Länk från Christina Löfving

28 04 2014

www.eTwinning.net är något som jag blev inspirerad till redan förra terminen då jag var på en föreläsning om just detta. Det är helt enkelt en samarbetsportal för både elever och pedagoger som du kan nätverka tillsammans med från hela Europa. Som pedagog kan du exempelvis söka kontakt med en pedagog från ett annat land i Europa och som har liknande ålder och ämne i skolan. Tillsammans kan ni dela bilder till varandra, arbeten, teman, planeringar osv. Bara fantasin som sätter gränser. Tala dessutom om en verklig mottagare för eleverna.




Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen- Christina Löfving

28 04 2014

”Kan något göras annorlunda innebär det inte att vad vi gjorde tidigare nödvändigtvis var dåligt. Att tala om förändring är inte automatiskt samma sak som att kritisera.” S.170
I boken tycker jag Löfving tar upp tänkvärda åsikter som just handlar om arbetslag, grupp och team. I mitt år där jag fått ingå i den här kursen i ASL så har min handledare varit mycket betydelsefull och tydlig. Hon har gett mig tankar som jag förmodligen aldrig skulle ha fått precis just nu och som citatet ovan säger så tycker jag att hennes budskap från start fått mig att reflektera kring möjligheterna gällande de nya digital verktygen som vi har tillgång till i skolan och samhället idag. Jag vet att de utbildningar och värdefulla praktiker som jag gjort under mina år då jag studerade till lärare, när vi befann oss i ett helt annat samhälle, kan utvecklas och med hjälp av verktyg som vi har tillgång till idag kan jag utöka och förnya mina redskap som jag redan har. Jag har mycket kvar att lära, men jag är i alla fall en bit på vägen och har en vilja att lära mig ännu mera.

”Som pedagog har man ansvar att skapa trygghet. Ett sätt är att låta eleverna träna på att ge respons och att framföra åsikter. Det är här digitala verktyg kan bidra.” S.76-77
Vi har börjats använda oss av olika typer av redovisningsformer med hjälp av tekniken. Bland annat så har vi använt oss av PuppetPals och Book Creator. Det jag kan se är att de elever som är mer nervösa vid en ”traditionell” redovisning ser mer avslappnade ut vid en digital form av redovisning. En del elever har däremot jobbigt att lyssna till sig själv även om jag kan se att de lyser av glädje då de får visa upp vad de har skapat. Oftast är det elever som inte annars visar nervositet vid en ”traditionell”redovisning. Med andra ord nyttigt och nödvändigt att variera. Som Löfving vidare skriver så är det också viktigt att de ger varandra respons vid redovisningstillfällen. Då i te bara ”Det var bra”. Mer vad som kan leda arbetet framåt som ” Vad exakt var det som gjorde att du förstod bättre?” ” Jag har låtit mina elever fokusera på hur de själva agerar som åskådare när de har tränat på att låta dem som redovisar känna sig väl bemötta. Vi har pratat om hur publiken gav respons istället för att bara fokusera på dem som har redovisat. Ingen blir utpekad utan man pratar om det utifrån vad som har varit bra och vad man kan tänka på till nästa gång. De smittar av sig på hela undervisningen och skapar ett tryggt klimat” s.77

” Hur går det till i praktiken att arbeta ämnesintegrerat när även digitala verktyg och sociala medier får spela en viktig roll?” S.137
Oj så mycket nytt jag har att lära, jag inser verkligen hur lite jag faktiskt kan om vår digitala värld men däremot vilka häftiga möjligheter som finns idag. Det känns också skönt när jag läser om hur författaren själv gav sig in i detta äventyr utan att kunna allt, hon lärde sig under resans gång tillsammans med eleverna. Det gäller bara att jag vågar pröva och att jag tar en sak i taget så att processen startar.




Länktips från Christina Löfving

28 04 2014

Jag testade bloggen Detektiven Emil och vi; www.detektivenemilochvi.se, och lyssnade även till pedagogens intention med bloggen.

Det var för mig ett annorlunda och tilltalande sätt att blogga med sin klass. Att kombinera bloggen med läsning av en bok gjorde det intressant. Ämnesövergripande, jaa, men också reflektion där alla kan få komma till tals och möjlighet till kommunikation i olika former och sammanhang med verkliga mottagare.

 

   




Nuläge Kullenskolan

28 04 2014

Vi har under en tid arbetat med temat ”förr i tiden”. Inledningsvis såg vi filmen ”Emil i Lönneberga” där vi sedan förde ett samtal och listade likheter och skillnader tillsammans med eleverna. Vi tittade bland annat på kläder och har sedan skapat en egen figur som föreställer en pojke eller flicka som levde på Emils tid för ungefär 100 år sedan.

