Citat ur Forsberg- och Lövgrens bok; ”Med datorn som skrivverktyg- Vad? Hur? Varför?”

29 01 2014

-VAD
”Ibland uppstår situationer när eleverna måste vänta på hjälp innan de kan fortsätta. Dessa stunder kan lätt leda till oro och rastlöshet och det är därför praktiskt att ha planerat någon aktivitet som de kan ta till. Vissa lärare har ett antal spel och pussel som eleverna kan ägna sig åt medan de väntar, andra har gjort i ordning boklådor och pyssel eller låter eleverna själva välja.” S.18

Inspirerande och tacksamt tips. Jag tycker ofta att arbetet flyter på bra när vi arbetar och skriver på datorerna, jag har aktivt valt att inte sätta igång för många datorer och skrivarpar samtidigt, mycket för att jag som pedagog ska känna lugnet och kunna få behålla fokus på dem som jag hjälper. Ibland är jag nog så optimistisk och kan ta mig vatten över huvudet eller att något tekniskt fel uppstår så många behöver hjälp samtidigt. Jag tar därför till mig det här praktiska tipset så att det alltid finns en plan B om någonting oväntat uppstår. Jag väljer dock att hålla mig till att eleverna vet vad de ska göra när de väntar på min hjälp och jag tycker att exemplet som färdiga boklådor låter som ett intressant alternativ.

– HUR
”För att det ska finnas anledning att anpassa texten efter mottagare och syfte behövs förstås mottagare till texterna. Det är många som vill läsa och lyssna. Det kan vara klasskompisarna, parallellklassen, förskolan, förskoleklassen, äldre elever, föräldrar, syskon, någon släkting man kan mejla till, äldreboendet, webben, någon vänklass en bit bort som nås via Skype, tidningen och biblioteket.” S.45

I den här kursen och vidareutbildning har jag fått god råd och idéer både av min handledare, kollega och genom den här gruppen, inklusive via den litteratur som vi tar del av. Insikten av hur viktigt det är att eleverna vet vilken typ av mottagare redan innan uppgiften startar. Det finns verkligen mer lättillgängliga mottagare nu i och med den tekniken som nu finns i vårt samhälle, som citatet ovan ger exempel på så är det egentligen fantasin som sätter gränser. Jag har visioner och hoppas att jag innan terminens slut har använt mig av några ovan nämnda mottagare. Jag ska försöka att inte tänka så stort och inte göra det så invecklat, då finns risken är jag rädd, att det inte blir något av det som var tänkt från början. En sak i taget.

-VARFÖR
”När vi skriver oss till läsning övas den kommunikativa förmågan och talspråket. Formuleringarna överförs till skrivet språk. Eleven är aktiv i ljudanalys, lär sig ljuda ut, se helord och läsa ihop ord i ett meningsfullt sammanhang.” S.102
”Eleverna använder ett skrivverktyg som gör att bokstäverna är lätta att identifiera, lätta att ändra och talsyntesen ger dem stöd för bokstavsljudet. Fokus är på den språkliga processen, snarare än på de språkliga detaljerna när arbetet kan utgå från det innehåll som är meningsfullt för eleven.” S.117

Vi har i min grupp valt att arbeta utifrån elevtexterna och har inte arbetat med varken en färdig arbetsbok eller veckans bokstav. Till en början hade vi veckans ljud men vi övergick så småningom, när jag själv kände mig lite mer varm i kläderna, till att använda den tiden till exempelvis förberedelser eller efterarbete av texterna som eleverna skapar. Tiden då jag som pedagog är i samspel med de elever som bearbetar sin text ser jag som en stor vinst och kan verkligen känna igen hur elever uppmärksammar det talade språket kontra skriftspråket. Senast idag fick jag genom två elever höra ” Angelica, du ser ju att vi har ju skrivit dom varför skriver du dem, det är ju fel.” Vi fick då tillfälle att prata om hur talspråket och skriftspråket skiljer sig. Deras nyfikenhet väcktes och de började söka efter fler ord som kunde talas och skrivas på olika sätt. Vi använder fortfarande spökskrift då vi gör sagor, mycket för att få flödet i det vi skriver. Jag ser hur mycket eleverna utvecklats då de bland annat söker efter riktiga ord i sin spökskrift. De hittar fler ord och genom att de nu kan läsa och ljuda ut så är det mer spännande att söka efter ord i spökskriften. Jag tycker mig också se att eleverna samarbetar bättre vid datorerna och att fantasin fått mer fart i sagoskrivandet. Jag tror absolut att det beror på att eleverna nu fått tränats i att samarbeta, med andra ord, så har den kommunikativa förmågan övats och ger därmed resultat.




