Rigmor Lindö ”Den meningsfulla språkväven”

20 03 2013

”Högläsning kräver mer av lyssnaren och därför är det viktigt att vi som lärare inför högläsningen har läst texten inte bara en gång utan flera gånger.” ”Chambers (1993) ger oss rådet att vi ska läsa högt för oss själva innan vi läser högt för andra.” ”Vygotskij lär ha sagt att böcker som man läster högt ur ska ligga i framkant i barnens utveckling, det vill säga i den potentiella utvecklingszonen. Högläsning hör hemma under hela grundskoletiden.” s.55-56

Jag tycker högläsningen är viktig och rolig. Det finns mycket att läsa och arbeta med. Skulle vara bra att få tips och idéer av varandra.

”För att utvecklas som läsare och skribenter behöver vi visa eleverna hur författar bygger upp sina texter. Donald Graves (1996) vet hur man kan gå tillväga och här följer ett litet smakprov. Hans första råd är att du som pedagog börjar med att läsa barnböcker och samtidigt experimenterar med ditt eget skrivande. Det räcker med tio minuters skrivexperiment varje dag under en vecka. Utgå från en självupplevd episod och brodera ut berättelseen med din fantasi. Vad kunde tex ha hänt? Minnen från den egna soltiden kan vara en tråd att nysta i. En ”jag berättelse” utifrån den aktuella barnboken eller en historisk händelse där du skriver som om du faktiskt deltog, är ett annat förslag.” s. 180

Det här tycker jag låter spännande. Det vore kul att prova. Vi vill att barnen ska skriva berättelser, skulle vara bra för oss att prova hur svårt det kan vara och att tillsammans kunna hitta vägar för att lyckas!!

Ingela, Kullenskolan




Rosvik diskussionslista

19 03 2013

Det var ju tur att jag gick in för att kolla i mailen…. Hade inte noterat att vi skulle blogga ”diskussionslistan” till på torsdag..

Men så här skulle min lista se ut;

  1. Omkring portfolio.(Som omnämns på flera ställen i boken, t.ex. s. 150). Hur vanligt är det med portfolio nu för tiden? Hur använder ni det i så fall?
  2. I boken talas ofta om aktiva läsare och biblioteksbesökare, att läsandet är på frammarsch (t.ex. s. 154). Men… bibliotekslånen går neråt, tidningsprenumeranter minskar o.s.v. Visserligen lyssnar folk på talböcker och läser tidningen (inte hela?) på datorn o.s.v. men … Vi köper kanske mer pocketböcker än lånar på biblioteken? Vad tror vi om läsandets framtid för nutidens barn nu och i framtiden?
  3. Processorienterad skrivning talas det ofta om i boken. Hur vanligt är det idag? Hur gör ni konkret med skrivandet? Rättningar o.s.v.
  4. ”Nya Zeelands-läsinlärning” contra ASL. Antingen eller eller båda eller? (Den uppkom väl innan datorn var så vanlig?)



Den meningsfulla språkväven, Rigmor Lindö

18 03 2013

Hur ska vi få föräldrar att bidra mer aktivt i skolans arbete via besök, föreläsning mm ? (sidan 154)    

Den här frågan tycker jag är viktig eftersom man så sällan ser föräldrar på besök i skolan längre.

Tror att vi pedagoger måste bjuda in lite mer så att föräldrarna känner att de har en central roll i skolan, och att de känner sig välkomna.

 

”Lusten att läsa liksom lusten att leka måste komma inifrån och kan aldrig påtvingas”. Hur kan vi få barnen att känna denna lust? (sidan 31)

 

Vill diskutera detta för att det lät så klokt.

Om lusten inte skulle finnas hur gör vi då? Kan leken hjälpa till att få läslusten? I sådana fall är leken oerhört viktig och borde prioriteras mera!

 

//Eva Sundström, Strömnäs skola

 




21 01 2013




Nuläge Kullenskolan åk 1

19 01 2013

Nu har vi jobbat med Leksaksfabriken ett tag. Det har varit lite segt eftersom materialet inte är direkt tänkt för ASL. Vi har fått göra om och fundera för att få ut det mesta. Just nu skriver eleverna om ”hemlig leksak” var för sig. När det är klart ska de få skriva en saga om leksakerna i skrivarparen. // Ingela och Carro




Rosvik + Sista ”rycket”

20 12 2012

Hej!

Näst sista dagen innan jullovet!… En del i våran åk 1 har börjat hoppa över spökskrivningen, de vill skriva direkt. Vi provar med att de får det, hittills har det fungerat bra.. Men alltid är det något som ”strular”. Igår t.ex. så kunde inte talstödet höras från vissa platser i klassrummet! När vi tog en dator som det fungerade med dit, så slutade det höras i lurarna direkt, SUCK! (Då fick de skriva utan talstödet!) Det är mycket med Edwise och dyl. nu, har inte hunnit börja läsa om Vygotskij än tyvärr, men….




Kullenskolan åk 1: Med datorn som skrivverktyg – Erica Lövgren

26 10 2012

s.66 ”Eleverna förstår snart vikten av att kunna lyssna och att kunna uttrycka sina tankar i både tal och skrift eftersom någon är beredd att lyssna och någon är beredd att läsa. När eleverna läser andras texter och tar del av andras tolkningar av texter främjas deras förmåga att med förståelse respektera andras sätt att uttrycka sig i tal och skrift. Genom att själv känna en vilja att bli respekterad förstår eleven att andra också vill bli det.”

