I Ur och Skur Forsen – höstdikt

1 10 2012

Klassen har utsett ett årstidsträd som vi regelbundet besöker för att se vad som händer under året. Vi har pratat mycket om hösten och vad som händer med träden och löven. Barnen har arbetat med alla sinnen och bland annat luktat, känt, målat och skrivit en dikt om lövet.




I Ur och Skur Forsen – bokstavsdiagram

1 10 2012

Vi började med att skriva alla barns namn tillsammans på storbild via projektorn. Vi pratade om att namn börjar med stor bokstav och ljudade ut namnen tillsammans. Namnen skrevs ut och barnen fick klippa ut bokstav för bokstav som lades huller om buller på golvet. Barnen fick uppskatta vilken bokstav som det fanns flest/minst av. Därefter sorterade vi bokstäverna i högar och radade upp dem i bokstavordning. Barnen klistrade sedan upp dem på ett stort gemensamt papper, så var vårt bokstavsdiagram färdigt.

/Malin och Anette


  




Att skriva sig till läsning – Arne Trageton

27 08 2012

Citat 1: ”Vad händer om vi vänder på läs- och skrivinlärningen och gör den till ett skriv– och läslärande?” [….] ”Varför har den typen av tankegång inte slagit igenom tidigare?” (s.137)

När jag läser böcker till denna kurs och på olika bloggar på internet så förstår jag inte varför ovanstående tankegång inte skett tidigare? Det ska bli spännande att efter detta läsår med egen erfarenhet av ASL se om jag fortfarande tycker detta?

Citat 2: ”Att skriva sig till läsning är enligt Hagtvet (2002) speciellt gynnsamt i åldrarna mellan fem och sju år. Den komplicerade handskrivningen har hittills hindrat oss från att göra detta i full skala för denna åldersgrupp.” (s.150)

Finmotoriken utvecklas i olika takt i dessa åldrar. För dessa elever som behöver träna finmotoriken kan skrivning för hand bli ett moment som tar mycket energi. Känslor som att jag är sämre, dålig eller att ligger efter kan påverkar elevernas självförtroende negativt. Dessutom tar formningen av bokstäver och meningar fokus från lärandet. Det kan leda till att eleverna kan tappa gnistan och det är det sista vi pedagoger vill.

Citat 3: ”Om det finns många kulturer representerade i en och samma klass ökar skriv och läsutmaningen dramatiskt för lärarnas del.” (s.182)

Jag har liten erfarenhet av barn med ett annat modersmål. Men jag kan tänka mig att ASL borde göra det lättare att individ anpassa även för elever med ett annat modersmål. Genom att leka sig fram på tangentbordet, som tydligen går att beställas med två olika tecken på varje tangent, utvecklar barnet sitt modersmål samtidigt som det kan lära sig det nya språket! Det låter ju roligt!

Jag tog hjälp av en förälder som är från Ryssland att lära oss vår hejdå sång på ryska. Detta var uppskattat av eleverna och även av denna förälder. Tänker fortsätta lära oss några ord och meningar på ryska detta läsår, nu när förälderns dotter går i min förskoleklass.

/Anette Sundberg – I Ur och Skur Forsen




I Ur och Skur Forsen Nuläge

27 08 2012

Jag har arbetat med förskoleklass ett par år nu, från och till. Jag har provat på att barnen fått varsin svenska och matematikbok till att arbeta mindre styrt av böcker. Speciellt matematikboken gjorde mig väldigt styrd till denna. Bl.a. var vissa områden i boken långa och fast jag tyckte att de hade tragglat nog kände jag inte riktigt att jag kunde hoppa över flera sidor. Dessutom blev boken ett stressmoment som skulle hinnas med innan vårterminens slut. Ett år arbetade jag med Mamma Mu materialet vilket var en bra blandning av högläsning, språklekar och matematik. Jag var mindre styrd av böcker och jag kunde lättare individanpassa. Av erfarenhet och nyfikenhet har jag denna termin inga arbetsböcker alls. ASL, praktisk matematik, lek, sång och rörelse kommer detta år att genomsyra förskoleklassens dagar! Jag är heltaggad inför detta läsår!

