Björklundaskolans tankar om boken” Läsförståelse i teori och praktik” av Ivar Bråten

24 03 2014

”Det är viktigt att nyförvärvade avkodningsfärdigheter integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter som upplevs som intressanta och relevanta av eleverna.” s.55 Vi upplever att eleverna får stor variation i sin läsinlärning i och med att vi använder oss av olika läsinlärningsmetoder varav ASL är en av dem. I arbetet med ASL arbetar eleverna med ord och meningar som är intressanta och relevanta för dem och de visar ett stort engagemang och ett stort intresse för att skriva och läsa.

I boken skrivs det mycket om vikten av förkunskaper och bra ordförråd för på att kunna bli en god läsare. Det skrivs även att ” Barns talspråksutveckling i förskoleåldern är en avgörande resurs när de ska lära sig skriftspråket.” s85 likväl som de skriver att ” Det finns därför ingen orsak att förskolan intar en vänta-och-se-attityd inför barn med svagt utvecklat språk i förskoleåldern.” s.99. Vi finner detta intressant och önskar att eventuella svårigheter snabbt uppmärksammas och att resurser finns för att främja språkutvecklingen för dessa barn.

I boken på sidan 206 kan man läsa om läsning i olika former och olika ämnen. Det skrivs om vikten av att variera läsningen, högläsning av pedagog, parläsning, tyst läsning, körläsning, läxläsning o s v. Även vi tycker att det är viktigt med denna variation av läsning och arbetar på detta sätt.

”Av de enskilda strategier som utprövades i undervisningssammanhang på 1970-talet och under första hälften av 1980-talet visade sig följande vara särskilt värdefulla: a) aktivera förkunskaper b) ställa frågor under läsningen c) konstruera mentala bilder d) sammanfatta de viktigaste i texten och e) analysera textens uppbyggnad.” s 230. Dessa strategier anser vi vara mycket bra att använda vid läsning av texter. Vi upplever att, om man använder sig utav ovanstående strategier, fångar man alla elever, även de som på egen hand kan ha svårigheter att förstå textinnehållet.




Nuläge Björklunda åk 1

21 03 2014

Vi arbetar nu med en Storyline baserad på ”Valters äventyr i Himmelsbacken” av Zacharias Topelius. Den handlar om Valter som är sex år och bor med sin familj i ett litet hus. På gården finns också en dräng och en piga och en massa djur. Valter älskar äventyr och råkar ibland illa ut. Eleverna har fått tillverka var sin Valter i tidsenliga kläder. De har även gjort en personbeskrivningar av honom. Därefter har de tillverkat gårdens alla byggnader, djur och övriga personer. De har även tillverkat Valters kälke Pukki. Under berättelsens gång har vi listat en massa saker, bland annat egenskaper hos Snödrottningen och Snökungen, som Valter träffar på. Eleverna har i halvklass författat ett brev till dessa. De kommer att få svar på sina brev till veckan, vilket de verkligen ser fram emot!

20140321-141257.jpg

20140321-141331.jpg

20140321-141343.jpg

20140321-141357.jpg




Nuläge klass 1A Kullenskolan

25 02 2014

Vi har liksom 1b arbetat med bokstavsgåtor. Eleverna har tilldelats olika bokstäver där det fått i uppdrag att ta med sig en superhemlig sak på sin tilldelade bokstav. Vi började också med att beskriva och berätta om vår sak och de övriga i klassen fick sedan gissa vad det var för någonting som personen ifråga hade med sig. Eleverna har tyckt om arbetet och längtat efter att få ta med sig sin hemliga sak. Utvecklande att få både beskriva och sedan skriva i ord. Blir spännande att se hur det går för förskoleklassen att klura ut våra gåtor. Men som Kicki skriver så kändes det som en bra arbetsgång.

20140225-213601.jpg

20140225-213608.jpg
I samband med våra skrivuppgifter så jobbar övriga elever som inte skriver på datorerna med olika stationer, några exempel är sykort, Lego- där de följer en instruktion som de bygger ihop i samarbete med en kamrat. Vaxsnören- där skriver de så många ord de kan på bokstaven Bb och tidningsurklipp där de letar bilder och bokstäver på Bb. Nedan följer några bilder från arbetet i stationerna.