Kullen 1B, ”Med datorn som skrivverktyg” av Forsberg/Lövgren

28 01 2014

Vad?
”Vad är vinsten med parskrivning?” Jag håller med författarna att eleven har möjlighet att utvecklas och lära mer tillsammans med andra än i sitt ensamarbete. Det blir väldigt tydligt när man jobbar med ASL. De klarar av sådant som de inte gör själv, sådant de inte lärt sig än. Samarbetsförmåga men också kommunikationsförmåga prövas och tränas. Det är roligt att utbyta idéer och tänka tillsammans men jag tror framförallt det är givande för lärandet.

Hur?
”Eleverna ska lära sig forma bokstäverna med penna när de kan allt annat om dem. Det är bortkastat att använda tid till att forma något som eleverna inte har tillräcklig erfarenhet av”. Mina elever har också fått jobba med att skriva och forma bokstäver med penna, parallellt med datorskrivandet. För några har det varit bra. De eleverna skriver gärna för hand, i skolan och hemma. Det jag upplever är att det dock kan vara svårt att forma bokstäver. Speciellt för några elever. Då de sen ska försöka skriva en kort text eller bara en enkel mening, blir det mödosamt. Den texten gör de så kortfattad och enkel som möjligt för att orka skriva den. Den färdiga texten blir ofta heller ingenting som kompisarna kan ta del av och läsa, för speciellt läsbart blir det tyvärr inte. Hur mycket eleven än kämpat. Här tycker jag vinsterna är fantastiskt stora med datorn som verktyg. Det eleven skrivit kan alla ta del av och alla elever får vara lika stolta över sitt arbete.  De är också lika sugna att skriva och berätta nästa gång.
Pennan ska de också få välja, men inte i första hand för att skriva och berätta. Där är datorn ett mycket bättre verktyg.

Varför?
”Det effektiva läsandet och skrivandet växer fram i situationer där barnet genom en inre drivkraft vill läsa och skriva. Det är i sådana sammanhang som den vuxne måste skapa för att hjälpa barnet in i skriftspråket.”
ASL hjälper oss och eleverna i detta arbete. En inre drivkraft är avgörande för allt lärande, inte bara vad gäller läsa och skriva. Det är en av skolans stora uppgifter att skapa och ta till vara.




Nuläge Kullenskolan 1A

12 12 2013

Vi har infört och börjat integrera lärplattan i en del av de moment som vi arbetar med. Vi har lite olika arbetsscheman och där blir lärplattan ett naturligt inslag i deras dagliga aktiviteter. Här arbetar en elev med ett Montessori- inspirerad uppgift som handlar om taluppfattningen.

20131212-023441.jpg




Citat ur boken: ”Vygotskij i praktiken- bland plugghästar och fusklappar” Leif Strandberg

12 12 2013

”Bygg utvecklingszoner, det vill säga spännande asymmetri i interaktionerna.” S. 79

När vi samarbetar tillsammans och i grupp så blir jag som pedagog ständigt påmind om hur viktigt det är att jag som handledaren i gruppen och med min kompetens försöker skapa så goda lärandesituationer som möjligt. Jag behöver med omsorg sammanföra elever som faktiskt kan olika saker så att samarbetet i gruppen får än mer dynamik.

”För att öka barnens lärandeaktiviteter må förskola-skola inte bara acceptera, utan medvetet uppmuntra barnen att utveckla sina fusklappar för de verktygslådor för lärande.” S.86

