Citat ur Ivar Bråtens Läsförståelse i teori och praktik

25 03 2014

”Det säger nästan sig självt att för att förstå det lästa, måste eleverna ha tillräcklig förståelse av vad de enskilda orden i texten betyder” sid 56.

Naturligtvis är det så. Att försöka läsa en text utan att förstå innebörden av orden vore som att jag skulle försöka mig på att läsa en bok på ett språk jag inte kan. Även om jag kan avkoda och ljuda fram orden så är det meningslöst om jag inte förstår vad jag läser. Av egen erfarenhet vet nog vi alla dessutom hur otroligt tråkig läsupplevelsen blir om man inte förstår vad som står där. Då menar jag inte att det som står är skrivet på ett annat språk utan att det skrivna ligger utanför min referensram vilket gör att jag inte förstår vad jag läser även om jag kan avkoda orden. Så skulle det exempelvis vara om jag skulle försöka mig på att läsa en doktorsavhandling i juridik. Även när jag studerade på universitetet kom jag ibland över texter där innebörden gick förlorad då det var skrivet med att sådant språk som jag inte fullt ut förstod.

”Att läsa böcker kan bjuda på tillfällen att introducera nya ord och prata om vad de betyder” sid 100.

Det är viktigt att man stannar upp och pratar om ord som eleverna inte förstår. Min erfarenhet är att eleverna inte alltid säger till när de inte förstår något ord, vid exempelvis högläsning, för de kan ändå förstå sammanhanget. Jag brukar försöka att alltid stanna till och fråga eleverna om ord som jag misstänker att de inte stött på tidigare. Ibland kan de lista ut betydelsen utifrån kontexten och ibland märker man att de inte har någon aning alls, även om de gärna kommer med gissningar och förslag. Jag har även haft en tanke på att göra en ordlista med nya ord vi stöter på i olika sammanhang men det har inte blivit av.

”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne” sid 200.

De texter man läser i olika ämnen har, precis som boken tar upp, sina egna egenarter och man behöver lära sig hur man ska läsa och de olika texterna för att förstå vad man läser. En lärare i NO har en större möjlighet att visa och skapa läsförståelse för eleverna när de läser faktatexter än vad en lärare som undervisar i svenska kanske har. Därför tror jag att det är viktigt att man inom alla ämnen har som mål att öka elevernas läsförståelse. En klasslärare som undervisar i alla ämnen kan ju slå ihop flera ämnen under ett och samma arbetspass och kan lättare ge eleverna läsförståelse i alla ämnen.

”En genomgång av 122 studier tyder på att samarbete leder till bättre prestationer än när lärandesituationen präglas av konkurrens eller individuellt arbete, och att detta gäller i alla skolår och alla ämnen” sid 255.

Jag håller med om citatet ovan och tror absolut att eleverna lär sig bäst i samspel med andra. Det svåra, kan jag tycka, är att få eleverna att hjälpa varandra på ett sätt som leder till lärande och inte till ett kopierande. Min elever är så pass unga än att de inte lärt sig  berätta för de andra hur man ska lösa en uppgift utan de berättar istället bara svaret rakt av. I den situationen sker inget större lärande för någon av eleverna. I de lägena får man vara där och påminna: berätta hur du tänkte och varför det blir det svar som det blir. Det är svårt…


Actions

Information