20140428-205443.jpg

Efter vårt skapande som verkligen satte igång elevernas kreativitet och engagemang med dessa figurer så inledde vi en historia. Eleverna fick sedan sätta igång och planera en ny historia i par där de fick skriva en berättelse om sina nya karaktärer och fritt fantisera om hur en dag med Emil i Lönneberga skulle se ut tillsammans med dem. De har också fått döpa sina figurer och vi har pratat om hur vissa namn idag skiljer sig åt i jämförelse med då, och vad det kan bero på. Nedan följer några exempel på böcker från eleverna:

20140428-210721.jpg

Vi har även arbetat med släktträd och våra elever har fått intervjua en släkting om hur det var att leva på deras tid. Vi kommer att avsluta vårt temaarbete med att åka till ”Swensbylijda” för att knyta ihop säcken på vårt temaarbete.




Citat och kommentarer; Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen av Christina Löfving

28 04 2014


”Man tränar på att hantera situationer där man behöver presentera något.” s.77
Att använda digitala verktyg som ett stöd vid redovisningar och presentationer tror jag kan vara väldigt värdefullt. Det lilla vi bara har använt Book Creator och Puppet Pals har varit positivt. Inte bara att man kan få varierade och levande presentationer med nya möjligheter utan också för att få träna in det man ska framföra och chans att göra om. Man får lyssna till sig själv och se sitt arbete när man framför något bra, som man är stolt över. Det är utvecklande!

Vid flera tillfällen skriver författaren om vikten av att kunna formulera sig kort i dagens samhälle och genom dagens medier. Ex s. 81 om klotterplanksliknande tjänster. ”Om vi ser till möjligheterna i det kan vi resonera kring värdet av att formulera sig kort. De som brukar förklara omständigt måste omformulera sig. Det är en språklig konst.”
Håller med, men för att kunna uttrycka sig kortfattat och kärnfullt behöver man ha ett rikt och välutvecklat språk och hur förvärvar man det? 
Vi behöver läsa och ta del av både skrivet och talat mer komplext språk och även genom andra uttrycksformer och andra forum.
Som alltid tror jag det är viktigt att ha en balans i det man gör.

Vi behöver använda oss av digitala verktyg i skolan för att motivera och stimulera eleverna i en skola som är relevant för eleven både idag och för framtiden. Det jag blir varse när jag läser den här boken är vilken enorm värld som finns där ute, som jag inte hade en aning om möjligheterna av. Och kanske framför allt hur begränsade mina kunskaper är och med all säkerhet många pedagoger med mig.
Alltså bara möjlighet till utveckling!




Citat ur Ivar Bråtens Läsförståelse i teori och praktik

25 03 2014

”Det säger nästan sig självt att för att förstå det lästa, måste eleverna ha tillräcklig förståelse av vad de enskilda orden i texten betyder” sid 56.

Naturligtvis är det så. Att försöka läsa en text utan att förstå innebörden av orden vore som att jag skulle försöka mig på att läsa en bok på ett språk jag inte kan. Även om jag kan avkoda och ljuda fram orden så är det meningslöst om jag inte förstår vad jag läser. Av egen erfarenhet vet nog vi alla dessutom hur otroligt tråkig läsupplevelsen blir om man inte förstår vad som står där. Då menar jag inte att det som står är skrivet på ett annat språk utan att det skrivna ligger utanför min referensram vilket gör att jag inte förstår vad jag läser även om jag kan avkoda orden. Så skulle det exempelvis vara om jag skulle försöka mig på att läsa en doktorsavhandling i juridik. Även när jag studerade på universitetet kom jag ibland över texter där innebörden gick förlorad då det var skrivet med att sådant språk som jag inte fullt ut förstod.

”Att läsa böcker kan bjuda på tillfällen att introducera nya ord och prata om vad de betyder” sid 100.

Det är viktigt att man stannar upp och pratar om ord som eleverna inte förstår. Min erfarenhet är att eleverna inte alltid säger till när de inte förstår något ord, vid exempelvis högläsning, för de kan ändå förstå sammanhanget. Jag brukar försöka att alltid stanna till och fråga eleverna om ord som jag misstänker att de inte stött på tidigare. Ibland kan de lista ut betydelsen utifrån kontexten och ibland märker man att de inte har någon aning alls, även om de gärna kommer med gissningar och förslag. Jag har även haft en tanke på att göra en ordlista med nya ord vi stöter på i olika sammanhang men det har inte blivit av.

”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne” sid 200.

