Länk från Christina Löfving

28 04 2014

www.eTwinning.net är något som jag blev inspirerad till redan förra terminen då jag var på en föreläsning om just detta. Det är helt enkelt en samarbetsportal för både elever och pedagoger som du kan nätverka tillsammans med från hela Europa. Som pedagog kan du exempelvis söka kontakt med en pedagog från ett annat land i Europa och som har liknande ålder och ämne i skolan. Tillsammans kan ni dela bilder till varandra, arbeten, teman, planeringar osv. Bara fantasin som sätter gränser. Tala dessutom om en verklig mottagare för eleverna.




Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen- Christina Löfving

28 04 2014

”Kan något göras annorlunda innebär det inte att vad vi gjorde tidigare nödvändigtvis var dåligt. Att tala om förändring är inte automatiskt samma sak som att kritisera.” S.170
I boken tycker jag Löfving tar upp tänkvärda åsikter som just handlar om arbetslag, grupp och team. I mitt år där jag fått ingå i den här kursen i ASL så har min handledare varit mycket betydelsefull och tydlig. Hon har gett mig tankar som jag förmodligen aldrig skulle ha fått precis just nu och som citatet ovan säger så tycker jag att hennes budskap från start fått mig att reflektera kring möjligheterna gällande de nya digital verktygen som vi har tillgång till i skolan och samhället idag. Jag vet att de utbildningar och värdefulla praktiker som jag gjort under mina år då jag studerade till lärare, när vi befann oss i ett helt annat samhälle, kan utvecklas och med hjälp av verktyg som vi har tillgång till idag kan jag utöka och förnya mina redskap som jag redan har. Jag har mycket kvar att lära, men jag är i alla fall en bit på vägen och har en vilja att lära mig ännu mera.

”Som pedagog har man ansvar att skapa trygghet. Ett sätt är att låta eleverna träna på att ge respons och att framföra åsikter. Det är här digitala verktyg kan bidra.” S.76-77
Vi har börjats använda oss av olika typer av redovisningsformer med hjälp av tekniken. Bland annat så har vi använt oss av PuppetPals och Book Creator. Det jag kan se är att de elever som är mer nervösa vid en ”traditionell” redovisning ser mer avslappnade ut vid en digital form av redovisning. En del elever har däremot jobbigt att lyssna till sig själv även om jag kan se att de lyser av glädje då de får visa upp vad de har skapat. Oftast är det elever som inte annars visar nervositet vid en ”traditionell”redovisning. Med andra ord nyttigt och nödvändigt att variera. Som Löfving vidare skriver så är det också viktigt att de ger varandra respons vid redovisningstillfällen. Då i te bara ”Det var bra”. Mer vad som kan leda arbetet framåt som ” Vad exakt var det som gjorde att du förstod bättre?” ” Jag har låtit mina elever fokusera på hur de själva agerar som åskådare när de har tränat på att låta dem som redovisar känna sig väl bemötta. Vi har pratat om hur publiken gav respons istället för att bara fokusera på dem som har redovisat. Ingen blir utpekad utan man pratar om det utifrån vad som har varit bra och vad man kan tänka på till nästa gång. De smittar av sig på hela undervisningen och skapar ett tryggt klimat” s.77

” Hur går det till i praktiken att arbeta ämnesintegrerat när även digitala verktyg och sociala medier får spela en viktig roll?” S.137
Oj så mycket nytt jag har att lära, jag inser verkligen hur lite jag faktiskt kan om vår digitala värld men däremot vilka häftiga möjligheter som finns idag. Det känns också skönt när jag läser om hur författaren själv gav sig in i detta äventyr utan att kunna allt, hon lärde sig under resans gång tillsammans med eleverna. Det gäller bara att jag vågar pröva och att jag tar en sak i taget så att processen startar.




Länktips från Christina Löfving

28 04 2014

Jag testade bloggen Detektiven Emil och vi; www.detektivenemilochvi.se, och lyssnade även till pedagogens intention med bloggen.

