Björklundaskolans tankar om boken” Läsförståelse i teori och praktik” av Ivar Bråten

24 03 2014

”Det är viktigt att nyförvärvade avkodningsfärdigheter integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter som upplevs som intressanta och relevanta av eleverna.” s.55 Vi upplever att eleverna får stor variation i sin läsinlärning i och med att vi använder oss av olika läsinlärningsmetoder varav ASL är en av dem. I arbetet med ASL arbetar eleverna med ord och meningar som är intressanta och relevanta för dem och de visar ett stort engagemang och ett stort intresse för att skriva och läsa.

I boken skrivs det mycket om vikten av förkunskaper och bra ordförråd för på att kunna bli en god läsare. Det skrivs även att ” Barns talspråksutveckling i förskoleåldern är en avgörande resurs när de ska lära sig skriftspråket.” s85 likväl som de skriver att ” Det finns därför ingen orsak att förskolan intar en vänta-och-se-attityd inför barn med svagt utvecklat språk i förskoleåldern.” s.99. Vi finner detta intressant och önskar att eventuella svårigheter snabbt uppmärksammas och att resurser finns för att främja språkutvecklingen för dessa barn.

I boken på sidan 206 kan man läsa om läsning i olika former och olika ämnen. Det skrivs om vikten av att variera läsningen, högläsning av pedagog, parläsning, tyst läsning, körläsning, läxläsning o s v. Även vi tycker att det är viktigt med denna variation av läsning och arbetar på detta sätt.

”Av de enskilda strategier som utprövades i undervisningssammanhang på 1970-talet och under första hälften av 1980-talet visade sig följande vara särskilt värdefulla: a) aktivera förkunskaper b) ställa frågor under läsningen c) konstruera mentala bilder d) sammanfatta de viktigaste i texten och e) analysera textens uppbyggnad.” s 230. Dessa strategier anser vi vara mycket bra att använda vid läsning av texter. Vi upplever att, om man använder sig utav ovanstående strategier, fångar man alla elever, även de som på egen hand kan ha svårigheter att förstå textinnehållet.




Nuläge Björklunda åk 1

21 03 2014

Vi arbetar nu med en Storyline baserad på ”Valters äventyr i Himmelsbacken” av Zacharias Topelius. Den handlar om Valter som är sex år och bor med sin familj i ett litet hus. På gården finns också en dräng och en piga och en massa djur. Valter älskar äventyr och råkar ibland illa ut. Eleverna har fått tillverka var sin Valter i tidsenliga kläder. De har även gjort en personbeskrivningar av honom. Därefter har de tillverkat gårdens alla byggnader, djur och övriga personer. De har även tillverkat Valters kälke Pukki. Under berättelsens gång har vi listat en massa saker, bland annat egenskaper hos Snödrottningen och Snökungen, som Valter träffar på. Eleverna har i halvklass författat ett brev till dessa. De kommer att få svar på sina brev till veckan, vilket de verkligen ser fram emot!

20140321-141257.jpg

20140321-141331.jpg

20140321-141343.jpg

20140321-141357.jpg




Björklundaskolans ”ASL aktivitet”

27 01 2014

Vårt nuvarande ASL arbete handlar om att skriva sagor. Vi utgick från Elsa Beskows bok ”Putte i blåbärsskogen”. Eleverna fick därefter i par sitta och hitta på en saga muntligt. Sedan illustrerade eleverna sagan och slutligen skrev de ner den på datorn.
Vi tränade den begreppsliga förmågan och samtalade om hur en saga är uppbyggd, med början, mitt och slut. Undervisningen ska stimulera elevernas möjlighet att utveckla språket, tänka, kommunicera,läsa och skriva. (Kommunikativ förmåga). Eleverna tränade den metakognitiva och analytiska förmågan genom att samtala om och analysera Elsa Beskows text samt bilder. Under arbetets gång tränar de på att dra slutsatser samt att utveckla och förbättra sina berättelser.

20140127-160439.jpg

20140127-160636.jpg




Tankar om boken ”Med datorn som skrivverktyg” – Vad? -Hur? -Varför?

27 01 2014

”ASL handlar om att lära sig läsa genom att skriva,alltså lära sig läsa genom att själv aktivt koppla ljud till bokstav och skapa meningsfull text som går att lästräna på. Eftersom det är elevens egen text, skapad utifrån elevens egna förkunskaper, blir läsutmaningen automatiskt individualiserad.” ( s. 11) Det vi ser när vi arbetar med ASL är att eleverna tycker att det är roligt, meningsfullt och spännande att tillsammans i par skapa sina egna berättelser. Vi ser även att många elever väljer att utmana sig själva och skriva allt längre berättelser och att flertalet, efter att ha arbetat med ASL vid flera tillfällen, arbetar alltmer självständigt. De tycker att det är roligt att läsa upp sina egna berättelser samt att lyssna på andras.