De texter man läser i olika ämnen har, precis som boken tar upp, sina egna egenarter och man behöver lära sig hur man ska läsa och de olika texterna för att förstå vad man läser. En lärare i NO har en större möjlighet att visa och skapa läsförståelse för eleverna när de läser faktatexter än vad en lärare som undervisar i svenska kanske har. Därför tror jag att det är viktigt att man inom alla ämnen har som mål att öka elevernas läsförståelse. En klasslärare som undervisar i alla ämnen kan ju slå ihop flera ämnen under ett och samma arbetspass och kan lättare ge eleverna läsförståelse i alla ämnen.

”En genomgång av 122 studier tyder på att samarbete leder till bättre prestationer än när lärandesituationen präglas av konkurrens eller individuellt arbete, och att detta gäller i alla skolår och alla ämnen” sid 255.

Jag håller med om citatet ovan och tror absolut att eleverna lär sig bäst i samspel med andra. Det svåra, kan jag tycka, är att få eleverna att hjälpa varandra på ett sätt som leder till lärande och inte till ett kopierande. Min elever är så pass unga än att de inte lärt sig  berätta för de andra hur man ska lösa en uppgift utan de berättar istället bara svaret rakt av. I den situationen sker inget större lärande för någon av eleverna. I de lägena får man vara där och påminna: berätta hur du tänkte och varför det blir det svar som det blir. Det är svårt…




Nuläge Strömnäs skola klass 1a!

25 03 2014

20140325-112433.jpg

Vi skrev berättelser som utspelade sig under sportlovet. Det blev spännande berättelser som handlade om allt ifrån husvagnsmysterier i Arjeplog till ett möte med en Björn i skogen. Fantasin fick här flöda fritt. Det var stolta elever som läste upp sina verk för varandra.

>

20140325-112832.jpg

Vi har även arbetat mycket med räknehändelser under denna period. Eleverna har skrivit egna räknehändelser där de fått bestämma innehåll själva. Detta har varit en uppskattad uppgift för många.

På elevens val har en grupp haft drama. Vi har dramatiserat boken Pricken och it/media-gruppen har filmat. Fredagen innan påsklovet kommer vi att ha filmvisning med mingel här i åk 1.>




”Läsförståelse i teori och praktik”- Ivar Bråten (red.)

24 03 2014

Kapitel 3
” För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” S.74

Det som fångade mig i den här delen av kapitel 3 är som de även säger i boken hopp och optimism för de elever som har svaga ordavkodningsfärdigheter. Att resultaten av undersökningarna visar att elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få hjälp för att kompensera för sina svårigheter och ändå nå god läsförståelse.

Kapitel 4
”Vuxna som använder ett rikt register av ord när de talar med barn, och gör det i sammanhang där barnen får hjälp med att förstå orden, bidrar till barnens talspråkliga lärande.” S.86

Som framgår i den här delen av boken så har vi fått läsa om vikten av fonologisk medvetenhet och talspråket för en god läsförståelse. Vidare står det hur barn med ett gott ordförråd lättare förstår vad det läser. Citatet ovan väver in så mycket som vi pedagoger gör/bör göra tillsammans med våra elever och vikten av att vi använder ett rikt språk så elevernas ordförråd får möjlighet att utökas. Tänk så mycket som vi vuxna , föräldrar och pedagoger, kan göra i ett tidigt stadie för att så tidigt som möjligt skapa goda förutsättningar för våra framtida barn.

Kapitel 9
”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne.”s. 200

Verkligen sant. Eftersom det handlar om så olika sorters läsning eftersom ämnena är så olika så håller jag med om att det inte enbart är svenskläraren (i vårt fall eftersom vi bor i Sverige och inte i Norge) som bör undervisa och ge strategier i läsförståelse.

Kapitel 10
”Bra frågor stimulerar också ofta eleverna att dra slutsatser och motivera svaren.” S. 252

Jag följer själv en blogg, Körlings ord, och jag måste få citera det hon skriver för det är så sant ”Självklart väcker texter frågor. Frågorna är viktiga. Vad kan hända? Är tanten gammal eller ensam? Är alla tanter ensamma? Alla frågor behöver inte besvaras. Däremot ställas. Frågor lever sitt fortsatta liv. De kan vila och bida sin tid. De bildar tankar och så skapar det ibland nyfikenhet och en läsare föds.”. – Får jag läsa den där boken? frågar eleven då. Om eleven spontant frågar eller vill berätta och relatera till texten får de naturligtvis göra det. Lektionen har börjat. Själva läsningen tog 60 sekunder. Inom tio minuter har vi samtalat om texten, berättat om oss själva och så kan vi börja räkna, undersöka geografi eller sätta samman ett batteri. Skolan är generös! Så tänker jag.
Jag tyckte att det här citatet var ett tydligt exempel på bra frågor. Texten om det som hon ställer frågor till ligger också ute på hennes blogg där ni som vill kan läsa. Sammanfattningsvis kan jag kort säga att det inte fanns några givna svar. Eleverna fick med andra ord dra slutsatser och motivera svaren, även om de inte gjorde det högt så i sina tankar. Det skapar en process som vidare leder till en god läsförståelseutveckling.




