Den meningsfulla språkväven.

20 03 2013

” En barnbok skall vara äkta i den meningen att den inte ger falska föreställningar om samhället och världen.” Sid. 15.

Hur menar hon här??, om man fortsätter läsa stycket så motsäger hon ju sig. De flesta barnböcker är ju väldigt fantasifulla…….

” Det kommersiella utbudet är enormt och inte minst dataspel, kläd- och leksaksindustrin påverkar barns val av berättelser och förebilder. Vad innebär exempelvis en stark Actionman med tvättbrädsmage, muskler och gevär, en Stålman med mantel och laserblick och en Barbie med getingmidja, tvättmaskin och balklänning för ett barns syn på sig själv och det motsatta könet”. Sid. 41.

Vi hade en ”leksaksdag” där barnen fick ta med en leksak. Tjejerna tog gossedjur, ”monster high dockor”, legofriends och andra typiska tjejgrejor, medans killarna tog radiostyrt, beyblades, skoter, med andra ord killgrejer. Är vi förvånade??

” Lärarna har på så sätt i takt med fortbildningen och handledningen vågat släppa alltmer på ”gamla måsten” och börjat pröva nya arbetssätt”. Sid. 77.

Tiderna förändras och då måste vi också det. Vi måste ju försöka ligga före barnen (it, data, media) så vi inte ”tappar” dom på vägen. Inte vara rädda att pröva nya saker.

Stina och Eva-Marie på Kullenskolans förskoleklass.




Jag vill prata om lista-till Rigmor Lindös bok; Den meningsfulla språkväven

20 03 2013

Sid 47

”något som är viktigt att uppmärksamma är att pojkar och mansfigurer ofta förekommer i flickleksaker men flickor och kvinnofigurer saknas nästa helt bland pojkleksakerna.”

 

Jag har väldigt ”pojkiga” pojkar i min förskoleklass, små män allihopa. När någon av dem väljer att leka med en flickig leksak eller väljer in en kvinnlig roll i ett arbete, ex IPAD animering reagerar de andra starkt. Hur kan man få bort det? Hur gör jag?

 

 

Sid 38

”Både pojkars och flickors karaktärer påminner i hög grad om populärkulturens stereotyper där manliga hjälten är självständig, aktiv, starka, modiga, våldsamma, tävlande och beskyddande. Kvinnorna är varma vackra varelser, passiva och undernådiga, beroende av en mans stöd.”

 

I min grupp är pojkarna hemskt fascinerade av monster och andra figurer som finns i data och tv spels världen. Dessa figurer är grymma, våldsamma, och otroligt elaka. Hela läsåret har präglats av dessa negativa figurer, de dyker upp i de flesta arbeten vi gör. Hur gör jag för att få in ”vanliga” hjältar? Jag har försökt på många sätt. Dessa otäcka figurer räddar inte några prinsessor, de letar upp henne, dräper henne och äter upp hennes inälvor medans blodet sprutar….

 

Vi ses i morgon.

Mvh/ Barbro Berggren




Klockan med hela kroppen

4 03 2013

Hejsan!

Vi vill dela med oss av en rolig och trevlig övning vi gjorde ute en dag.

Barnen fick bilda en klocka där varje barn var en siffra. Två var visare. Vi pratade om vilken siffra som skulle stå mot vilken.

Hur många minuter är det mellan varje siffra? Vi räknade femskutten för att få in detta, då fick de även höra att det gick 60 minuter på en timme.

Hur många minuter är en kvart och hur många kvartar går det på en timme.

En pedagog säger ett klockslag och visarna lägger sig som tim och minutvisare.

Allt detta har vi även gått igenom inomhus och de har fått tillverka en egen klocka.

Nu befäste vi det ute och med HELA kroppen! Barnen tycker att det var väldigt roligt!

/Malin och Anette

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Vintermeningar utifrån tankekarta

4 03 2013

Vi gick till klassens årstidsträd för att se hur det såg ut och pratade om vintern i stort.

