Ny forskning från Örebro Universitet

24 03 2014

Forskningsnyheter

Ny teknik i skolan ger resultat

2014-03-21

Datorn är ingen silverkula som kan lösa alla problem men när skolor använder teknik på rätt sätt ger det resultat. Det skriver professor Åke Grönlund i boken Att förändra skolan med teknik. Utifrån sin forskning visar han att nyckeln till framgång finns i ledarskapet.

Professor Åke Grönlund

Professor Åke Grönlund

– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan.

I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del.

– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.

Att hitta rätt väg

Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.

– Därför är inte detta ett it-projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal, säger Åke Grönlund.

Positiva effekter

När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.

– Vår forskning har till exempel visat atten ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.

Men skolor som inte använder tekniken på rätt sätt riskerar att få en dyrare och ensammare skola som leder till sämre resultat.

– Det enskilda arbetet ökar generellt och vår forskning visar att när tekniken används fel leder det till ensamarbete där eleverna tappar fokus. Dessutom är tekniken dyr och kan leda till neddragningar i personalresurser och till mer stress.

Får inte tränga ut personalen

Det är alltså viktigt att inte låta kostnader för teknik tränga ut personalen men också att se till att lärarnas arbetstid används till undervisning. Mer teknik medför förändrat arbete för lärarna men inte mindre arbete.

– Vi har under projektets tre år sett att många positiva utvecklingar. Många lärare har utvecklat nya arbetssätt, ibland små förbättringar och ibland genomgripande förändringar. Experimenterandet har gett många goda idéer. Dessa arbetssätt måste dokumenteras och kvalitetssäkras och spridas i hela organisationen, säger Åke Grönlund.

Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker.

Text: Linda Harradine Foto: Örebro universitet
Källa: Örebro Universitet, Forskningsnyheter.

 




Att skriva sig till läsning – böcker

30 04 2013

Fråga i ”Att skriva sig till läsning” facebookgrupp. Det blir en trevlig bokhöst ! Läs kommentar 6 extra noggrant 😉

20130430-121946.jpg




Kan alla älska böcker?

22 04 2013

Anne-Marie Körlings 53 minuter långa förläsning från januari 2013. Bra ljud och bild, underhållande, väcker tankar och ger konkreta exempel på hur vi gör läsandet till en del av undervisningen. Titta på föreläsningen själv eller tillsammans med dina kollegor.
UR samtidens serie, ”Skolbibliotek 2013: Kan alla älska böcker?”
http://www.ur.se/Produkter/175057-UR-Samtiden-Skolbibliotek-2013-Kan-alla-alska-bocker?q=anne-marie+k%C3%B6rling




Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

16 04 2013

pressmeddelande från Örebro Universitet ang. forskning av Åke Grönlund, Örebro universitet. Tar bara några minuter att läsa (från 12 april 2013)
Hela rapporten:

 




Läsvärt och tänkvärt

11 04 2013

En kort, läsvärd artikel  ur ”Litteratur Magazinet- Barn”,  ”7 punkter för att få pojkar att läsa”
Johan Unenge  – ”LäsAmbassadören” skriver i samma tidning en artikel  att ”Lästräning lika viktig som idrottsträning”




Tid, Kreativitet och Lärande

11 04 2013

Ta dig två minuter och titta på den här lilla filmen…

ev. måste du klicka på helskärmsläget för att kunna se videon…




Språket i alla ämnen från förskola till vuxenutbildning

13 03 2013

Anna Österlund, Skolverket föreläste den 6 mars via ett webbinarium för ”Norrbottenslärare” om språkutvecklande arbete.
Webbinariet anordnades av NCS-Norrbottensnätverk, RUC och Skolverket.
Här är länken till det inspelade webbinariet
https://connect.sunet.se/p3h4mu43886/
Det tar ca 1 timme att lyssna på sändningen- titta gärna tillsammans med kollegor på APT- möte, diskutera.
Britt Hansson, Skoldatateket Norrbotten har gjort en skriftlig sammanfattning av webinariet som du kan ta del av här

Anna Österlund avslutar med denna lilla anekdot
En elev läser en bok,  ser efter ett tag väldigt undrande ut, stannar upp i läsningen och funderar…till sist kommer frågan:
-En man som bor i en ”Herrgård”- finns det hus för bara pappor?….
Klart att en sån fundering sätter stopp för läsflytet/förståelsen…
Det gäller att skapa ett klassrumsklimat där det är smart att fråga, så man vågar/tillåts tänka högt tillsammans kring hur man tänker, så man hela tiden kan befinna sig i en aktiv lärandezon.
Det handlar väldigt mycket om värdegrundsfrågor, hur man bemöter en sån fråga visar på vad som är tillåtet i lärmiljön.

