Att skriva sig till läsning – böcker

30 04 2013

Fråga i ”Att skriva sig till läsning” facebookgrupp. Det blir en trevlig bokhöst ! Läs kommentar 6 extra noggrant 😉

20130430-121946.jpg




Arne Tragetons bok ”Att skriva sig till läsning”, citat sid 64

29 08 2012

”Varför undervisar vissa lärare hela klassen samtidigt på en bokstav i taget, trots att de vet att undervisningen ska anpassas efter de olika elevernas behov och språkkunskaper?”

Trageton förespråkar datorskrivna bokstäver och menar att det är slöseri med tid att lärare satsar på gemensamma genomgångar och träning av handskrivna bokstäver. Barn utforskar och lär sig genom att leka med bokstäverna. Mina tankar just nu är att det ena inte behöver ställas mot varandra. Det kan inte vara skadligt att träna på att skriva bokstäverna enligt gängse regler, uppifrån och ned.

Jag har sett att många elever gillar att fylla i bokstäver, och det kan göras lustfyllt med sång och musik. Nu ska jag undervisa i ASL och det låter spännande att elevernas bokstavsträning sker i skapandet av egna texter. Dataskriften kan användas till utforskandet av alfabetet och eleven får möjlighet att göra ett eget urval av bokstäver. Det ska bli intressant att höra hur ni gör med bokstavsarbetet.

Jag arbetar i en etta och har en idé om att eleverna ska få skapa egna kasperdockor och skriva en person-beskrivning, miljöbeskrivning och sedan interagera och skriva ett litet manus i spökskrift. Jag lyssnar och de berättar, och sen skriver jag ned manus utifrån deras skådespelande. När det är dags för det arbetet vet jag inte nu. Just nu ska min klass träna på inloggning och skriva i world, klippa och klistra, och emellanåt slänger jag fram någon bokstav som ett komplement. Och snart är vi igång.

Dataskrivandet kommer ske i halvklass och parvis och följa en viss ordning. Exakt hur allt ska se ut, vet jag inte i skrivande stund…..




Munksund, logg Arne Tragetons bok ”Att skriva sig till läsning”

28 08 2012

”Skrivmodellen får följande numera välbekanta utseende: idéfas – första utkast – respons – nytt utkast – respons – omarbetning – språklig förbättring –slutprodukt – eventuell publicering”

Skrivandet på dator och enkelheten att ändra i texten med snabba klick gör texten mer lättarbetat än om det vore skrivet för hand. Det går att klippa, kopiera och klistra. Författaren får snabb

respons av kompisen, kreativiteten flödar och glädjen blir stor. Det handlar inte bara om att göra en färdig produkt. Det ger personlig utveckling genom att egna tankar och bilder

kommer på pränt. Tidigare har jag nosat på ASL, och min erfarenhet är att det är stimulerande att arbeta i par och hjälpas åt att skapa. De flesta barn är bevandrade i

datorns värld. Det är kul att skapa text och lägga in bilder! Det är fint att få berätta och förklara sina tankar, det skapar bra diskussioner och ger direktrespons på berättelsen.




Munksund, logg Arne Tragetons bok ”Att skriva sig till läsning”

28 08 2012

Citat: ”Bokstavsräckor som representerar en skrift i ”hemlig text” är lätt för barnen att läsa” som en berättelse.” (sid145 rad 1)

Jag minns en dag när jag hämtade min stolta son från förskolan i Jävre… Han hade med sig en ”bok”, med egentillverkade bilder och text. ”Boken” var skriven i spökskrift och han läste den stolt för mig då vi kom hem. Berättelsen hade en tydlig början, röd tråd i handlingen och ett tydlig slut. Han läste berättelsen flera gånger och jag fascinerades över hans glädje att läsa, och berätta till bild och text!




Kullenskolan citat och kommentarer till Arnes bok

28 08 2012

 

  1. Bokstäverna ska inte åtföljas av några illustrationer, eftersom barnen då får ytterligare ett problem med att tolka teckningarna och komma på vilken bokstav illustrationen är avsedd att representera. (sid 59)

 

Det här har vi aldrig tänkt på förut, de allra flesta ”alfabeten” är ju illustrerade , alla med olika bilder. Därför är det bra i ex. spelet ”klicker” där det alltid är samma bild till samma ord.

 

  1. Först så trycker du på den där……. sen måste du vänta…… och så trycker du på den där……… sedan får du vänta……… och sen så trycker du på den där…… och nu kan du börja skriva.(sid 60)

 

Håller helt med, det tar alldeles för lång tid och är för många moment innan eleverna kan börja skriva. Tidigare kom skolrak 24 upp automatiskt, men nu måste en pedagog ställa in det varje gång för varje elev.

