Kullenskolan tidigare erfarenheter/nuläge

28 08 2012

Vi har jobbat i många år med ASL, eftersom en kollega till oss var med i uppstarten för ASL i Piteå. Däremot har vi inte fått gå utbildningen tidigare, så det känndes som det var dax för oss nu.
Vi har en grupp på 31 6-åringar (oskrivna kort) så just nu håller vi på att träna inloggningarna med eleverna, för vi har sett att det tar väldigt mycket tid av ”skrivtillfället” om dom inte kan logga in. Det känns viktigt att ta få barn vid varje skrivtillfälle för att i lugn och ro få förklara och visa vad vi ska göra.
Vi har också tänkt att bli bättre på att låta eleverna få visa och berätta om sina alster för varandra.

Stina och Eva-Marie kullenskolans förskoleklass




Citat Arne Trageton och Nuläge

21 08 2012

Nuläge..

Mitt läge just nu i höst är att jag jobbar som resurslärare i åk4, åk3 och i åk1. Så jag är tyvärr inte med hela tiden i åk 1 där de ska jobba med ASL, men jag hoppas kunna följa utvecklingen och arbetet där ändå.

Tidigare erfarenheter från åk 1 är ett år med ”traditionell” läsinlärning (för 12 år sedan). Och ett till ganska traditionellt år med en annan åk 1 för ca 10 år sedan. Det var naturligtvis upplagt på lite olika sätt, men någon dator fanns ju inte alls. Det jag minns bäst nu är barnens glädje som jag delade när de började ”kläcka” läsningen!

Ifjol var jag bl.a. resurs i en åk 2 som jobbade med ASL

 

Citat och kommentarer från boken ”Att skriva sig till läsning”

Läste boken under sommarlovet, jag glömmer snabbt men…

  1. ”Merparten av forskningen om inlärningseffekter visar på ringa, inga eller negativa effekter.” (s.31). Jag blev lite överraskad av att hitta så många bitar med text som t.ex. ”skadliga effekter, ringa, inga eller ibland negativa effekter i början av boken.
  2. ”Redan från första året är det en stor fördel att vara två som samarbetar med skrivandet på datorn”. (s.111) Låter bra. Just nu börjar vi fundera på vilka som ska skriva ihop.. Vilka passar ihop? Hur blir det om par-kompisen är borta? I vårt fall kommer en elev att vara borta i 5 veckor!..
  3. ”Pojkarna inspireras ofta av action, filmer och skräckhistorier” (s.110). Det här känner jag så väl igen. Men funderar efter att ha läst mer omkring detta i denna bok att man kanske skulle våga ”godkänna” lite mer våld, blod och död?!

     

    Med vänlig hälsning från en lite trött Karin Domeij efter den andra skoldagen kl:20.00.

 




Strömnäs skola. Arne Tragetons bok, Att skriva sig till läsning.

19 08 2012

1.Nioåringarna kom in i klassrummet den första skoldagen med stora ögon. ”Ska vi läsa allt detta?, frågade de. ”Självklart inte”, blev lärarens svar, ”men här kan ni välja det ni har lust att läsa”. (s. 54)

Jag fastnade speciellt för den sista meningen i detta stycke. Jag tycker att det är jätteviktigt att ge barnen de verktyg de behöver för att hitta lustan att läsa. Får eleverna presenterat för sig olika läsmaterial så blir lusten större. Då är det lättare att efter tycke, smak och intresse välja det man själv vill läsa. Vårt skolbibliotek på skolan är under all kritik. Gamla utslitna böcker som har många år på nacken. Jag tror att nytt fräscht material också kan öka suget.

 

2. Har manliga lärare lättare för att stimlera pojkarnas intressen när det gäller textskapande? (s.130)

Det här tycker jag låter intressant. Om påståendet stämmer, vad beror det på i sådana fall? Delar man samma intressen? Eller har man mer respekt för en manlig lärare, och varför är det så? Känner man en större samhörighet om man är av samma kön? Dessa frågeställningar är säkert svåra att besvara men för mig väcker det många tankar. En fråga är framförallt, är det samma sak vice versa? Har kvinnliga lärare samma ”påverkan” på flickor? Kanske blir att skriva en avhandling på ämnet? J

 

3. Leken skapar en språkstimulerande miljö som kopplar samman muntligt och skriftligt språk och leken är den bästa utgångspunkten för pedagogen när barnen skriver sig till läsning. (s. 139)

Här känner jag att, jag som fritidspedagog, har en central roll. Vi jobbar mycket med leken i centrum och fokuserar på det sociala sammanhanget. Jag tror absolut att leken lägger grunden till ett gott lärande. På ett mer lättsamt sätt kan barnen lära sig olika saker.