Det var för mig ett annorlunda och tilltalande sätt att blogga med sin klass. Att kombinera bloggen med läsning av en bok gjorde det intressant. Ämnesövergripande, jaa, men också reflektion där alla kan få komma till tals och möjlighet till kommunikation i olika former och sammanhang med verkliga mottagare.

 

   




Nuläge Kullenskolan

28 04 2014

Vi har under en tid arbetat med temat ”förr i tiden”. Inledningsvis såg vi filmen ”Emil i Lönneberga” där vi sedan förde ett samtal och listade likheter och skillnader tillsammans med eleverna. Vi tittade bland annat på kläder och har sedan skapat en egen figur som föreställer en pojke eller flicka som levde på Emils tid för ungefär 100 år sedan.

20140428-205443.jpg

Efter vårt skapande som verkligen satte igång elevernas kreativitet och engagemang med dessa figurer så inledde vi en historia. Eleverna fick sedan sätta igång och planera en ny historia i par där de fick skriva en berättelse om sina nya karaktärer och fritt fantisera om hur en dag med Emil i Lönneberga skulle se ut tillsammans med dem. De har också fått döpa sina figurer och vi har pratat om hur vissa namn idag skiljer sig åt i jämförelse med då, och vad det kan bero på. Nedan följer några exempel på böcker från eleverna:

20140428-210721.jpg

Vi har även arbetat med släktträd och våra elever har fått intervjua en släkting om hur det var att leva på deras tid. Vi kommer att avsluta vårt temaarbete med att åka till ”Swensbylijda” för att knyta ihop säcken på vårt temaarbete.




Citat och kommentarer; Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving

28 04 2014


”Man tränar på att hantera situationer där man behöver presentera något.” s.77
Att använda digitala verktyg som ett stöd vid redovisningar och presentationer tror jag kan vara väldigt värdefullt. Det lilla vi bara har använt Book Creator och Puppet Pals har varit positivt. Inte bara att man kan få varierade och levande presentationer med nya möjligheter utan också för att få träna in det man ska framföra och chans att göra om. Man får lyssna till sig själv och se sitt arbete när man framför något bra, som man är stolt över. Det är utvecklande!

Vid flera tillfällen skriver författaren om vikten av att kunna formulera sig kort i dagens samhälle och genom dagens medier. Ex s. 81 om klotterplanksliknande tjänster. ”Om vi ser till möjligheterna i det kan vi resonera kring värdet av att formulera sig kort. De som brukar förklara omständigt måste omformulera sig. Det är en språklig konst.”
Håller med, men för att kunna uttrycka sig kortfattat och kärnfullt behöver man ha ett rikt och välutvecklat språk och hur förvärvar man det? 
Vi behöver läsa och ta del av både skrivet och talat mer komplext språk och även genom andra uttrycksformer och andra forum.
Som alltid tror jag det är viktigt att ha en balans i det man gör.

Vi behöver använda oss av digitala verktyg i skolan för att motivera och stimulera eleverna i en skola som är relevant för eleven både idag och för framtiden. Det jag blir varse när jag läser den här boken är vilken enorm värld som finns där ute, som jag inte hade en aning om möjligheterna av. Och kanske framför allt hur begränsade mina kunskaper är och med all säkerhet många pedagoger med mig.
Alltså bara möjlighet till utveckling!




”Läsförståelse i teori och praktik”- Ivar Bråten (red.)

24 03 2014

Kapitel 3
” För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” S.74

Det som fångade mig i den här delen av kapitel 3 är som de även säger i boken hopp och optimism för de elever som har svaga ordavkodningsfärdigheter. Att resultaten av undersökningarna visar att elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få hjälp för att kompensera för sina svårigheter och ändå nå god läsförståelse.