 

  1. På alla datorer markerar man med en svart tuschpenna eller vit korrigeringsfärg gränsområdet mellan vänster och höger hand, vilket gör det lättare för barnen att se vilket område som hör till vänster hand och vilket som hör till höger hand. (sid 64)

 

Så har vi gjort i alla år, vi har även markerat ctrl, alt och delete knapparna, allt för att underlätta för eleverna.




Att skriva sig till läsning – Arne Trageton

27 08 2012

Citat 1: ”Vad händer om vi vänder på läs- och skrivinlärningen och gör den till ett skriv– och läslärande?” [….] ”Varför har den typen av tankegång inte slagit igenom tidigare?” (s.137)

När jag läser böcker till denna kurs och på olika bloggar på internet så förstår jag inte varför ovanstående tankegång inte skett tidigare? Det ska bli spännande att efter detta läsår med egen erfarenhet av ASL se om jag fortfarande tycker detta?

Citat 2: ”Att skriva sig till läsning är enligt Hagtvet (2002) speciellt gynnsamt i åldrarna mellan fem och sju år. Den komplicerade handskrivningen har hittills hindrat oss från att göra detta i full skala för denna åldersgrupp.” (s.150)

Finmotoriken utvecklas i olika takt i dessa åldrar. För dessa elever som behöver träna finmotoriken kan skrivning för hand bli ett moment som tar mycket energi. Känslor som att jag är sämre, dålig eller att ligger efter kan påverkar elevernas självförtroende negativt. Dessutom tar formningen av bokstäver och meningar fokus från lärandet. Det kan leda till att eleverna kan tappa gnistan och det är det sista vi pedagoger vill.

Citat 3: ”Om det finns många kulturer representerade i en och samma klass ökar skriv och läsutmaningen dramatiskt för lärarnas del.” (s.182)

Jag har liten erfarenhet av barn med ett annat modersmål. Men jag kan tänka mig att ASL borde göra det lättare att individ anpassa även för elever med ett annat modersmål. Genom att leka sig fram på tangentbordet, som tydligen går att beställas med två olika tecken på varje tangent, utvecklar barnet sitt modersmål samtidigt som det kan lära sig det nya språket! Det låter ju roligt!

Jag tog hjälp av en förälder som är från Ryssland att lära oss vår hejdå sång på ryska. Detta var uppskattat av eleverna och även av denna förälder. Tänker fortsätta lära oss några ord och meningar på ryska detta läsår, nu när förälderns dotter går i min förskoleklass.

/Anette Sundberg – I Ur och Skur Forsen




Att skriva sig till läsning – Arne Trageton

26 08 2012

 

Citat 1

Lärarna och föräldrarna i projektet menar att det har varit speciellt fördelaktigt för många pojkar med den uppskjutna skrivstilsundervisningen. Föräldrarna påpekar att deras barn slapp nederlaget med ”ful handstil” i skolår 2 och att pojkarna lyckades bättre med att ”skriva fint” och var mer nöjda med sina prestationer när skrivstilen fick vänta till skolår 3. Flickorna presterade ändå, som väntat, bättre i fråga om både kvalitet och hastighet. (s.118)

Jag tror att det är enklare att lära sig skriva än att läsa och att barns motorik generellt inte är tillräckligt utvecklad för att ägna sig åt att forma bokstäver i 6-7 årsåldern. Därför är datorn ett ypperligt verktyg då eleverna ska lära sig läsa och skriva. Med det här sättet är det ingen som jämför texterna med varandra dessutom kan eleverna prestera längre texter. Jag tror även att om man väntar med att bokstavsträna för hand tills eleverna har finmotorik sparar man mycket tid som man istället kan ägna åt språkutveckling, motorikträning och naturliga samtal kring texters innehåll och uppbyggnad. Dessutom tror jag att man skapar skollust om man väntar med bokstavsskrivandet för hand till tvåan.

 

Citat 2

Bokstavsräckor och berättelser i form av bokstavsräckor är helt normal nivå för många barn i sexårsåldern. Om barnen kan hantera merparten av bokstäverna under det första året, är de väl förberedda för den egentliga läs- och skrivundervisningen i åk 1 i Sverige. Det viktigaste under det första året (i förskoleklassen) är bra teman och tillfredställande lek, inte en forcering av skriv- och läsekonsten. (s.75)

Jag kan inte annat än hålla med ovanstående citat, jag tycker det är jättebra att lära barnen i förskoleklassen bokstäverna så länge man gör det på ett lekfullt sätt. Viktigt är att man inte glömmer bort den fria leken. Leken ska vara en stark och central plats i den tidiga skriv- och läsinlärningen, då tror jag att övergången till det formella lärandet förhoppningsvis blir lättare. Genom leken får eleverna ett mer lustfyllt lärande vilket har stor betydelse för att de skall behålla sin skrivlust. Genom temaarbeten och lek tror jag att man skapar en rolig och stimulerande undervisning.