En bra fusklapp som jag ser stora möjligheter med är användningen av IKT. Jag är verkligen glad över mina nya kunskaper, nya erfarenheter och synbara resultat i användningen av IKT i skolan. Som Stranberg också skriver så är datorn en verktygslåda där barn kan praktisera den fusklappens pedagogik som han beskriver ovan. Datorn är penna, papper,anteckningstecknik, uppslagsbok, lexikon, karta och räknemaskin. Vidare skriver Strandberg att internetuppkoppling också expanderar klassrummets fysiska begränsningar; man kan delta i virtuella världar, cypergemenskaper, tankeexperiment över hela världen. Det får mig genast att tänka på föreläsningarna från Norrlär som handlade om eTwinning. Vilka möjligheter vi faktiskt har och vilket hjälpmedel eller kanske snarare verktyg som hjälper oss att lägga undervisningen än mer vardagsnära när vi vill lära oss mer om exempelvis omvärlden. Min vision är att komma igång med eTwinning så småningom, för jag kan verkligen tänka mig de engagemang eleverna skulle få. Dessutom att vi kan få helt andra mottagare av de produkter som eleverna skapar, häftigt!

” Förskolans och skolans uppgift handlar alltså om att hitta en bra rytm och balans mellan yttre och inte aktiviteter; mellan handlingar och kulturella tecken. För det är själva sammanstrålningen mellan aktivitet och tänkande som är lärandets hävstång.” S.115

Mycket tänkbart. Här kommer vi också in på miljön och som Stranberg själv skriver så stimuleras yttre och inre aktiviteter i olika miljöer. Inre aktivitet kräver viss tystnad och avskildhet. Yttre aktivitet behöver utrymme för för sjudande och ljudande aktiviteter. Som pedagog är det här för mig en riktig utmaning. Interaktioner är en viktig del i vårt lärande och därför har jag som pedagog många stunder där vi i klassen arbetar just tillsammans med någon arbetskompis eller i grupp. Vi försöker använda oss av ”fusklappar” som Stranberg uttrycker det, för att få djupare insikter som mynnar ut och leder vidare till våra inre aktiviteter. Som det beskrivs tidigare i boken så skulle det vara optimalt med olika aktivitetsrum. Vi har i vårt klassrum försökt skapa olika ”rum” i rummet, för att utifrån de resurser vi har, göra det bästa möjliga för att tillgodose olika aktiviteter. Jag har haft en tanke om att införskaffa ett par hörselkåpor just för att vi ibland behöver ”avskärma” oss med tid för egen reflektion, och efter att ha läst den här boken blev jag än mer övertygad. Jag tror inte på ett tyst klassrum eftersom jag lägger mycket fokus på samarbete och jag blev även stärkt i den frågan, så det sker aktiviteter och Interaktioner och därför blir det även ett lärande klassrum!




Nuläge Kullenskolan

28 11 2013

Vi har presenterat, tagit kort, gjort filmer och skrivit om gosedjur som eleverna har fått ta med sig hemifrån.
Filmerna kommer vi att titta på tillsammans och även lägga ut en del på vår blogg för vår klass. Texterna om gosedjuren kommer vi att redovisa och det kommer också att bli en gemensam bok som vi har i vårt klassrum.

Några exempel:

20131128-204320.jpg




Kullen , nuläge i klass 1B

10 11 2013

Efter många år som vikarierande lärare började jag arbeta på Kullenskolan för 3 år sedan. I år har jag börjat som klasslärare i åk 1. Det har jag inte varit tidigare. Det känns både roligt och inspirerande att få vara med från allra första början och få bygga upp de så viktiga rutinerna för arbetet tillsammans med eleverna.
Som klasslärare i åk 1 får man äntligen också ta del av ASL-fortbildningen.
Det känns spännande och intressant!

Att datorer ska vara ett naturligt och funktionellt verktyg är lika viktigt för våra barn som det är för oss vuxna. Jag klarar mig inte utan ordbehandlingsprogram och jag tycker inte heller att eleverna i skolan ska behöva göra det. Min förhoppning är också att kunna utveckla användandet och framför allt berättandet i klassen med hjälp av dator och ipad under det här året.

I klassen använder vi oss av ASL kombinerat med traditionell läs- och skrivundervisning. Jag tycker att det är viktigt att kombinera olika metoder för att få med alla elever på tåget och ett så bra resultat som möjligt- att alla utvecklas som läsare.
Vårt ASL:arbete har smugit i gång och byggs på allt eftersom. Vi skyndar långsamt.
Vi skriver ordlistor till veckans ljud/bokstav. De spökskriver och skriver sagor parvis. I so/no har vi skrivit gemensamma texter kring bla ormar och svanar som eleverna sedan arbetat vidare med själva.
Eleverna har precis påbörjat ett nytt arbete i no. De har först sorterat och kategoriserat olika djur. När det har gjorts har de fördjupat sig i skogens djur. Med hjälp av datorn ska de skriva och berätta om sitt djur som sedan ska målas och sättas ut i klassrumsskogen. Jag har därefter en plan som vi får se om jag lyckas genomföra med hjälp av ipaden…
Vi ska till veckan också starta upp ett tema kring deras gosedjur.