Kapitel 4
”Vuxna som använder ett rikt register av ord när de talar med barn, och gör det i sammanhang där barnen får hjälp med att förstå orden, bidrar till barnens talspråkliga lärande.” S.86

Som framgår i den här delen av boken så har vi fått läsa om vikten av fonologisk medvetenhet och talspråket för en god läsförståelse. Vidare står det hur barn med ett gott ordförråd lättare förstår vad det läser. Citatet ovan väver in så mycket som vi pedagoger gör/bör göra tillsammans med våra elever och vikten av att vi använder ett rikt språk så elevernas ordförråd får möjlighet att utökas. Tänk så mycket som vi vuxna , föräldrar och pedagoger, kan göra i ett tidigt stadie för att så tidigt som möjligt skapa goda förutsättningar för våra framtida barn.

Kapitel 9
”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne.”s. 200

Verkligen sant. Eftersom det handlar om så olika sorters läsning eftersom ämnena är så olika så håller jag med om att det inte enbart är svenskläraren (i vårt fall eftersom vi bor i Sverige och inte i Norge) som bör undervisa och ge strategier i läsförståelse.

Kapitel 10
”Bra frågor stimulerar också ofta eleverna att dra slutsatser och motivera svaren.” S. 252

Jag följer själv en blogg, Körlings ord, och jag måste få citera det hon skriver för det är så sant ”Självklart väcker texter frågor. Frågorna är viktiga. Vad kan hända? Är tanten gammal eller ensam? Är alla tanter ensamma? Alla frågor behöver inte besvaras. Däremot ställas. Frågor lever sitt fortsatta liv. De kan vila och bida sin tid. De bildar tankar och så skapar det ibland nyfikenhet och en läsare föds.”. – Får jag läsa den där boken? frågar eleven då. Om eleven spontant frågar eller vill berätta och relatera till texten får de naturligtvis göra det. Lektionen har börjat. Själva läsningen tog 60 sekunder. Inom tio minuter har vi samtalat om texten, berättat om oss själva och så kan vi börja räkna, undersöka geografi eller sätta samman ett batteri. Skolan är generös! Så tänker jag.
Jag tyckte att det här citatet var ett tydligt exempel på bra frågor. Texten om det som hon ställer frågor till ligger också ute på hennes blogg där ni som vill kan läsa. Sammanfattningsvis kan jag kort säga att det inte fanns några givna svar. Eleverna fick med andra ord dra slutsatser och motivera svaren, även om de inte gjorde det högt så i sina tankar. Det skapar en process som vidare leder till en god läsförståelseutveckling.




Citat och kommentarer; Läsförståelse i Teori och praktik, Ivar Bråten

24 03 2014

Kapitel 3

”För att uppnå god läsförståelse bör läsaren helst vara i stånd att avkoda eller identifiera orden i en text utan att göra för många fel eller anstränga sig för mkt.”
”Det är väl dokumenterat att det finns ett samband mellan ordavkodningsfärdigheter och läsförståelse. Detta samband är särskilt starkt under de första skolåren, där problem med att uppnå flytande ordavkodningsfärdigheter verkar vara den viktigaste och vanligaste orsaken till dålig läsförståelse.”
  Det är flera komponenter som ingår i och har betydelse för läsförståelse men det här stärker min uppfattning att det är väldigt viktigt med läsning, mängdläsning, de första åren i skolan. Eleverna måste få läsa ofta och mycket så de inte behöver använda kraft till att avkoda texten. De ska utveckla läsflyt och känna tilltro till sin läsförmåga tidigt för att skapa förutsättningar för en god läsutveckling.