”Texterna rättas i samspel med eleverna i anslutning till att de skrivit dem och motiveras med att texten ska vara läslig för alla och att det ska vara möjligt att fortsätta arbeta med den” (s.47) Detta anser vi vara viktigt, att eleverna förstår att det är viktigt med rättstavad text, så att alla kan läsa deras texter.

”När man skriver gåtor så övar man på att ” skriva mellan raderna” och det borde ju rimligen öka medvetenheten om att man också kan läsa mellan raderna i andras texter.” (s.114) När vi arbetade med gåtskrivandet gjorde eleverna det med stor iver och stort engagemang. De läste varandras gåtor och fick många fina lästillfällen och goda skratt. Vi kommer att fortsätta att skriva gåtor vid fler tillfällen då vi ser stor vinning med att kunna ”läsa samt skriva mellan raderna”.
Tankar från Björklunda årskurs 1 ( Camilla och Ewa)




Citat från Leif Strandbergs bok ”Vygotskij i praktiken” av Ewa och Camilla

10 12 2013

”Vygotskij var hängivet intresserad av att lärande skulle bidra till att eleverna lärde sig att tänka, och han menade, som upprepats många gånger, att detta med att tänka inte är en isolerad och inre mental tilldragelse. Det är ett hantverk med rötter i gemensamma aktiviteter.” (Citat sidan 73)
I ASL-arbetet får eleverna verkligen chans att arbeta med att tänka i gemensamma aktiviteter, d v s de samtalar med kamrater och vuxna, frågar och svarar, nyttjar tillgängliga hjälpmedel, resonerar, kommer överens, skriver samt läser och får genom detta ett aktivt förhållningssätt.




Nuläge Björklundaskolan åk 1

10 12 2013

Vårt senaste ASL-arbete bestod i att tillverka julklappar fyllda med egenhändigt ritade bilder. På paketen fästes gåtor som eleverna själva har skrivit. De arbetade med stor iver och var mycket duktiga på att komma på finurliga ledtrådar.

20131210-150815.jpg

20131210-150843.jpg




Barnens rättigheter

7 11 2013

Vi har arbetat med Barnens rättigheter. Vi läste Barnkonventionen och eleverna fick därefter en rättighet per elevpar att arbeta vidare med. De samtalade, ritade samt skrev ned sin rättighet.

20131107-155158.jpg   20131107-155401.jpg




Nuläge och bokcitat/loggar

4 11 2013

Björklundaskolans nuläge i 1B

 

Vi har arbetat i tolv respektive tretton år på Björklundaskolan. De senaste tio åren har vi arbetat tillsammans och är alltså bägge klasslärare i samma klass. Vi har arbetat med skriv-och läsinlärning på ett traditionellt men också varierat sätt. Big Books, LTG, arbetsböcker, högläsning, individuell läsning, parläsning, arbetsblad är olika delar som vi har och har haft i vår skriv- och läsinlärning. I år är det första gången vi arbetar med ASL men vi har givetvis använt oss av datorn i undervisningen tidigare år, men då främst i årskurserna 2 och 3. Samhället och skolan förändras hela tiden och det gör vår undervisning också. Nu kombinerar vi ASL med mer traditionell skriv-och bokstavsinlärning. I klassen har vi bl a arbetat med ordlistor, sagoskrivning samt ”diktskrivning”. Efter höstlovet ska vi arbeta med Barnens rättigheter. Eleverna ska då skriva om en ”rättighet”, rita en bild till texten. Därefter ska vi filma dem med iPaden när de läser upp sin text och visar sin bild.

Våra elever har arbetat med ASL i förskoleklassen det märks att de har en viss datavana.

Det känns spännande och intressant att få gå denna utbildning och man lär sig något nytt hela tiden. Vi ser även fram emot att lära oss mer om hur man kan arbeta med iPad.

 

Citat

Med datorn som skrivverktyg- Erica Lövgren

”Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg.” s. 40

Det känns bra att inte forcera fram något man inte är så bekant med.

 

”Genom att välja att skriva sig till läsning med datorn som verktyg flyttas arbetet med att forma bokstäverna fram till årskurs två.”s.71

Vi har inte upplevt att eleverna i allmänhet haft svårt att lära sig skriva i årskurs ett, och har därför valt den kombinerade metoden, d vs både ASL och delar av den traditionella arbetsgången.

 

”Att skriva sig till läsning handlar alltså om så mycket mer än att bara byta verktyg. Det innebär också möjlighet till…… Skriva och språka, Samarbeta och samspela, Undersöka och upptäcka, Dela med sig och ta del av.”s.59

 

Det är intressant att se när eleverna samarbetar och resonerar med varandra. Att tillsammans utveckla språket, dela med sig och ta del av andras erfarenheter tycker vi att eleverna verkligen får i arbetet med ASL.

Att skriva sig till läsning. Arne Trageton

 

”Lärarens viktigaste uppgift är att organisera skolverksamheten så att maximalt lärande blir följden.” s.84

Detta ,anser vi, gäller oavsett metod .