Bloggadresser

5 11 2013

Pedagoger på 3 av skolorna som deltar i årets ASL utbildning har startat egna bloggar. Blir riktigt intressant att följa lärandet som sker i klassrummen, vad som publiceras och kommenteras via bloggarna 🙂
Du hittar bloggarna på följande bloggadresser
http://stromnasarna.wordpress.com/
http://kullenskolan.wordpress.com/
http://alterdalensskolan.wordpress.com/
Adresserna hittar du även på länklistan till höger.




Kullenskolans nuläge i klass 1A

9 10 2013

 

Jag gick ut min lärarutbildning 2006 och har äntligen, efter en lång föräldraledighet, fått min första egna klass. Det är ett roligt, utmanande och händelserikt uppdrag och ingen dag när den andra lik. Det har hänt mycket inom skolans värld under de här åren och det känns spännande att få ta del av ASL-utbildningen eftersom vi lever i en helt annan värld idag än om jag tittar tillbaka till mina år på lärarutbildningen. Därför känns det bra att få handledning i hur vi kan arbeta med läs-och skrivinlärningen ur ett litet mer modernt synsätt. Vårt samhälle har blivit väldigt teknikinriktat/teknikutrustat och enligt min personliga åsikt behöver skolan hänga med på den resan så det inte blir en ”kultur”-krock för eleverna när de kommer och möter skolan för första gången. Vi har i klass 1A valt att arbeta med ett bokstavsschema individuellt. Barnen får själva välja den bokstav som de vill arbeta med och de elever som redan läser fokuserar på ord och meningar istället för bokstäver. Vi skriver i fasta par på datorerna och har i nuläget fokuserat och inriktat oss på sagor. Hur börjar en saga, vad händer, hur slutar den? Vi jobbar i stationer och det är jag som styr vilka elever som kommer och skriver på datorn. De elever som inte skriver på datorn jobbar med övriga stationer- arbetsstationen (där jobbar vi med vår skrivbok), sedan har vi tre andra motoriska stationer där innehållet varieras. Eleverna får också parvis läsa upp sina sagor i kör för klassen. Det var bara så synd att jag inte har filmat för det har varit så kul varje gång. Eleverna som läser upp sin saga är superstolta och de eleverna som lyssnar på sagan är så intresserade av sina klasskamraters innehåll. Det har verkligen varit full fokus!

Vi har också arbetat en del med dikteringar som vi gjort tillsammans på kanonen och eleverna har sedan fått bearbeta texten. En gemensam text som vi har gjort tillsammans har resulterat i vår egen bok som vi har så fint uppställd i klassrummet. Barnen läser fortfarande i den varje dag vilket verkligen visar hur lockande egenproducerade texter är för våra elever. Vi måste bara börja producera ännu fler!

Vi arbetar också i nuläget med tema: Hösten. Vi skriver om hösten, har tagit bild på ett årstidsträd och senast idag samlade vi alla barn som fyller år på hösten för en gruppfotografering. Tillsammans laddade vi över bilden från Iphone till dator, infogade och skrev ut. Fortsättning på temat kommer nu att bli ett årstidsdjur som vi kommer att följa under alla årstider och se hur de lever under varje period. Barnen ska även då få skriva på dator. Vi kommer att utvärdera vårt temaarbete och då är tanken att vi ska använda oss av Ipaden. Tyvärr har vi inte kommit igång med Ipaden i vårt klassrum men efter fantastiska föreläsningar från NorrLär så blev jag riktigt inspirerad och nu måste vi bara komma igång med de bra verktygen som Ipaden har att erbjuda.