I kapitel fyra läser vi om sambandet av ett rikt ordförråd och utvecklat talspråk för att utveckla god läsförmåga och läsförståelse högre upp i skolåldern .”En amerikansk forskargrupp konstaterar att det är specifika samtalsfärdigheter i förskoleåldern som föregår läsförståelse i åttaårsåldern, och inte talspråk generellt, närmare bestämt är det förmågan att rikta uppmärksamheten mot informationsinnehållet i samtalet och att vidga eller värdera betydelsen av innehållet som stöder läsförståelsens utveckling.” Catherine Snow och hennes forskarkolleger vid Harvard University fann att det främst var förskolebarns förmåga att delta i kognitiva utvecklande samtal och deras vokabulär som låg till grund för läsförståelsen i högre skolår och detta samband blev tydligare ju äldre barnen blev..” S. 90
”Böcker representerar en viktig resurs för kognitiva utvecklande samtal på dagis” s.97

Kognitivt utvecklande samtal kan man ha i många olika former och situationer. Men böcker och läsning med boksamtal i alla dess former, är av stor betydelse i våra skolor och kanske framför allt på våra förskolor. Det känns samtidigt som böcker spelar en allt mindre roll i våra moderna hem och våra elevers vardag. Vilken roll spelar de i våra förskolor och skolor?

En skicklig lärare skapar goda resultat i klassrummet och en lust att lära hos eleverna. Det som står i kapitel 9 är intressant och kanske ganska självklart, men jag tycker inte att det talas så ofta om det.
”ett annat kännetecken på skickliga lärare var att de var bra klassledare. Det fanns klara regler för klassen och lärarna förväntade sig att elever skulle följa reglerna. Klara regler för hur eleverna skulle uppföra sig och krav på att de skulle följa reglerna gav god arbetsro i klassen.”




Nuläge Kullenskolan mars

24 03 2014

Vi har haft fullt upp med att färdigställa våra arbeten, vinterfåglar och bokstavsgåtor. Men nu är vi äntligen klara och förra veckan kunde vi påbörja ett nytt tema tillsammans i klasserna; Monster.
Vi har börjat med att tillverka våra monster av trolldeg. Eleverna fick i uppgift att utifrån en degklump förutsättningslöst göra olika kroppsdelar; ett huvud, en arm och ett ben. Vi läste därefter en inspirationsvers om monster och pratade om vad ett monster är eller kan vara. Sedan fick två skrivarpar sätta ihop sina kroppsdelar till ett monster. Ett skrivarpar från varje klass. Vi har också dekorerat och målat skapelserna.

Nu är det dags att börja skriva. Vi har gjort en planeringsmall som de ska få jobba med gemensamt i gruppen. De ska tillsammans bygga upp en historia kring monstret. Vad heter det? Hur gammal är det? Var bor monstret? Vad äter det? Har det någon familj? Vad tycker det om att göra?
De ska i gruppen ansvara för att göra en bild var, som sedan kan hjälpa dem när de ska gå till datorn för att skriva om sitt monster. Figur, bild och text ska sedan sammanställas till vår monsterutställning.




Nuläge klass 1A Kullenskolan

25 02 2014

Vi har liksom 1b arbetat med bokstavsgåtor. Eleverna har tilldelats olika bokstäver där det fått i uppdrag att ta med sig en superhemlig sak på sin tilldelade bokstav. Vi började också med att beskriva och berätta om vår sak och de övriga i klassen fick sedan gissa vad det var för någonting som personen ifråga hade med sig. Eleverna har tyckt om arbetet och längtat efter att få ta med sig sin hemliga sak. Utvecklande att få både beskriva och sedan skriva i ord. Blir spännande att se hur det går för förskoleklassen att klura ut våra gåtor. Men som Kicki skriver så kändes det som en bra arbetsgång.

20140225-213601.jpg

20140225-213608.jpg
I samband med våra skrivuppgifter så jobbar övriga elever som inte skriver på datorerna med olika stationer, några exempel är sykort, Lego- där de följer en instruktion som de bygger ihop i samarbete med en kamrat. Vaxsnören- där skriver de så många ord de kan på bokstaven Bb och tidningsurklipp där de letar bilder och bokstäver på Bb. Nedan följer några bilder från arbetet i stationerna.

20140225-214025.jpg

20140225-214047.jpg

20140225-214102.jpg

20140226-130333.jpg
Vi har skrivit på datorn och gjort räknesagor.