20140225-214025.jpg

20140225-214047.jpg

20140225-214102.jpg

20140226-130333.jpg
Vi har skrivit på datorn och gjort räknesagor.

20140226-130429.jpg
Här är en liten tankekarta med våra förkunskaper om olika slags fåglar. Vi har sedan sett en film om de vanligaste fåglarna i våra skogar där vi börjat ringa in vilka som fanns med på vår tankekarta. Vi går nu vidare med arbetet om vinterfåglar.




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

Vi har arbetat mycket om klockan den senaste tiden. Under ett ASL-pass fick eleverna som uppgift att presenter ”Min dag” i kronologisk ordning. Eleverna skrev då vad de gjorde under en dag med utgångspunkt från fyra valfria klockslag. De var en uppskattad uppgift och eleverna arbetade flitigt!

20140225-160405.jpg




Nuläge Strömnäs skola!

25 02 2014

På Alla hjärtans dag skrev eleverna fina saker om varandra i skrivgruppen. Alla elever fick sedan var sitt hjärta att ta med hem. Det kändes fint för eleverna att få så mycket beröm av klasskompisarna.

20140225-155916.jpg




Citat ur Forsberg- och Lövgrens bok; ”Med datorn som skrivverktyg- Vad? Hur? Varför?”

29 01 2014

-VAD
”Ibland uppstår situationer när eleverna måste vänta på hjälp innan de kan fortsätta. Dessa stunder kan lätt leda till oro och rastlöshet och det är därför praktiskt att ha planerat någon aktivitet som de kan ta till. Vissa lärare har ett antal spel och pussel som eleverna kan ägna sig åt medan de väntar, andra har gjort i ordning boklådor och pyssel eller låter eleverna själva välja.” S.18

Inspirerande och tacksamt tips. Jag tycker ofta att arbetet flyter på bra när vi arbetar och skriver på datorerna, jag har aktivt valt att inte sätta igång för många datorer och skrivarpar samtidigt, mycket för att jag som pedagog ska känna lugnet och kunna få behålla fokus på dem som jag hjälper. Ibland är jag nog så optimistisk och kan ta mig vatten över huvudet eller att något tekniskt fel uppstår så många behöver hjälp samtidigt. Jag tar därför till mig det här praktiska tipset så att det alltid finns en plan B om någonting oväntat uppstår. Jag väljer dock att hålla mig till att eleverna vet vad de ska göra när de väntar på min hjälp och jag tycker att exemplet som färdiga boklådor låter som ett intressant alternativ.

– HUR
”För att det ska finnas anledning att anpassa texten efter mottagare och syfte behövs förstås mottagare till texterna. Det är många som vill läsa och lyssna. Det kan vara klasskompisarna, parallellklassen, förskolan, förskoleklassen, äldre elever, föräldrar, syskon, någon släkting man kan mejla till, äldreboendet, webben, någon vänklass en bit bort som nås via Skype, tidningen och biblioteket.” S.45

I den här kursen och vidareutbildning har jag fått god råd och idéer både av min handledare, kollega och genom den här gruppen, inklusive via den litteratur som vi tar del av. Insikten av hur viktigt det är att eleverna vet vilken typ av mottagare redan innan uppgiften startar. Det finns verkligen mer lättillgängliga mottagare nu i och med den tekniken som nu finns i vårt samhälle, som citatet ovan ger exempel på så är det egentligen fantasin som sätter gränser. Jag har visioner och hoppas att jag innan terminens slut har använt mig av några ovan nämnda mottagare. Jag ska försöka att inte tänka så stort och inte göra det så invecklat, då finns risken är jag rädd, att det inte blir något av det som var tänkt från början. En sak i taget.