Fortsättning följer…




Kullen, Citat och kommentarer

9 10 2013

 

Kullen, ur boken: Med boken som skrivverktyg– Erica Lövgren

 

”Istället för att låta veckans bokstav vara utgångspunkten för skrivandet kunde jag tillåta mig att fånga elevernas intressen och de frågor de väckte. Vi hittade gemensamma teman att skriva kring. Motivationen och arbetsglädjen hos eleverna blev drivkraften och arbetsglädjen var inte att ta miste på.” s.38

 

Intressant! När arbetet ligger nära mig själv och det jag själv är intresserad av så blir det också meningsfullt för mig. Jag gör det för min egen skull och för att jag är nyfiken på att få veta mera. Då har vi också, enligt min mening, kommit en bra bit på vägen för livslångt lärande. Min känsla och tro i det här sättet att arbeta är att det dessutom blir mycket lättare att individualisera. Eleverna kan utifrån den nivå som de själva befinner sig på utmanas av mig som pedagog. De som redan läser behöver inte arbeta med uppgifter som de redan kan utan får chansen att utvecklas inom andra områden och barn som inte läser arbetar i sin takt med den bokstav som de själva valt att fokusera på och lära sig mer om.

 

”Outvecklad motorik kan inte bara leda till att det blir mödosamt att lära sig en lättläst handstil utan eleven riskerar också att få sämre självförtroende.” s.79

Jag tycker den här meningen säger mycket kring hur viktigt det faktiskt är att barnen får bra grunder till att utveckla en god motorik. Som pedagog i skolan vill jag verkligen göra allt för att mina elever ska få bästa förutsättningarna att både lära sig men också att utveckla ett gott självförtroende. Enligt min mening så har jag mycket goda chanser att lära om jag har tron på mig själv och jag vill verkligen minimera alla risker som kan bidra till att eleverna börjar tveka på sig själva. Därför tror jag mycket på de motoriska förslagen som Erica beskriver i sin bok.

 

”Det syns tydligt att det händer mer med språket och berättandet när eleverna samarbetar än när de skriver enskilt.” s.25

Jag tror att vi måste våga förändra synsättet om att ett tyst klassrum är ett ”lyckat” klassrum, för jag tror tyvärr att det är en vanlig uppfattning inom skolans värld än idag. I ett tyst klassrum sker inget samarbete och för att utvecklas optimalt behöver vi lära oss att samspela med varandra. Så enligt min mening så är ett lärande klassrum inte tyst. I ett lärande klassrum bollas idéer och språkas. Om jag går till mig själv så är mina kollegor väldigt viktiga. Jag bollar idéer och lär och får lära också. Barn fungerar inte på något annat sätt och därför tror jag verkligen att det här är så viktigt. De får lära sig av varandra men också lära andra- och vem växer inte utav det?

 

Kullen, ur boken: Att skriva sig till läsning- Arne Trageton

 

”Det mest uppseendeväckande vid bokstavstestet på vårterminen under det första året var att eleverna i stort sett kunde lika många små som stora bokstäver (20 respektive 24 i genomsnitt), något som föranleddes av skiftlåsfunktionen.” s.65

Eftersom tangentbordet endast har versaler och dessa förvandlas till något helt annat på skärmen då jag skriver, med andra ord gemener, så lär vi oss två saker samtidigt. Min son som är fyra år gammal skrev sitt namn på datorn och uppmärksammade direkt att det såg annorlunda ut på skärmen. Tekniken är häftig och vi kan inte blunda för vilket fantastiskt verktyg det faktiskt kan vara om vi använder det med våra pedagogiska kunskaper.

 

”Projektet Textskapande på dator 1-4 klass har av många uppfattats som att man skulle vilja försumma handskrivningen. Så är dock inte fallet. I skolsammanhang kommer vi nog att ha god användning för handskriften i många år framöver som att viktigt komplement till datorskrivningen.” s.125

Ibland får jag en känsla av att det finns rädslor om att det ”moderna” arbetssättet, att skriva på datorn, leder till att handskrivningen och handstilen inte ska förekomma alls. Som det så tydligt står i citatet ovan så är det självklart inte fallet. Handskrivningen kommer på allvar, dock ett år senare då eleverna hunnit utveckla sina motoriska färdigheter och dessutom lärt sig läsa. Det innebär, med andra ord, att barnen kan fokusera ännu bättre på handskrivningen eftersom det då kan läsa. Egentligen är det ju ganska logiskt, tänk vilken koncentration det krävs av eleverna att lära sig både läsa och skriva samtidigt. Personligen tror jag att både läsförståelsen och handskrivningen blir bättre om vi vågar ha lite is i magen och lita på känslan att det är bättre att ta en sak i taget.