20140226-130429.jpg
Här är en liten tankekarta med våra förkunskaper om olika slags fåglar. Vi har sedan sett en film om de vanligaste fåglarna i våra skogar där vi börjat ringa in vilka som fanns med på vår tankekarta. Vi går nu vidare med arbetet om vinterfåglar.




Nuläge Kullen 1B

25 02 2014

Vi har skrivit sagor med tema: Möte med farligt djur. Vilket djur träffar de på och hur klarar de sig därifrån? Sagan måste som i alla klassiska sagor ha ett lyckligt slut.
De arbetade som vanligt tillsammans två och två De fick börja med att planera sagan och måla bilder med hjälp av fyra frågor; Vilka är huvudpersoner?
Vad gör de/Var är de? Vilket djur möter de? Hur klarar de sig/ Hur slutar det? (Forsberg/Lövgrens bok) Bilderna blev välarbetade och var bra att ha som stöd när de skrev sagan på datorn.
De arbetade fokuserat och var stolta över sina första böcker som nu finns att läsa för alla i klassrummet.

Nästa gång ska vi använda samma bildplanering med frågor, men fokusera på att berätta mer till varje bild.

Vi har i So/No arbetat med vinterfåglar och bla läst och lärt oss om de fåglar vi har i våra trädgårdar. De har sedan med egna ord berättat om fågeln och ritat och målat hur den ser ut. I vårt arbete med fåglar täcker vi in både svenska och no, biologi.

I målen för no i åk 3 ska eleven kunna beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur.

Process- informationshanteringsförmåga och begreppslig förmåga
Vi har jobbat med årstider och förändringar i naturen. Vi har sett fåglar både i verkliga livet och på film och lyssnat på fågelsång. Vi har sedan utgått från de vinterfåglar eleverna har sett och känner till. De fåglar de vill lära sig mer om.
Sen har de läst enkla faktatexter tillsammans med en kompis. Fått berätta för kompisen om fågeln. Vad stod det i texten? Vad menas med ruva? Förstod jag och kan jag berätta om fågeln jag har läst? Annars kanske min kompis kan hjälpa till så att jag förstår faktatexten. Eller är det ord som ingen av oss förstår så vi behöver hjälp av en vuxen?

Vi jobbar med svenska, både tal- och skriftspråk. Eleverna får formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utveckla språkförmågan och deras tilltro till den egna förmågan.
Genom att jobba enskilt tillsammans med en kamrat får de hjälp att förstå sin text och även till bearbetning av den.

De får på ett enkelt sätt visa grundläggande läsförståelse.

De får sedan göra en presentation av sin fågel. De skriver enkel text på dator. I texterna ska eleven använda stor bokstav och punkt. De kan använda enkla ämnesspecifika ord och begrepp. Med fågel bilden kan eleven förtydliga och förstärka sin faktatext.

Vid den muntliga redovisningen av fåglarna får eleverna chans att ställa frågor och ge kommentarer.

I biologi ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll .

Den kommunikativa förmågan har vi först tränat muntligt. Att redogöra för det man läst så arbetskamraten förstår kan också hjälpa en själv att förstå det bättre. Vilket kan underlätta skrivandetutifrån vad de kommer ihåg och berättat om sin fågel.

Analytisk – och metakognitiv förmåga: Vi har tittat på fåglarna och deras utseende. Vi har funderat tillsammans, ex. varför har den fågeln så kort och kraftig näbb? Och varför har en annan fågel en så lång och smal? Vi har jämfört fåglarna och sett skillnader och undrat. Har vi sett den fågeln? Varför ser man den fågeln så ofta? etc.


Vi har i samband med vårt bokstavsarbete skrivit bokstavsgåtor. De fick först ”ta gåtan” muntligt i klassen för att sedan skriva rent den på datorn. Det kändes som rätt väg att arbeta, då flera elever utvecklade och förbättrade sina ledtrådar med hjälp av klasskamraterna. De renskrivna gåtorna ska de nu redovisa för förskoleklassen.