöka väcka en nyfikenhet till att ta reda på mer om saker och ting. Tycker också att det är bra att skolan idag inte bara vill ha ett rätt svar eller en enda lösning på ett problem, utan att vägen till lösningen kan vara minst lika lärorik.

Jag tror att eleverna i dagens skola lär sig att ta intryck från många håll och att leta information i flera källor. Ett skräckscenario vore om de bara fick en lärobok i varje ämne och sedan hindrades att kontrollera bokens uppgifter. (s.128)

Detta hänger ihop med föregående citat, alltså vikten av att se saker och ting från olika håll, med olika ögon, och vara aktiv i sitt lärande. Som skolan såg ut förr ett antal år sedan skulle eleverna sitta tysta och stilla och svälja allt vad läraren sa. Om någon ifrågasatte läraren var den eleven stökig och störde undervisningen. Idag uppmuntras eleverna till att tänka själva och vara kritisk till det de får höra – ett mycket roligare arbetssätt.

Jag älskar youtube och använder det till väldigt mycket, framför allt att hitta olika instruktioner. Det finns så många duktiga människor (många ungdomar) som lägger ut pedagogiska handledningar till allt man kan behöva. Det senaste jag lärt mig är olika tips och trix i ett videoredigeringsprogram.

Carina Engman Strömnäs skola




Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen

5 05 2013

 

”En trygg pedagog vågar pröva nya sätt för att se om de hjälper eleverna att lyckas.” (sidan 168)

Detta tycker jag är en självklarhet för att komma vidare. Jag tycker att ett framåtsträvande är ett måste. Alla elever bör få känna känslan av att lyckas. En elev kanske behöver stöttning på ett sätt medan en annan behöver på ett helt annat sätt. Spontanitet är bra att ha så man inte känner sig så låst vid det man planerat, en lektion kanske ser ut på ett helt annat sätt i slutändan.

En fördel i detta synsätt är ett gott samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Två olika yrkeskategorier som tillsammans kan ge eleverna olika möjligheter till att lyckas!

 

”Respons är inte bara till för att få oss att må bra, utan också till att skapa förändring. Om vi tar emot responsen utan att utveckla något vidare eller utan att förändra är den meningslös” (sidan 175)

Respons är jätteviktig och rolig att få, men det gäller också att kunna ge och ta responsen på rätt sätt. Det tycker jag är svårt. Negativ respons är lika viktig som positiv respons. Kommer man med negativ respons så kanske man behöver tips och idéer hur man kan förbättra så att en förändring sker. Sen är det jätteviktigt hur man förmedlar sin respons. Blir det för mycket kritik så intar personen i fråga försvarsställning och ”lindar man in” för mycket så kanske inte budskapet når fram. Positiv respons får en att växa, både inom yrket och som privatperson.

 

”Jag undrar om man skulle ha en legofri vecka för de barn som bara vill bygga lego. En pärlplattefri vecka för de som hellre gör pärlplattor än spelar fotboll. Det är också stillasittande. Men frågan är om man hanterar det på samma sätt” (citat handlar om datoranvändning) (sidan 33)

Jag känner mig själv kluven i mina åsikter kring dataanvändandet. Det finns massor av bra dataspel, pedagogiska med ett tydligt syfte. Det finns också spel som handlar om att övervinna på ett eller annat

sätt. Jag tror att det är viktigt att vi vuxna är en del av barnens dataanvändning. Vad spelar de för spel, syfte, åldersgräns osv. Sen att sätta tydliga regler i användandet är viktigt. Du får sitta stilla vid datorn si och så länge. Samma sak tycker jag med lego/pärlor. Att sitta en del av dagen är OK, men sen kan man lämna det och gå ut eller röra på sig. Att ge ett förbud på en vecka tror jag bara förstorar upp problemet och gör att barnen längtar och blir mer besatt av tanken av att få spela. Men som sagt, jag känner mig lite kluven i mina åsikter!

 

Länken på sidan 100 tycker jag verkar vara intressant: www.lankskafferiet.org

Den vänder sig främst till äldre barn, från ca 10 års ålder. En sida där man kan få tips och idéer på var man kan hitta information om olika ämnen. Det finns länkar till bloggar, faktasidor, läxhjälp, forskning mm.

//Eva Sundström