Länk från Christina Löfving

28 04 2014

www.eTwinning.net är något som jag blev inspirerad till redan förra terminen då jag var på en föreläsning om just detta. Det är helt enkelt en samarbetsportal för både elever och pedagoger som du kan nätverka tillsammans med från hela Europa. Som pedagog kan du exempelvis söka kontakt med en pedagog från ett annat land i Europa och som har liknande ålder och ämne i skolan. Tillsammans kan ni dela bilder till varandra, arbeten, teman, planeringar osv. Bara fantasin som sätter gränser. Tala dessutom om en verklig mottagare för eleverna.




Citat och kommentarer ur ”Digitala verktyg och sociala medier…” av Christina Löfving

28 04 2014

”I Lgr 11 är Centrala innehållet omfattande. Skolverket har påpekat att man kanske inte kan arbeta som förut om man ska hinna. Det går inte att göra alla delar i kursplanen lika omfattande. Man ska arbeta med Centrala innehållet för att eleverna ska utveckla de förmågor som finns beskrivna övergripande och under ämnets syfte i Lgr 11…..För att hinna förespråkar Skolverket ämnesövergripande arbetssätt.” s. 181. För oss har det alltid varit viktigt och tillfredsställande att arbeta ämnesövergripande. Vi har bland annat använt oss av Storyline som är en pedagogisk metod eller ett förhållningssätt för inlärning som innebär att lärare och elever tillsammans arbetar med en historia. ASL är ytterligare ett arbetssätt där man kan arbeta ämnesövergripande. Vi tycker att ASL är en elevaktiv metod som ger många motiverade och engagerade elever. I ASL är det lätt att individualisera och utmana eleverna. På sidan 137 lyftes frågan ”Hur går det till i praktiken att arbeta ämnesintegrerat när även digitala verktyg och sociala medier får spela en viktig roll.” Frågan följdes av två planeringar, varav en riktade sig till lågstadiet. Vi fann det intressant och fick många nya tips och idéer som vi kommer att prova på framöver.
På sidan 143 skriver Christina Löfving ” Genom hela arbetet kommer ni var och en att få formativ bedömning….” Vi håller med C L om att formativ bedömning är mycket viktigt och vår målsättning är att utöva detta kontinuerligt.
/ Björklunda åk 1




Nuläge Björklunda

25 04 2014

Under april månad har vi avslutat vårt arbete med ”Valters äventyr i Himmelsbacken”. Alla elever har fått skriva en presentation av sig själva.

20140425-121530.jpg

20140425-121607.jpg

20140425-122816.jpg

20140425-122834.jpg

20140425-122925.jpg




Citat och kommentarer

14 10 2013

Citat ur Erika Lövgrens Med datorn som skrivverktyg

”När pennan är första skrivverktyg blir bokstavsformerna för vissa av eleverna hopplöst kantiga och fastän vi övade gång på gång och år efter år skedde ingen vidare utveckling.” s 13

Tanken som slår mig när jag läser Erikas bok och citat som detta är vilken frustration handskrivningen måste framkalla för de elever som har det jobbigt att forma bokstäverna. För dessa elever sätter själva processen att forma bokstäverna stopp för skrivlusten och berättandet, det som enligt mig egentligen borde vara i fokus. Datorn fungerar då som ett perfekt verktyg för att eleverna ska slippa kampen om att forma bokstäver innan de är redo för det. Är syftet att eleverna ska skriva en berättelse eller liknande finns ingen anledning till varför eleverna ska sitta och traggla på med formandet av bokstäver. Den träningen kan man lägga in vid andra tillfällen.