-VARFÖR
”När vi skriver oss till läsning övas den kommunikativa förmågan och talspråket. Formuleringarna överförs till skrivet språk. Eleven är aktiv i ljudanalys, lär sig ljuda ut, se helord och läsa ihop ord i ett meningsfullt sammanhang.” S.102
”Eleverna använder ett skrivverktyg som gör att bokstäverna är lätta att identifiera, lätta att ändra och talsyntesen ger dem stöd för bokstavsljudet. Fokus är på den språkliga processen, snarare än på de språkliga detaljerna när arbetet kan utgå från det innehåll som är meningsfullt för eleven.” S.117

Vi har i min grupp valt att arbeta utifrån elevtexterna och har inte arbetat med varken en färdig arbetsbok eller veckans bokstav. Till en början hade vi veckans ljud men vi övergick så småningom, när jag själv kände mig lite mer varm i kläderna, till att använda den tiden till exempelvis förberedelser eller efterarbete av texterna som eleverna skapar. Tiden då jag som pedagog är i samspel med de elever som bearbetar sin text ser jag som en stor vinst och kan verkligen känna igen hur elever uppmärksammar det talade språket kontra skriftspråket. Senast idag fick jag genom två elever höra ” Angelica, du ser ju att vi har ju skrivit dom varför skriver du dem, det är ju fel.” Vi fick då tillfälle att prata om hur talspråket och skriftspråket skiljer sig. Deras nyfikenhet väcktes och de började söka efter fler ord som kunde talas och skrivas på olika sätt. Vi använder fortfarande spökskrift då vi gör sagor, mycket för att få flödet i det vi skriver. Jag ser hur mycket eleverna utvecklats då de bland annat söker efter riktiga ord i sin spökskrift. De hittar fler ord och genom att de nu kan läsa och ljuda ut så är det mer spännande att söka efter ord i spökskriften. Jag tycker mig också se att eleverna samarbetar bättre vid datorerna och att fantasin fått mer fart i sagoskrivandet. Jag tror absolut att det beror på att eleverna nu fått tränats i att samarbeta, med andra ord, så har den kommunikativa förmågan övats och ger därmed resultat.




Kullen 1B, ”Med datorn som skrivverktyg” av Forsberg/Lövgren

28 01 2014

Vad?
”Vad är vinsten med parskrivning?” Jag håller med författarna att eleven har möjlighet att utvecklas och lära mer tillsammans med andra än i sitt ensamarbete. Det blir väldigt tydligt när man jobbar med ASL. De klarar av sådant som de inte gör själv, sådant de inte lärt sig än. Samarbetsförmåga men också kommunikationsförmåga prövas och tränas. Det är roligt att utbyta idéer och tänka tillsammans men jag tror framförallt det är givande för lärandet.

Hur?
”Eleverna ska lära sig forma bokstäverna med penna när de kan allt annat om dem. Det är bortkastat att använda tid till att forma något som eleverna inte har tillräcklig erfarenhet av”. Mina elever har också fått jobba med att skriva och forma bokstäver med penna, parallellt med datorskrivandet. För några har det varit bra. De eleverna skriver gärna för hand, i skolan och hemma. Det jag upplever är att det dock kan vara svårt att forma bokstäver. Speciellt för några elever. Då de sen ska försöka skriva en kort text eller bara en enkel mening, blir det mödosamt. Den texten gör de så kortfattad och enkel som möjligt för att orka skriva den. Den färdiga texten blir ofta heller ingenting som kompisarna kan ta del av och läsa, för speciellt läsbart blir det tyvärr inte. Hur mycket eleven än kämpat. Här tycker jag vinsterna är fantastiskt stora med datorn som verktyg. Det eleven skrivit kan alla ta del av och alla elever får vara lika stolta över sitt arbete.  De är också lika sugna att skriva och berätta nästa gång.
Pennan ska de också få välja, men inte i första hand för att skriva och berätta. Där är datorn ett mycket bättre verktyg.

Varför?
”Det effektiva läsandet och skrivandet växer fram i situationer där barnet genom en inre drivkraft vill läsa och skriva. Det är i sådana sammanhang som den vuxne måste skapa för att hjälpa barnet in i skriftspråket.”
ASL hjälper oss och eleverna i detta arbete. En inre drivkraft är avgörande för allt lärande, inte bara vad gäller läsa och skriva. Det är en av skolans stora uppgifter att skapa och ta till vara.