 

Mina erfarenheter med ASL: Jag har bara kommit i kontakt med ASL under vårterminen 2012. Då jobbade jag med ett arbetslag som var jätteduktiga, och som minst en gång i veckan hade schemalagt en ASL-lektion. Jag jobbade med en egen grupp under dessa tillfällen. Känner att jag saknar ”grunden” för ASL, och har till exempel missat när man spökskriver med barnen. De barn jag jobbade med gick i tvåan. Känns jätteintressant att lära sig mera.

 

 

Efter ha läst boken ”Att skriva sig till läsning” av Arne Trageton har jag fastnat vid följande:

”Men det finns ännu få undersökningar om inlärningseffekten av IKT” (s.9)

Boken känns tyvärr gammal , då det är gammal forskning och gamla läroplaner som de hänvisar till. Men det är positivt att ”den känns gammal”, att det har hänt en hel del sedan boken gick i tryck! Det skulle ha varit intressant att ta del av aktuella undersökningar/forskning.

”Verkligheten är en meningsfull helhet som inte är uppdelad av olika ämnen. Detta är avgörande för sjuåringars motivation-det är bara motiverade elever som tillängnar sig varaktiga kunskaper” (S 86)

I boken sägs också:

”Man ska som vuxen lära känna det enskilda barnet och skapa ett positivt språkrum där man kan utveckla uttrycksförmågan med hjälp av olika medier såsom tal, skrift och drama. (s.165)

Att lära känna elveverna och utgå från deras verklighet känns som en självklarhet. Ju mer utblidning och ju fler metoder vi lärare har kunskap om, desto större är chansen att vi kan motivera och hjälpa alla de individer vi möter i vår vardag! Det känns intressant att fylla på sina kunskaper med att gå denna kurs!

 

ASL/Läs och skrivinlärning:

Jag har lyssnat på Arne Tragetons föreläsning, som Cemit hade för många år sedan. Jag tyckte att det lät intressant. Vår skola sökte ALS utbildningen, men kom inte med vid det första tillfället. Därefter var jag föräldraledig och sedan har jag jobbat med de äldre eleverna fram till nu.

Jag har tidigare jobbat i en 1-2:a. Jag har blandat en del olika metoder för att hjälpa eleverna komma igång med sin läs/skrivutveckling. Den ena metoden behöver inte utesluta det andra. Jag har bland annat använt LGT,  så det känns naturligt att fortsätta med detta, ”nu med hjälp av datorns hjälp”.  Jag har även använt mig av Kiwimetoden och guidad läsning (Vingböcker) och tycker att Ann-Marie Körlig har en hel del intressant att säga. Brukar titta in på hennes bogg. http://korlingsord.se/ och http://annemariekorling.blogg.se/  Vid något tillfälle har jag också använt mig av Wittingmetoden.  

 

 

 




Utbildningsträff 1

30 05 2012

Idag kl. 14 träffs vi på CMiT för vår första träff i ASL omgång 7. Det betyder att det är 7:e året i rad som vi erbjuder utvecklingsinsatsen.

Idag kommer vi att presentera oss för varann, jag kommer att ge en kortare föreläsning, praktiskt gå igenom handledningen, även bestämma tid då jag får besöka skolorna för att tänka tillsammans ang. möblering av klassrum och ev. behov att datorförtätning.
Pedagogerna kommer att få ”sommarlovsläsning” Arne Tragetons bok, ”Att skriva sig till läsning”- till den boken ska de välja ut 3 citat var, kommentera sina citat och lägga ut på den här bloggen, under kategorierna, ”bokloggar”, ”Arne Trageton”, ”skolans namn”.
Pedagogerna ska även skriva varsitt nuläge, d.v.s hur de hitintills jobbat  med läs-, och skrivundervisning och hur och vad datorer/ digitala verktyg används i undervisningen. Publicera sina nulägen på bloggen under kategorierna, ”nuläge” ”skolans namn”