”I andra fall handlar en otydlig handstil om att eleven vill kamouflera andra tillkortakommanden genom att skriva slarvigt och oläsligt. Det kan till exempel vara svårigheter med att stava.” s 113

Här känner jag mig träffad. Som liten var jag otroligt noga med handstilen och ville hemskt gärna skriva snyggt, prydligt och rätt. Problemet var att jag ibland kunde känna mig osäker på stavningen, precis som Erika tar upp i sitt exempel, och detta doldes rätt enkelt med att man slarvade med handstilen. Jag minns hur jag ibland skrev ordet jag var osäker på så hårt jag kunde med blyerts, suddade så att det blev helt svart och kladdigt på papperet och sedan skrev jag ordet slarvigt igen. Allt för att dölja för läraren och andra att jag inte visste hur det stavades. Även idag förföljer den där stavningen mig och trots att jag nu vet hur de allra flesta vanliga ord stavas så finns osäkerheten ändå kvar och jag är till exempel extremt noga med att sådant jag skriver offentligt (facebook, instagram) blir rätt stavat. Tack och lov är det idag otroligt lätt att kontrollera stavningen med hjälp av antingen skrivprogram eller internet. En enkel googling så får man upp den korrekta stavningen. Den strategin fungerar för mig och kommer säkerligen fungera för eleverna som föds in i samhället med dator, surfplattor och smartphones. Alla sätt som man kan utnyttja dessa verktyg är bra och man lär sig ju faktiskt mer av att ta reda på hur ett ord stavas genom skrivprogram eller google än att man försöker dölja dem med dålig handstil.

”Det är viktigt att övning är just övning. Eleverna ska inte behöva sudda och göra om” s128

Detta tycker jag är en jätteviktig del i träningen när eleverna ska lära sig skriva bokstäverna. Nu har jag själv inte arbetat så länge, i och med att jag blev färdig lärare januari 2013, men av det jag sett när jag varit ute på VFU och vikarierat tycker jag att det varit för mycket fokus på att alla bokstäver eleverna skriver när de övar ska vara korrekta. Vissa elever får sudda och göra om i all oändlighet vilket självklart gör att eleverna blir frustrerade och uttråkade. Precis som Erika skriver är de misslyckade bokstäverna viktiga för att kunna se vad man bör göra annorlunda men också för att se framstegen i sin utveckling.

Citat ur Arne Tragetons Att skriva sig till läsning

”Den enorma ökning i informationsflödet som vi upplevt under 1990-talet, inte minst genom bruket av bibliotek och Internet, gör ett skapande arbetssätt centralt, oavsett arbetsområde.” s 18

Både för eleverna och den privata människan finns oändliga möjligheter att snabbt och enkelt hitta information och svar på olika frågeställningar. Hur ofta googlar man inte själv så fort man undrar över något. Idag frågar många ofta sin vän google innan man till exempel vänder sig till sjukvården. Det är i min åsikt helt suveränt men kräver desto mer av pedagogen då den måste lära sig att släppa på kontrollen, eleverna vet ofta mer än oss, och vägleda eleverna i den djungel av information som man bör granska kritiskt. De måste få lära sig att sålla bland informationen och få veta hur man kan veta om något man läser på internet verkligen stämmer eller inte. Vilka källor är säkra?

”..den största faran är enligt min mening att det bara är 0,1% av folket som yttrar sig i muntliga och skriftliga inlägg och diskussioner i media som TV, dagstidningar, video, Internet eller böcker..” s 40

För det första måste det ju vara så att den siffran har stigit enormt under de senaste åren i och med facebook, twitter, instagram, bloggar osv. Vidare skriver Arne att det är viktigt att uppmuntra eleverna till att uttrycka sina uppfattningar och åsikter i muntlig och skriftlig form. Som det ser ut idag med alla offentliga forum på Internet bör vi dessutom lyfta det negativa kring detta. När man uttrycker sig i text ska man vara väldigt försiktig med hur och vad man skriver. I en skriven text kan aspekter som tonfall och kroppspråk inte vägas in och därför kan det skrivna lätt missuppfattas av de som läser det. Att vara anonym på Internet kan säkert vara bra i vissa samanhang men detta leder tyvärr dessutom till att folk vågar tycka och säga sådant som de egentligen inte vill stå för i verkligen livet, människor kan bli sårade. Viktigt att poängtera är dessutom att sådant men publicerar och lägger upp alltid finns kvar. Man bör alltid tänka sig för innan man skriver eller lägger upp bilder på internet.