 

Citat 3

Under det första året i skolan är det viktigt med en bra föräldrakontakt och föräldrainformation. Eftersom textskapande på dator för många föräldrar utgör ett nytt sätt att nalkas bokstäver och läs- och skrivkunnighet är det viktigt med en bra och fyllig information. (s.55-56)

Jag tror att det är viktigt att man som lärare har en god föräldrakontakt och att man ger ut konkret information kring metoden så att föräldrar blir insatta och får en förståelse för hur man som lärare kommer att arbeta kring bokstavsarbetet eftersom datorn ett nytt sätt att ta till sig bokstäverna på. Därför tror jag att det är grundläggande att man har en bra föräldrakontakt när man inleder metoden. Jag tror också att det är betydelsefullt om man vid ett föräldramöte låter föräldrarna följa utvecklingen kring elevernas arbete.

 

/Malin Sandberg, I Ur och Skur Forsen

 




Rosvik, citat och kommentarer till Arne Trageton bok

26 08 2012

Tjena.
Jag måste säga att ASL är nästan något helt nytt för mig. För 2 terminer sedan jobbade jag i f-klass och fick prova på ASL lite, men eftersom situationen var som den var just då, fick jag ingen vidare introduktion.
Så jag överlät ASL till mina kollegor…

Nu ska jag jobba i en 1:a, så lära mig vilj jag och jag har fått hjälp på traven också =)

  1. På sidan 24 kan man läsa om att det : alltid är viktigt att det bör vara 2st elever framför dator tillsammans.
    Det har jag också förstått, men min tanke är: om det slumpar sig så att en elev oftast blir ensammen eftersom skrivarkompisen är sjuk, ledig etc, hur skall man då gå tillväga för att det skall bli så bra som möjligt för den elev som är på skolan?!
  2. På sidan 50 står det: att enmannabord är opraktiska när det gäller barns sociala samspel… där håller jag med, jag tycker att det är mycket bättre att eleverna sitter tillsammans. Hos oss sitter eleverna 4 och 4 vid varje bord. Som pedagog tycker jag att det blir bättre ytor att röra sig på i klassrummet när man möblerar så. Bättre överblick osv.
  3. På sidan 103 står det: att respektiva skrivarpar ska turas om att tala och lyssna… mina tankar där är att, det måste vara viktigt att vi som pedagoger uppmäksammar dessa diskussioner vid datorerna för att kunna hjälpa när det finns elever som inte är så talföra?!

Hälsningar från Jenny Isaksson

 




Citat Arne Trageton och Nuläge

21 08 2012

Nuläge..

Mitt läge just nu i höst är att jag jobbar som resurslärare i åk4, åk3 och i åk1. Så jag är tyvärr inte med hela tiden i åk 1 där de ska jobba med ASL, men jag hoppas kunna följa utvecklingen och arbetet där ändå.

Tidigare erfarenheter från åk 1 är ett år med ”traditionell” läsinlärning (för 12 år sedan). Och ett till ganska traditionellt år med en annan åk 1 för ca 10 år sedan. Det var naturligtvis upplagt på lite olika sätt, men någon dator fanns ju inte alls. Det jag minns bäst nu är barnens glädje som jag delade när de började ”kläcka” läsningen!

Ifjol var jag bl.a. resurs i en åk 2 som jobbade med ASL

 

Citat och kommentarer från boken ”Att skriva sig till läsning”

Läste boken under sommarlovet, jag glömmer snabbt men…

  1. ”Merparten av forskningen om inlärningseffekter visar på ringa, inga eller negativa effekter.” (s.31). Jag blev lite överraskad av att hitta så många bitar med text som t.ex. ”skadliga effekter, ringa, inga eller ibland negativa effekter i början av boken.
  2. ”Redan från första året är det en stor fördel att vara två som samarbetar med skrivandet på datorn”. (s.111) Låter bra. Just nu börjar vi fundera på vilka som ska skriva ihop.. Vilka passar ihop? Hur blir det om par-kompisen är borta? I vårt fall kommer en elev att vara borta i 5 veckor!..
  3. ”Pojkarna inspireras ofta av action, filmer och skräckhistorier” (s.110). Det här känner jag så väl igen. Men funderar efter att ha läst mer omkring detta i denna bok att man kanske skulle våga ”godkänna” lite mer våld, blod och död?!

     

    Med vänlig hälsning från en lite trött Karin Domeij efter den andra skoldagen kl:20.00.