Efter att vi gått igenom vad en tankekarta är och syftet med en sådan så fick barnen fylla i en egen tankekarta om vintern.

Därefter fick de göra en punktlista med samma ord och avslutningsvis gjorde de meningar av orden.

Här är ett exempel på hur det blev.

/Malin och Anette






Nuläge f-klass Kullen.

14 02 2013

Vi har fortsatt med vårat sagoskrivande, barnen har blivit duktiga både på berättandet och datoranvändandet. Vi provade att byta skriva skrivarpar och det var riktigt intressant, snacket kom igång fort och bilderna blev jättefina.
Som finmotoriskt pyssel har barnen fått välja en bokstav, färglägga och klippa ut den. Sen har dom fått skriva ord på datorn och rita bilder till orden.

20130214-144724.jpg

Barnen har oxå fått bygga pärlplatte mönster på I-paden som vi har skrivit ut, och så har dom fått bygga det på ”riktigt”.

20130214-145059.jpg

Men nu känner vi oss lite mätta på sagoskrivandet, så efter sportlovet ska vi göra en ”jag bok” i appen ”book creator”. Så till nästa träff får ni förhoppningsvis se resultatet av det:-)

Stina och Eva-Marie på Kullen.




Leif Strandberg ”Vygotskij i praktiken – citat och kommentarer

6 02 2013

Leif Strandberg  ”Vygotskij i praktiken”.

Här kommer tre citat från boken tillsammans med kommentarer.

 

Sid 49: De skolor och förskolor som skapar många samspel mellan barn och vuxna och mellan barn och barn kommer skapa en kraftfull plattform för barnens lärande och utveckling.

Detta har jag tänkt på och uppmärksammat i min förskoleklass, av bekvämlighet och den snabbaste vägen är att be en vuxen om hjälp. Ber man barnen tillsammans fundera och klura så brukar de oftast komma fram till vettiga svar. Då går de in i samspel med andra och måste själva tänka.

 

Sid 116: Inre och yttre aktiviteter stimuleras i olika miljöer. Inre aktivitet kräver viss tystnad och avskildhet och yttre aktiviteter behöver utrymme för sjudande och ljudande aktivitet.

Om man skulle se på varje individ så har de olika behov av miljö i samband med lärande. En del har jättesvårt att jobba med inre aktivitet när det är livat i klassen.  Andra kan jobba med sin inre aktivitet och kan koncentrera sig trots att det är stimmigt runt omkring. Vissa behöver sjudande och ljudande för att lära sig. Tänk vad enkelt det vore om alla hade samma behov.  ;D  Jag tycker att det är viktigt att försöka tillgodose alla behov.

 

Sid 67: I leken är barnen inte bara aktiva, de är absorberande. De är inte bara delaktiga, de är kreativa huvudpersoner med rätt att experimentera. Utveckla och omforma det som finns. I leken undersöker de, utvecklar regler, roller,  meningar och verktyg. De leker för att utforska något de anar men inte vet så mycket om.

Absolut! Leken är livsviktig! Barnen behandlar, undersöker och utforskar samtidigt som de leker. Om man tittar på leken så handlar de ofta om något som hänt, ett bröllop, ett dödsfall, en flytt. I sina olika roller i leken ser barnen saker från olika håll. Är man en mamma i leken som hjälper en ledsen liten?  Är man en brandman som släcker en brand? Är man två vuxna som är kära?  Leken är fantastisk!

 

Barbro Berggren,  Sjulsmarks skola.