”Det verkar som att barnen kan engagera sig timmar i sträck, men koncetrationsförmågan har faktiskt försämrats från tio till fem sekunder under de senaste tjugofem åren på grund av att klippfrekvensen på TV, video och datorspel har fördubblats”. Sid 31

Det här tyckte jag var intressant då det är något jag själv funderat över. Barn idag (inte alla såklart) orkar inte sitta och sitta på till exempel en film som inte hela tiden visar ”action” av olika slag – där det hela tiden händer något. Under sommarlovet visade vi till exempel Teskedsgumman på morgonen för fritidsbarnen. Nästan ingen av eleverna (6-9 år) hade tålamod att sitta och titta genom ett avsnitt (julkalenderavsnitt). Redan innan jag läste citatet ovan så har jag funderat över varför det är på det sättet. Så som jag minns det så orkade jag sitta betydligt längre än eleverna idag klarar av men så tänkte jag att jag kanske minns fel eller att jag var lite ”speciell”, jag har alltid tyckt om att se på TV och roats av det. Funderingar som kommer nu när jag läser Arnes citat är vad minskningen av koncentrationsförmågan innebär för barnen och eleverna? Vad innebär detta för undervisningen?

 




Citat från Christina Löfving bok…

6 05 2013

Sid: 34 Där står det om hur föräldrar var orolig för att barnet läste för mycket.
Jag började genast tänka att gisses vad det har förändrats. Nu är vi glada om eleverna läser vanliga böcker iställer för att sitta vid datorn, telefon eller något annat. Jag hade inte ens en dator, eller vem hade det då? När jag gick mellanstadiet så fick jag faktiskt en liten tjocktv på mitt rum =)

Sid:66 Här står det om hur vi skall låta eleverna vara skribenter för webben. Det står även att skriva på webben är inte samma sak som att skriva på ett papper.
Jag tänker på att det är ju jätte viktigt att vi som pedagoger lär våra elever hur viktigt det är att uttrycka sig rätt på nätet. Det finns så många som kan läsa och ha tillgång till det som görs på nätet. Så det gäller att veta hur man skriva för att det skall bli rätt. Tänker väl lite på nätmobbing osv som blir mer och mer vanligt bland ungdomarna. Inte lika lätt för oss pedagoger att upptäcka…

Google maps är nånting som vi har jobbat med eleverna och som de har uppskattat väldigt mycket, även de lite äldre.

 

Jenny i Rosvik




Nu lägesrapport…

6 05 2013

Halloj.

I våran klass har vi många nu som skriver utan spökskrift. De har blivit jätte duktiga. Vi har dock fått omstrukturera skrivarparen några gånger.

Vi har varit ute i skogen och lyssnat på fåglar och sen så har de fått skriva berättelser om olika fåglar. Man ser verkligen hur det har gått framåt =)

Jenny i Rosvik




Nuläge Kullens f-klass

6 05 2013

Vi jobbar på med våra ”jag böcker”. Tycker att det har dragit ut på tiden alldeles för länge, hoppas vi kan få visa nån på tisdag…..

Nu till våra citat från Christina Löfvings bok.

”Hur får vi motiverade elever” (s.59-64)

Där stod många bra och intressanta saker, ex. det är inte fult att ta hjälp, det är inte att fuska. Vi har en kille som bara ritade ”snyggt” en gång per år och det var när mamma fyllde år. Vi har använt Erika Lövgrens teckningstips till bl.a. vårat sagoskrivande, och nu ritar han ”snyggt” väldigt ofta.

”Att pröva sina vingar” (s.69)

Visar ju att ASL är en riktigt bra strategi, eleverna behöver inte forma dom konstiga krumelurena som kallas bokstäver för hand, utan kan få lyckas med en gång. Samma sak med kopplingen gemener/versaler.

”Att berömma är en viktig del i lärande”(s.50)

Vi måste bli bättre på att berömma det enskilda barnet, visa intresse och ställa utmanande frågor/uppgifter.