/Anette Sundberg, I Ur och Skur Forsen




Nulägesbeskrivning

26 08 2012

Förra läsåret så började jag att lite smått introducera datorn för eleverna efter att jag varit på en inspirerande föreläsning med Erica Lövgren. Eftersom mina kuskaper om detta var ringa så arbetade jag inte fullt ut med detta. Jag arbetade även traditionellt med böcker som var särskilt anpassade för läs- och skrivinlärning men kände mest press på att få böckerna klara, fokus låg helt enkelt på fel saker. Eftersom vi är en I Ur och Skur skola så hade jag även mycket utelektioner där vi arbetade med praktiska övningar. I och med att arbeta med ASL fullt ut så tror jag att fokus kommer att ligga på rätt saker eftersom man inte behöver känna någon stress för att få böcker klara.

/Malin Sandberg, I Ur och Skur Forsen




Att skriva sig till läsning – Arne Trageton

26 08 2012

 

Citat 1

Lärarna och föräldrarna i projektet menar att det har varit speciellt fördelaktigt för många pojkar med den uppskjutna skrivstilsundervisningen. Föräldrarna påpekar att deras barn slapp nederlaget med ”ful handstil” i skolår 2 och att pojkarna lyckades bättre med att ”skriva fint” och var mer nöjda med sina prestationer när skrivstilen fick vänta till skolår 3. Flickorna presterade ändå, som väntat, bättre i fråga om både kvalitet och hastighet. (s.118)

Jag tror att det är enklare att lära sig skriva än att läsa och att barns motorik generellt inte är tillräckligt utvecklad för att ägna sig åt att forma bokstäver i 6-7 årsåldern. Därför är datorn ett ypperligt verktyg då eleverna ska lära sig läsa och skriva. Med det här sättet är det ingen som jämför texterna med varandra dessutom kan eleverna prestera längre texter. Jag tror även att om man väntar med att bokstavsträna för hand tills eleverna har finmotorik sparar man mycket tid som man istället kan ägna åt språkutveckling, motorikträning och naturliga samtal kring texters innehåll och uppbyggnad. Dessutom tror jag att man skapar skollust om man väntar med bokstavsskrivandet för hand till tvåan.

 

Citat 2

Bokstavsräckor och berättelser i form av bokstavsräckor är helt normal nivå för många barn i sexårsåldern. Om barnen kan hantera merparten av bokstäverna under det första året, är de väl förberedda för den egentliga läs- och skrivundervisningen i åk 1 i Sverige. Det viktigaste under det första året (i förskoleklassen) är bra teman och tillfredställande lek, inte en forcering av skriv- och läsekonsten. (s.75)

Jag kan inte annat än hålla med ovanstående citat, jag tycker det är jättebra att lära barnen i förskoleklassen bokstäverna så länge man gör det på ett lekfullt sätt. Viktigt är att man inte glömmer bort den fria leken. Leken ska vara en stark och central plats i den tidiga skriv- och läsinlärningen, då tror jag att övergången till det formella lärandet förhoppningsvis blir lättare. Genom leken får eleverna ett mer lustfyllt lärande vilket har stor betydelse för att de skall behålla sin skrivlust. Genom temaarbeten och lek tror jag att man skapar en rolig och stimulerande undervisning.

 

Citat 3

Under det första året i skolan är det viktigt med en bra föräldrakontakt och föräldrainformation. Eftersom textskapande på dator för många föräldrar utgör ett nytt sätt att nalkas bokstäver och läs- och skrivkunnighet är det viktigt med en bra och fyllig information. (s.55-56)

Jag tror att det är viktigt att man som lärare har en god föräldrakontakt och att man ger ut konkret information kring metoden så att föräldrar blir insatta och får en förståelse för hur man som lärare kommer att arbeta kring bokstavsarbetet eftersom datorn ett nytt sätt att ta till sig bokstäverna på. Därför tror jag att det är grundläggande att man har en bra föräldrakontakt när man inleder metoden. Jag tror också att det är betydelsefullt om man vid ett föräldramöte låter föräldrarna följa utvecklingen kring elevernas arbete.

 

/Malin Sandberg, I Ur och Skur Forsen

 




Välkomna

28 05 2012

Ondag 30 maj, startar ASL ”att skriva sig till läsning” i Piteå omgång 7.
Under nästa läsår 2012/13 är det 12 pedagoger som deltar i utvecklingsarbetet.
I år provar vi på att blogga kring vad som händer ute i våra klassrum, våra tankar kring litteraturen vi läser. Tips, ideér och ”önskeklassrum” kommer också att växa fram här….
ABC bok
Sida från ”ABC-bok” gjord på Munksundsskola, Piteå, åk 1, ht 2011
Foto: A. Forsberg