 

”Det finns många goda ABC-författare, men oavsett hur duktiga de är så är det svårt för en enda läsebok att tillfredsställa alla krav. Många lärarhandledningar till läseböckerna rymmer värdefulla råd om hur man kan använda barnens egenproducerade texter som kompletterande lärostoff. Är det nu i datoråldern inte dags att vända på tankegången? Varför inte låta eleverna stå i centrum och se läseböckerna som ett komplement?” s.173

Spännande tanke och mycket tänkvärd!




Nya deltagare i ASL och exempel på ”första skrivuppgift”

20 08 2013

Skolan har startat och många förväntansfulla elever och pedagoger finns i klassrummen. I år är det 4 skolor och 6 klasser som deltar i utvecklingsarbetet ”Att skriva sig till läsning” – ”ASL” är förkortningen vi använder i Piteå Kommun. Datorer och iPads delas ut i klasserna och i år får även åk 1 iPads.
Vi startar upp med en inspirationsföreläsning av Erica Lövgren och mig den 22 augusti.
Vilka uppgifter deltagarna har, datum för studiedagar och kollegiesamtal. Vilka de deltagande skolorna är. Inspirationsmaterial, hur man gör inlägg på bloggen och information om CMiT hittar du i flikarna ovanför.

En svårighet i taget!
I början av terminen kan det vara bra med enkla uppgifter. Jag startade i min åk 1 med att göra en gemensam födelsedagsbok. Alla elever följer samma mall med texten:
Anki fyller år. Hon får ett paket. (sid 1)
En bok. (sid 2)
Endast förnamnet och innehållet i paketet varierar.
Förberedelse: Gör en färdig exempelbok, eleverna får då möjlighet att se hur arbetet ska se ut när det är färdigt.
Förbered elevernas ritpapper, jag brukar dela vita A4 papper på mitten, och därefter skära  bort ca 2 cm i kanten, (med skärmaskin) ) ta fram kritor, lim och saxar. Ta fram färgade blad.
Gem är bra att sätta ihop texterna som hör ihop, underlättar när du gör en bok av allas texter (med spiral-, eller limbindning)
Fundera om du ska skriva ut med spökskriften eller inte. Många skriver ut spökskriften, klipper ut den, samlar utskrifterna i tidskriftsamlare och återvänder när elever ska söka bokstäver.
Inspirera: Visa din färdiga välgjorda exempelbok. Med hjälp av projektor visar du hur man skriver i Word eller annat ordbehandlingsprogram, och vad de ska skriva. Skriv med både spökskrift och översättning. Gör gärna enterslag mellan ”spökskrift” och översättning. Låt projektorn vara påslagen, eleverna ges då möjlighet att titta på modellen ifall det behövs. Visa  hur du illustrerar texten. Gör hela arbetet steg för steg så eleverna får modell på arbetsgång.
Genomförande: elevens planering; eleverna ritar sina paket, och vad det innehåller, färglägger sina bilder och när de börjar vara färdiga får eleverna i par skriva sina texter. Eleverna är sekreterare till varandra. Eleverna spökskriver eller skriver på svenska. Därefter hjälper läraren till att skriva texten på korrekt svenska under elevens text innan det skrivs ut.
Samtala t.ex.om att namn alltid börjar med en versal , resonera kring om det ska vara en eller ett framför det som man önskar sig och när ska man skriva han, hon? Gör eleverna uppmärksamma på punkt efter meningarna.
Skriv ut texten, eleverna klipper ut texten, klistrar in text och bild som hör ihop på (färgade) 2 A4 papper. Sätt ihop till klassens födelsedagsbok.
Avslut: Eleverna tränar på sin text, läser upp sin egen text och visar bilderna för varandra.
Ev. kopiera allas texter, gör böcker till alla och använd som första läsläxa. Alla elever kan då känna att de lyckas att de (som Frank Smith uttrycker) ”tillhör läsarnas klubb”. Man har förförståelsen, känner igen kompisens namn och kommer ihåg, eller ser på bilden vad de önskar sig.
Meningsfullt- Viktigt och på Riktigt!

20130820-135202.jpg

20130820-135550.jpg

20130820-135629.jpg

20130820-135639.jpg

20130820-135650.jpg

20130820-135657.jpg