 

”Datorklasserna skrev i genomsnitt faktiskt finare än handskrivningsklasserna.”s.117

Om detta har vi emellertid fått indikationer på att det är precis tvärtom. Vi ser många fördelar med att lära eleverna skriva för hand från tidig ålder och ser datorskrivandet som ett bra komplement.

 

”Ett litet bidrag till mer rörelse i skolan är att barnen ska stå när de skriver på datorn.”s.51

En bra tanke som vi praktiserar med de elever de passar.




Nya deltagare i ASL och exempel på ”första skrivuppgift”

20 08 2013

Skolan har startat och många förväntansfulla elever och pedagoger finns i klassrummen. I år är det 4 skolor och 6 klasser som deltar i utvecklingsarbetet ”Att skriva sig till läsning” – ”ASL” är förkortningen vi använder i Piteå Kommun. Datorer och iPads delas ut i klasserna och i år får även åk 1 iPads.
Vi startar upp med en inspirationsföreläsning av Erica Lövgren och mig den 22 augusti.
Vilka uppgifter deltagarna har, datum för studiedagar och kollegiesamtal. Vilka de deltagande skolorna är. Inspirationsmaterial, hur man gör inlägg på bloggen och information om CMiT hittar du i flikarna ovanför.

En svårighet i taget!
I början av terminen kan det vara bra med enkla uppgifter. Jag startade i min åk 1 med att göra en gemensam födelsedagsbok. Alla elever följer samma mall med texten:
Anki fyller år. Hon får ett paket. (sid 1)
En bok. (sid 2)
Endast förnamnet och innehållet i paketet varierar.
Förberedelse: Gör en färdig exempelbok, eleverna får då möjlighet att se hur arbetet ska se ut när det är färdigt.
Förbered elevernas ritpapper, jag brukar dela vita A4 papper på mitten, och därefter skära  bort ca 2 cm i kanten, (med skärmaskin) ) ta fram kritor, lim och saxar. Ta fram färgade blad.
Gem är bra att sätta ihop texterna som hör ihop, underlättar när du gör en bok av allas texter (med spiral-, eller limbindning)
Fundera om du ska skriva ut med spökskriften eller inte. Många skriver ut spökskriften, klipper ut den, samlar utskrifterna i tidskriftsamlare och återvänder när elever ska söka bokstäver.
Inspirera: Visa din färdiga välgjorda exempelbok. Med hjälp av projektor visar du hur man skriver i Word eller annat ordbehandlingsprogram, och vad de ska skriva. Skriv med både spökskrift och översättning. Gör gärna enterslag mellan ”spökskrift” och översättning. Låt projektorn vara påslagen, eleverna ges då möjlighet att titta på modellen ifall det behövs. Visa  hur du illustrerar texten. Gör hela arbetet steg för steg så eleverna får modell på arbetsgång.
Genomförande: elevens planering; eleverna ritar sina paket, och vad det innehåller, färglägger sina bilder och när de börjar vara färdiga får eleverna i par skriva sina texter. Eleverna är sekreterare till varandra. Eleverna spökskriver eller skriver på svenska. Därefter hjälper läraren till att skriva texten på korrekt svenska under elevens text innan det skrivs ut.
Samtala t.ex.om att namn alltid börjar med en versal , resonera kring om det ska vara en eller ett framför det som man önskar sig och när ska man skriva han, hon? Gör eleverna uppmärksamma på punkt efter meningarna.
Skriv ut texten, eleverna klipper ut texten, klistrar in text och bild som hör ihop på (färgade) 2 A4 papper. Sätt ihop till klassens födelsedagsbok.
Avslut: Eleverna tränar på sin text, läser upp sin egen text och visar bilderna för varandra.
Ev. kopiera allas texter, gör böcker till alla och använd som första läsläxa. Alla elever kan då känna att de lyckas att de (som Frank Smith uttrycker) ”tillhör läsarnas klubb”. Man har förförståelsen, känner igen kompisens namn och kommer ihåg, eller ser på bilden vad de önskar sig.
Meningsfullt- Viktigt och på Riktigt!

20130820-135202.jpg

20130820-135550.jpg

20130820-135629.jpg

20130820-135639.jpg

20130820-135650.jpg

20130820-135657.jpg




Nuläge Björklunda åk 1

6 05 2013

Vi har precis avslutat våra texter med ”tankar om våren”. Detta kommer att visas upp på vår kommande kulturafton där föräldrarna är inbjudna. Texterna har vi gömt bakom en blomma som står snyggt i fönstret.

 

 

 

Om man lyfter på blomman kommer texten fram.

 

Som handens arbete har vi jobbat med fjärilar, de svävar så fint i fönstret. Även blomman är gjord på handens arbete. När de skrev texten så använde de sig av en tankekarta, ett sätt som de är vana vid.

Hälsningar Andrea och Karin