”Läsförståelse i teori och praktik”- Ivar Bråten (red.)

24 03 2014

Kapitel 3
” För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” S.74

Det som fångade mig i den här delen av kapitel 3 är som de även säger i boken hopp och optimism för de elever som har svaga ordavkodningsfärdigheter. Att resultaten av undersökningarna visar att elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få hjälp för att kompensera för sina svårigheter och ändå nå god läsförståelse.

Kapitel 4
”Vuxna som använder ett rikt register av ord när de talar med barn, och gör det i sammanhang där barnen får hjälp med att förstå orden, bidrar till barnens talspråkliga lärande.” S.86

Som framgår i den här delen av boken så har vi fått läsa om vikten av fonologisk medvetenhet och talspråket för en god läsförståelse. Vidare står det hur barn med ett gott ordförråd lättare förstår vad det läser. Citatet ovan väver in så mycket som vi pedagoger gör/bör göra tillsammans med våra elever och vikten av att vi använder ett rikt språk så elevernas ordförråd får möjlighet att utökas. Tänk så mycket som vi vuxna , föräldrar och pedagoger, kan göra i ett tidigt stadie för att så tidigt som möjligt skapa goda förutsättningar för våra framtida barn.

Kapitel 9
”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne.”s. 200

Verkligen sant. Eftersom det handlar om så olika sorters läsning eftersom ämnena är så olika så håller jag med om att det inte enbart är svenskläraren (i vårt fall eftersom vi bor i Sverige och inte i Norge) som bör undervisa och ge strategier i läsförståelse.

Kapitel 10
”Bra frågor stimulerar också ofta eleverna att dra slutsatser och motivera svaren.” S. 252

Jag följer själv en blogg, Körlings ord, och jag måste få citera det hon skriver för det är så sant ”Självklart väcker texter frågor. Frågorna är viktiga. Vad kan hända? Är tanten gammal eller ensam? Är alla tanter ensamma? Alla frågor behöver inte besvaras. Däremot ställas. Frågor lever sitt fortsatta liv. De kan vila och bida sin tid. De bildar tankar och så skapar det ibland nyfikenhet och en läsare föds.”. – Får jag läsa den där boken? frågar eleven då. Om eleven spontant frågar eller vill berätta och relatera till texten får de naturligtvis göra det. Lektionen har börjat. Själva läsningen tog 60 sekunder. Inom tio minuter har vi samtalat om texten, berättat om oss själva och så kan vi börja räkna, undersöka geografi eller sätta samman ett batteri. Skolan är generös! Så tänker jag.
Jag tyckte att det här citatet var ett tydligt exempel på bra frågor. Texten om det som hon ställer frågor till ligger också ute på hennes blogg där ni som vill kan läsa. Sammanfattningsvis kan jag kort säga att det inte fanns några givna svar. Eleverna fick med andra ord dra slutsatser och motivera svaren, även om de inte gjorde det högt så i sina tankar. Det skapar en process som vidare leder till en god läsförståelseutveckling.


Actions

Information