”Få syn på språket”, Skolverkets kommentarmaterial kan du läsa/ladda ner här




Nulägesrapport

31 01 2013

Vi arbetar med stannfåglar. Eleverna har målat fåglar med akvarellpennor.

Fåglarna har plastats in . Fakta om ex domherren har skrivits av skrivarparen

på dator. Paren har övat in fakta och sedan arbetat i Puppet Pals HD (en app)

samt hämtat fågelkvitter i appen ”Kvitter”.

Arbetet i Puppet pals HD på Ipad 1/ Ipad 2 Kvitter

  1. Fota fågeln och lägg in i som aktör i Puppet pals HD
  2. Fota en miljöbild utomhus i Puppet pals HD
  3. Bocka för de foton du ska använda dvs. aktörer+ miljö
  4. Starta kvitter för ex. domherre på Ipad 2
  5. Starta inspelning

Eleverna rör domherren och berättar utvalda fakta om fågeln.

I bakgrunden hörs fågelkvitter.

Efter slutfört arbete får eleverna redovisa för klassen och reflektera

över arbetet. Superkul!

”Faktafilm om domherrar gjorda i appen ”PuppetPals”

Superfin app med många möjligheter. Tack för tipset Carina.

Klass 1b/ fröken Anki




PEFF -år (PiteåElevFilmFestival)

28 01 2013

PEFF- år!

PEFF, anordnas för 4 gången, av oss på CMiT.
Under v.21 (trol. 23-24 maj) vi erbjuder skolbio åk 3 och 6, PEFF och Ung Film.
Vill ni få tillgång till bildmanus i A3 finns det på S: ASL, rörlig bild
Tänk på ”en svårighet i taget”- ni kan tillsammans med eleverna skriva filmmanus utifrån en saga, berättelse som ni läst. Eller en dokumentär på något som hänt i er klass eller något annat från verkligheten. Titta gärna på ”filmtipsen”
all info. finns på
http://peff.weebly.com/
Regler
Klasser/ längd på filmer.
PEFF-junior; fsk- skolår 6
PEFF; skolår 7-8-9 Dokumentär/ öppen klass
PEFF; gymnasiet 1-2 3 Dokumentär/öppenklass

• Det ska vara minst 20 sekunder svartruta innan filmens startpunkt samt 20 sekunder efter filmens slutpunkt.
• Filmen ska vara i AVI-format (undantag Photostoryfilmer) och sparas ner på ett USB minne eller extern hårddisk.
Filmen lämnas in personligen på CMiT senast fredag 23 april 2013.
• Filmen får max vara 5 minuter lång, inklusive för- och eftertexter samt eventuella vinjetter.
Filmerna får inte innehålla musik eller bilder som är skyddade av upphovsrätten utan att upphovsmannen gett sitt tillstånd. All musik och ev. ljudeffekter kan aningen vara egenproducerad eller färdigproducerad. I bägge fallen ska finnas ett skriftligt tillstånd från upphovsmannen som medger att musiken eller bilden får användas i filmen. Läs gärna på PEFF-sidans ”länksida”, där det finns en hel del länkar till musik & ljudeffektsidor som är OK att använda. 
Filmerna ska vara producerade läsåret 12/13 och gjorda under skoltid. Arbetet ska vara godkänt och handlett av lärare. Eleverna ska själva genomföra hela filmarbetet.

Med beteckningen ”lärare” avses lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare

OBS!!!
Information om filformat och om filmer gjorda i iPads kommer att bildkvalitetsmässigt kunna visas på biografen håller vi på att undersöka. Info. kommer så fort vi testat.
Håll utkik efter info!

2011 fick vi bl.a. ta del av ”Pruttmannen” som förskoleklassen på Munksundsskolan gjort. Filmen startar efter ca 20 sek.




Minecraftpyssel

22 01 2013

…tips på hur vi kan ta in några av  barnens”ryggsäckar” i undervisningen. Läs Erica Lövgrens inlägg här