En del i ASL-arbetet som jag tycker är spännande är när eleverna läser upp för varandra. Det är tydligt att de är stolta över vad de har åstadkommit men även att klasskamraterna är duktiga lyssnare. De vill höra sagan och hur det går. Jag tror att våra elever får mycket inspiration av varandra och blir mer och mer sugna att skriva egna sagor när de hör varandras. Ett tydligt exempel är när två killar skrev en saga om några djur som gick till lekparken. Sagan blev populär bland de andra eleverna och då skrev en annan elev om spöket som gick till lekparken. De har även fått ta hem och läsa för nära och kära. De har varit så stolta när de kommit tillbaka och berättat att alla tyckt om det de har gjort.

s. 75 ”Plötsligt var det någon som kunde peka ut detaljer i barns rörelsemönster som jag tidigare inte alla uppmärksammat. Jag började titta på en hel rad av rörelsekvaliteter som jag aldrig tidigare brytt mig särskilt mycket om. Något att vara observant på är om eleverna använder sidan av tummen istället för fingertoppen när de plockar upp småsaker med pincettgreppet.”

När eleverna använder pennan har jag varit uppmärksam på hur de håller den. Det är bra med förslagen i boken så man kan träna eleverna som har svårigheter med motoriken i händerna. Det finns så många bra förslag på hur man ska öva med eleverna för att de ska lyckas ännu bättre!

s. 86 ”Mina absoluta favoritfärgläggningsuppgifter är Mandalas. De är cirkelformade regelbundna mönster som återfinns inom hinduismen och buddismen. Mandala är sanskrit och betyder cirkel. Mönstren färgläggs och blir mycket dekorativa.”

Eleverna älskar mandalas. Jag trodde att de skulle göra en och sedan vilja göra något annat men där hade jag verkligen helt fel. Jag hade kopierat upp några olika och de färglade en efter en. Så fort de hade en ledig stund frågar de efter fler. När de sitter och målar lägger sig ett lugn i klassrummet. Man förstår att det är en slags avkoppling att sitta och färglägga.

 




Kullenskolan åk 1 Halloweensagor

26 10 2012

Vi började med att läsa några olika sagor med spöktema. Vi satt i ring på golvet med tända ljus för att få den rätta stämningen. En av sagorna var en spännande saga som gick att göra om till nutid och Kullenskolan. Det blev jättespännande för eleverna. För några var det bra att den började med ”Det var en gång”. Den andra sagan var upprepande, allt hände tre gånger. Sedan fick eleverna gå och prata ihop sig om vad sagan skulle handla om. Det blev pumpor, spöken, vampyrer och blod!! Skrivandet gick jättebra eleverna spökskrev, vi skrev på svenska och sedan blev det mycket fina bilder! De som väntade på datorerna fick färglägga bilder med halloweentema. Vi avslutade med en kom som du vill dag! Fröken var häxa och eleverna var allt från teletubbies till vampyrer!! Det blev extra roligt att jobba med ASL den dagen!

Spökskrivning på hög nivå!!!

Det går lätt när man är två!

Nöjd med sin snygga och spännande bok!

Hu, det blir spännande när han som läser är vampyr!

 

Tack för oss denna gång!

// Ingela och Carro

 




Björklundaskolan. Citat ur ”Att skriva sig till läsning” E. Löfgren

26 10 2012

s. 15

”Eleverna skapar alltså texter och berättelser långt innan de kan alla bokstäver och innan de själva kan ljuda ut ord.”

Vi tycker att det är tydligt hur roligt barnen tycker att det har varit att samarbeta kring sina texter och hur otvunget de (ofta 😉 ) har suttit och dikterat sina uppgifter för sin skrivarkompis. Vi ser också att det blir ett väldigt naturligt introducerande av många tydliga – OCH otydliga – skrivregler, ord och sammanhang som kan vara rätt så knepiga att ta till sig för eleverna i en annan typ av undervisningssituation. Dock krävs en fasligt massa ”vuxenprat” för att resonera om texter och alla ”hur och varför” som kan uppstå!

s.64

”Arne Trageton förordar att eleverna jobbar i par vid datorerna, par som består av en och en flicka. Då möts erfarenheter och språk från olika världar och det mötet är berikande.”

Spontant kanske inget man tänker på i första taget – just en pojke och en flicka. En förmodligen vanligare infallsvinkel är nog att man vill att eleverna ska vara trygga med sin kamrat och så långt möjligt är trivas med den redan från början, man vill att paren ska få allra bästa chans att lyckas. Men sen kommer tanken att det förmodligen är ännu viktigare att ändra mönster och ge möjligheter som eleverna inte har någon annanstans, att stöta och blöta sitt eget språk, vanor och byta (eller ”bryta”?) erfarenheter med någon av det motsatta könet. Vi tänker och tror att det med allra största sannolikhet ger långt fler personliga vinster för eleverna än det till att börja med kan tyckas ge.

pojke

 

s. 69

”Först i åk 2 tar vi oss an pennan som skrivverktyg”.

Denna korta lilla mening ger oss lite huvudbry… Inte gällande skrivning, för det är klart som korvspad ;). Men hur ska man ställa sig till användning av pennan när det gäller matematik och att använda pennan i det ämnet? Ska man även där vänta till motoriken är mer utvecklad, eller? Vi undrar och får alldeles säkert finurliga tankar och funderingar från våra kurskamrater. Vad tänker ni? Är det skillnad, eller är det ”mängden pennanvändning” 😉 som blir skillnaden? Hm…?