Björklundaskolans ”ASL aktivitet”

27 01 2014

Vårt nuvarande ASL arbete handlar om att skriva sagor. Vi utgick från Elsa Beskows bok ”Putte i blåbärsskogen”. Eleverna fick därefter i par sitta och hitta på en saga muntligt. Sedan illustrerade eleverna sagan och slutligen skrev de ner den på datorn.
Vi tränade den begreppsliga förmågan och samtalade om hur en saga är uppbyggd, med början, mitt och slut. Undervisningen ska stimulera elevernas möjlighet att utveckla språket, tänka, kommunicera,läsa och skriva. (Kommunikativ förmåga). Eleverna tränade den metakognitiva och analytiska förmågan genom att samtala om och analysera Elsa Beskows text samt bilder. Under arbetets gång tränar de på att dra slutsatser samt att utveckla och förbättra sina berättelser.

20140127-160439.jpg

20140127-160636.jpg




Tankar om boken ”Med datorn som skrivverktyg” – Vad? -Hur? -Varför?

27 01 2014

”ASL handlar om att lära sig läsa genom att skriva,alltså lära sig läsa genom att själv aktivt koppla ljud till bokstav och skapa meningsfull text som går att lästräna på. Eftersom det är elevens egen text, skapad utifrån elevens egna förkunskaper, blir läsutmaningen automatiskt individualiserad.” ( s. 11) Det vi ser när vi arbetar med ASL är att eleverna tycker att det är roligt, meningsfullt och spännande att tillsammans i par skapa sina egna berättelser. Vi ser även att många elever väljer att utmana sig själva och skriva allt längre berättelser och att flertalet, efter att ha arbetat med ASL vid flera tillfällen, arbetar alltmer självständigt. De tycker att det är roligt att läsa upp sina egna berättelser samt att lyssna på andras.

”Texterna rättas i samspel med eleverna i anslutning till att de skrivit dem och motiveras med att texten ska vara läslig för alla och att det ska vara möjligt att fortsätta arbeta med den” (s.47) Detta anser vi vara viktigt, att eleverna förstår att det är viktigt med rättstavad text, så att alla kan läsa deras texter.

”När man skriver gåtor så övar man på att ” skriva mellan raderna” och det borde ju rimligen öka medvetenheten om att man också kan läsa mellan raderna i andras texter.” (s.114) När vi arbetade med gåtskrivandet gjorde eleverna det med stor iver och stort engagemang. De läste varandras gåtor och fick många fina lästillfällen och goda skratt. Vi kommer att fortsätta att skriva gåtor vid fler tillfällen då vi ser stor vinning med att kunna ”läsa samt skriva mellan raderna”.
Tankar från Björklunda årskurs 1 ( Camilla och Ewa)




Kommentarer och reflektioner till Leif Strandbergs bok ”Vygotskij i praktiken”.

12 12 2013

”Det är genom faktiska samspel barnet kommer i kontakt med det som går att veta. I detta spelar språket en viktig roll. Det är genom språkliga samspel som barnet får kontakt med och förvärvar det sociala verktyg vi kallar språk. Det är dessa språkliga verktyg som barnet sedan omformar till instrument för sitt tänkande.”(”Vygotskij i praktiken”, s.48, 2009)
Dessa språkliga samspel som beskrivs ovan tycker jag man möter dagligen när man arbetar med Asl. De språkliga verktyg som barnen erhåller genom att samspela som de gör när de arbetar med Asl främjar givetvis deras tänkande. Jag anse dock inte att det stannar enbart vid att utveckla sitt tänkande. De språkliga verktygen främjar även det viktiga samspelet med andra. Man kan säga att det ena föder det andra. Förekommer inte det språkliga samspelet utvecklar inte barnen de språkliga verktyg som är så viktiga för att ett sådant språkligt samspel ska fungera.

”Barnet möter något som är betydlig över dess förmåga men likafullt utövar inflytande för dess utveckling och medverkar till att det kan agera långt utöver sin aktuella, individuella förmåga. Barnet gör vad de inte kan.” (Vygotskij i praktiken”, s.52)
Med Asl så är detta möjligt. Barnen skriver många gånger berättelser/sagor/texter som de kanske egentligen inte skulle klara av men som de ändå fixar tillsammans med si skrivarkompis och det rätta verktyget, i detta fall datorn. Man kan säga att de då befinner sig i en sådan där utvecklingszon som Vygotskij förespråkar.