Citat och kommentarer; Läsförståelse i Teori och praktik, Ivar Bråten

24 03 2014

Kapitel 3

”För att uppnå god läsförståelse bör läsaren helst vara i stånd att avkoda eller identifiera orden i en text utan att göra för många fel eller anstränga sig för mkt.”
”Det är väl dokumenterat att det finns ett samband mellan ordavkodningsfärdigheter och läsförståelse. Detta samband är särskilt starkt under de första skolåren, där problem med att uppnå flytande ordavkodningsfärdigheter verkar vara den viktigaste och vanligaste orsaken till dålig läsförståelse.”
  Det är flera komponenter som ingår i och har betydelse för läsförståelse men det här stärker min uppfattning att det är väldigt viktigt med läsning, mängdläsning, de första åren i skolan. Eleverna måste få läsa ofta och mycket så de inte behöver använda kraft till att avkoda texten. De ska utveckla läsflyt och känna tilltro till sin läsförmåga tidigt för att skapa förutsättningar för en god läsutveckling.

I kapitel fyra läser vi om sambandet av ett rikt ordförråd och utvecklat talspråk för att utveckla god läsförmåga och läsförståelse högre upp i skolåldern .”En amerikansk forskargrupp konstaterar att det är specifika samtalsfärdigheter i förskoleåldern som föregår läsförståelse i åttaårsåldern, och inte talspråk generellt, närmare bestämt är det förmågan att rikta uppmärksamheten mot informationsinnehållet i samtalet och att vidga eller värdera betydelsen av innehållet som stöder läsförståelsens utveckling.” Catherine Snow och hennes forskarkolleger vid Harvard University fann att det främst var förskolebarns förmåga att delta i kognitiva utvecklande samtal och deras vokabulär som låg till grund för läsförståelsen i högre skolår och detta samband blev tydligare ju äldre barnen blev..” S. 90
”Böcker representerar en viktig resurs för kognitiva utvecklande samtal på dagis” s.97

Kognitivt utvecklande samtal kan man ha i många olika former och situationer. Men böcker och läsning med boksamtal i alla dess former, är av stor betydelse i våra skolor och kanske framför allt på våra förskolor. Det känns samtidigt som böcker spelar en allt mindre roll i våra moderna hem och våra elevers vardag. Vilken roll spelar de i våra förskolor och skolor?

En skicklig lärare skapar goda resultat i klassrummet och en lust att lära hos eleverna. Det som står i kapitel 9 är intressant och kanske ganska självklart, men jag tycker inte att det talas så ofta om det.
”ett annat kännetecken på skickliga lärare var att de var bra klassledare. Det fanns klara regler för klassen och lärarna förväntade sig att elever skulle följa reglerna. Klara regler för hur eleverna skulle uppföra sig och krav på att de skulle följa reglerna gav god arbetsro i klassen.”




Nuläge Kullenskolan mars

24 03 2014

Vi har haft fullt upp med att färdigställa våra arbeten, vinterfåglar och bokstavsgåtor. Men nu är vi äntligen klara och förra veckan kunde vi påbörja ett nytt tema tillsammans i klasserna; Monster.
Vi har börjat med att tillverka våra monster av trolldeg. Eleverna fick i uppgift att utifrån en degklump förutsättningslöst göra olika kroppsdelar; ett huvud, en arm och ett ben. Vi läste därefter en inspirationsvers om monster och pratade om vad ett monster är eller kan vara. Sedan fick två skrivarpar sätta ihop sina kroppsdelar till ett monster. Ett skrivarpar från varje klass. Vi har också dekorerat och målat skapelserna.

Nu är det dags att börja skriva. Vi har gjort en planeringsmall som de ska få jobba med gemensamt i gruppen. De ska tillsammans bygga upp en historia kring monstret. Vad heter det? Hur gammal är det? Var bor monstret? Vad äter det? Har det någon familj? Vad tycker det om att göra?
De ska i gruppen ansvara för att göra en bild var, som sedan kan hjälpa dem när de ska gå till datorn för att skriva om sitt monster. Figur, bild och text ska sedan sammanställas till vår monsterutställning.