Minecraftpyssel

22 01 2013

…tips på hur vi kan ta in några av  barnens”ryggsäckar” i undervisningen. Läs Erica Lövgrens inlägg här




Citat från Vygotskij boken

20 01 2013

Här kommer våra citat från ”Vygotskij i praktiken”

PS.97 ”De skolor/förskolor där interaktioner och verktygsanvändning är tillåtna inslag i barnens lärande, har lätt att interagera IKT som en lika naturlig del. Dessa skolor/förskolor utgår från att barn är kompetenta, de tillåter fusklappar och samarbete, de är öppna för rumsliga variationer, de stimulerar olika kunskapsvägar och de skapar jämlika (och asymmetriska) relationer mellan lärare och miljö. I skolor/förskolor som motarbetar verktygsanvändande kommer IKT förstås att bli en källa till frustration”.

Det är viktigt med IKT, bra förberedelse för framtiden. Vi har blivit ännu mer medvetna om vikten av handens användning i allt det finmotoriska jobb som vi gör. Dessutom ser vi att samarbetet/samverkan barn/ barn, barn/pedagog har utvecklats på ett bra sätt. Det är ju guldstunder när man får sitta med ett eller två barn och resonera om ex. En saga.

S.49 ”De skolor/förskolor som skapar många samspel mellan barn och vuxna, och mellan barn och barn kommer därför att att skapa en kraftfull plattform för barnets lärande och utveckling. När pedagoger/lärare uppmanar det enskilda barnet att söka upp en kompis bidrar de till hans/hennes utveckling”.

Pedagogen hör hur två av pojkarna pratar i hallen efter vårat sagoskrivande/ritande.
– visst är vi ett bra skrivarpar…….
Sen fortsätter resonemanget hur nöjda dom var med både texten(som knappt rymdes på pappret) och med bilderna.

S.43 ”Lärprocesser leder alltid någonstans. De materialiseras ganska ofta i produkter. Det kan röra sig om en uppsats, en forskningsrapport, en prototyp, en dansföreställning, en teater, en bok, en maskin, en karta. Ett rum för utställning av gjorda arbeten är därför inte oviktigt”.

Tycker det är viktigt att barnen får visa för andra vad de har gjort, de är ju ofta så stolta och nöjda över sina alster. I vårat ”drömrum” har vi därför gjort mycket plats för utställning.
Däremot är det ju svårare att visa upp något som är gjort på tex. Ipads, måste komma på nåt fiffigt.

S.67 ”I leken är barnen inte bara aktiva, de är absorberande. De är inte bara delaktiga, de är kreativa huvudpersoner med rätt att experimentera, utveckla och omforma det som finns. I leken undersöker de och utvecklar regler, roller, meningar och verktyg”.

Det här om något visar väl hur viktig ”den fria leken” i förskoleklass är, låt barnen få vara barn…

20130120-190037.jpg
Bilden kommer från sandbergskaskolanfritids.wordpress.com.
Den här bilden säger väl egentligen allt.

Stina och Eva-Marie på Kullen.




Nuläge f-klass Kullen

17 01 2013

Vi knogar på med våra sagoböcker, tycker att det har hänt mycket med barnen……på alla fronter.
Samarbetet i skrivarparen, innehållet i sagorna, deras illustrationer( tack Erika för dina teckningstips), flytet vid inloggningen och själva ”skrivandet”.
Vi har ju jobbat med ”sagotillverkning” på I-pads och tränat väldigt mycket på berättandet och den röda tråden, tycker att vi ser stor skillnad mot tidigare år. Vi lägger mer tid på förarbetet och illustrationerna, barnen är alltså mer förberedda när det är dax att skriva.

20130117-140904.jpg
Så här kan sagoförarbetet se ut.

Stina och Eva-Marie på Kullen.




Vikten av att träna läsförståelse tidigt

4 12 2012

Ta dig tid att titta på följande föreläsning av Barbro Westlund.
Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och doktorand och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter. Inspelat i Uppsala konsert och kongress i april 2012.
Videon är 43 minuter, belyser vikten av att jobba med läsförståelse i förskolan och i f-klassen, väldigt intressant.
http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse
titta gärna tillsammans i kollegiet,  summera/ sammanfatta era tankar kring detta.
Läs även  ”leka sig till läsning” inlägget på LekMitbloggen