Tyckte boken var ganska intressant, fick lite nya tips och idéer, men även bekräftelse på att det vi gör är ganska bra/rätt.

Syns imorgon hälsar Stina och Eva-Marie på Kullenskolan.




Den meningsfulla språkväven

20 03 2013

Några tankar jag fått när jag läst boken är:

Nyttan av att läsa högt för våra barn:

Lärarens eget förhållningssätt som läsare påverkar barnen mycket mer än vi anar. Därför är det viktigt att du väljer texter som du själv tycker mycket om, så att barnen upplever ditt engagemang.

(s 56)

”En läsupplevelse ska kännas i hela kroppen. En skicklig författare kan med ord levandegöra tankar, känslor, upplevelser och drömmar som vi själva inte kan ge form en stark läsupplevelse ger mersmak. Den väcker läslust” (s.97)

Jag tycker väldigt mycket om att läsa högt för mina elever. Jag gissar att jag inte är den enda. Därför skulle jag vilja veta vilka dina ”favorithögläsningsböcker” är och vad som gör att du tycker så mycket om och hur du brukar jobba med dem. Boktips kan jag aldrig få för många av.

 

Under flera tillfällen i boken står det om skillnader mellan pojkar och flickors läs-och skriv-vanor:

Det är som om många flickor inte kan föreställa sig en hjälte kan vara kvinna. Det finns heller inte skärskilt många hjältinnor som flickorna kan identifiera sig med” (s40)

Malloy menar att ”klassrumsaktiviteter inte är könsneutrala. Desto viktigare är det att vi lärare inser detta och planerar litteratur och bearbetningen på ett mycket medvetet sätt” (s128)

Hur gör du för att uppmärksamma detta och hur jobbar du med dina elever kring ovanstående?

 

Att få positiva läsupplevelser kan väl kännas som självklart, men så är det inte för alla. Här har vi en stor roll.

”Hur ska skola bemöta de barn och ungdomar som ännu inte har fått möjlighet till positiva läsupplevelser” Det är ju inte alla förunnat att växa upp med familjemedlemmar som själva läser, skriver och är biblioteksbesökare, något som många språkforskare har påvisat har stor betydelse för barns läs och skrivutveckling…” (s24)

Läste i en artikel i PT http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/satsning-pa-unga-ett-klipp-for-piteas-bibliotek-7551629-default.aspx att vi i Piteå ökar utlåningen av böcker på biblioteket till skillnad från övriga landet… Kan det vara så att även vi lärare har en del i detta? J Jag hoppas det!

Susanne L

 

 

 

 

 




De meningsfulla språkväven..

20 03 2013

Sid 54: Det finns en hel del att tänka på kring berättarstunden. Många pedagoger skapar sagohörnor.

Ibland känner jag att man gör allt för att alla ska få det så bra som möjligt vid högläsningen. Ändå har vi de här eleverna som inte kan sitta still eller gör ljud. Hur skall vi på bästa sätt hjälpa dessa elever?

Sid 27: Det stora fritidsutbudet kan innebära stor press på eleverna. Dagens unga är starkt utsatt för de kommersiella krafterna och det påträngande medieutbudet som minskar möjligheten att själva få göra en genuin erfarenhet innan den upplevs via en film, internet eller ett dataspel.

Tänker bara på hur det var förr, när jag var liten. Inte hade man någon tv på sitt rum. Idag har väl nästan alla unga tvapparater på sina egna rum. Kanske vi måste börja begränsa redan där, om vi skall få eleverna till att börja läsa mera. Vad lockar mera tv:n eller boken? Jag känner själv att jag är dålig på att läsa till mina egna barn. Det händer men inte ofta.




Den meningsfulla språkväven- att prata om

20 03 2013

Flickor läser även ”pojkböcker” och kan identifiera sig med manliga karaktärer. Pojkarna däremot tar avstånd från böcker med kvinnliga huvudpersoner (Malmgren 1997b). Hur skall du som lärare förhålla dig till detta?

Jag anser att det är intressant att diskutera ämnet – hur ska hem och skola arbeta för att bredda pojkars läsintresse?