 




Strömnäs skola. Arne Tragetons bok, Att skriva sig till läsning.

19 08 2012

1.Nioåringarna kom in i klassrummet den första skoldagen med stora ögon. ”Ska vi läsa allt detta?, frågade de. ”Självklart inte”, blev lärarens svar, ”men här kan ni välja det ni har lust att läsa”. (s. 54)

Jag fastnade speciellt för den sista meningen i detta stycke. Jag tycker att det är jätteviktigt att ge barnen de verktyg de behöver för att hitta lustan att läsa. Får eleverna presenterat för sig olika läsmaterial så blir lusten större. Då är det lättare att efter tycke, smak och intresse välja det man själv vill läsa. Vårt skolbibliotek på skolan är under all kritik. Gamla utslitna böcker som har många år på nacken. Jag tror att nytt fräscht material också kan öka suget.

 

2. Har manliga lärare lättare för att stimlera pojkarnas intressen när det gäller textskapande? (s.130)

Det här tycker jag låter intressant. Om påståendet stämmer, vad beror det på i sådana fall? Delar man samma intressen? Eller har man mer respekt för en manlig lärare, och varför är det så? Känner man en större samhörighet om man är av samma kön? Dessa frågeställningar är säkert svåra att besvara men för mig väcker det många tankar. En fråga är framförallt, är det samma sak vice versa? Har kvinnliga lärare samma ”påverkan” på flickor? Kanske blir att skriva en avhandling på ämnet? J

 

3. Leken skapar en språkstimulerande miljö som kopplar samman muntligt och skriftligt språk och leken är den bästa utgångspunkten för pedagogen när barnen skriver sig till läsning. (s. 139)

Här känner jag att, jag som fritidspedagog, har en central roll. Vi jobbar mycket med leken i centrum och fokuserar på det sociala sammanhanget. Jag tror absolut att leken lägger grunden till ett gott lärande. På ett mer lättsamt sätt kan barnen lära sig olika saker.

 

Mina erfarenheter med ASL: Jag har bara kommit i kontakt med ASL under vårterminen 2012. Då jobbade jag med ett arbetslag som var jätteduktiga, och som minst en gång i veckan hade schemalagt en ASL-lektion. Jag jobbade med en egen grupp under dessa tillfällen. Känner att jag saknar ”grunden” för ASL, och har till exempel missat när man spökskriver med barnen. De barn jag jobbade med gick i tvåan. Känns jätteintressant att lära sig mera.

 

 

Efter ha läst boken ”Att skriva sig till läsning” av Arne Trageton har jag fastnat vid följande:

”Men det finns ännu få undersökningar om inlärningseffekten av IKT” (s.9)

Boken känns tyvärr gammal , då det är gammal forskning och gamla läroplaner som de hänvisar till. Men det är positivt att ”den känns gammal”, att det har hänt en hel del sedan boken gick i tryck! Det skulle ha varit intressant att ta del av aktuella undersökningar/forskning.

”Verkligheten är en meningsfull helhet som inte är uppdelad av olika ämnen. Detta är avgörande för sjuåringars motivation-det är bara motiverade elever som tillängnar sig varaktiga kunskaper” (S 86)

I boken sägs också:

”Man ska som vuxen lära känna det enskilda barnet och skapa ett positivt språkrum där man kan utveckla uttrycksförmågan med hjälp av olika medier såsom tal, skrift och drama. (s.165)

Att lära känna elveverna och utgå från deras verklighet känns som en självklarhet. Ju mer utblidning och ju fler metoder vi lärare har kunskap om, desto större är chansen att vi kan motivera och hjälpa alla de individer vi möter i vår vardag! Det känns intressant att fylla på sina kunskaper med att gå denna kurs!

 

ASL/Läs och skrivinlärning:

Jag har lyssnat på Arne Tragetons föreläsning, som Cemit hade för många år sedan. Jag tyckte att det lät intressant. Vår skola sökte ALS utbildningen, men kom inte med vid det första tillfället. Därefter var jag föräldraledig och sedan har jag jobbat med de äldre eleverna fram till nu.

Jag har tidigare jobbat i en 1-2:a. Jag har blandat en del olika metoder för att hjälpa eleverna komma igång med sin läs/skrivutveckling. Den ena metoden behöver inte utesluta det andra. Jag har bland annat använt LGT,  så det känns naturligt att fortsätta med detta, ”nu med hjälp av datorns hjälp”.  Jag har även använt mig av Kiwimetoden och guidad läsning (Vingböcker) och tycker att Ann-Marie Körlig har en hel del intressant att säga. Brukar titta in på hennes bogg. http://korlingsord.se/ och http://annemariekorling.blogg.se/  Vid något tillfälle har jag också använt mig av Wittingmetoden.