Citat ur Forsberg- och Lövgrens bok; ”Med datorn som skrivverktyg- Vad? Hur? Varför?”

29 01 2014

-VAD
”Ibland uppstår situationer när eleverna måste vänta på hjälp innan de kan fortsätta. Dessa stunder kan lätt leda till oro och rastlöshet och det är därför praktiskt att ha planerat någon aktivitet som de kan ta till. Vissa lärare har ett antal spel och pussel som eleverna kan ägna sig åt medan de väntar, andra har gjort i ordning boklådor och pyssel eller låter eleverna själva välja.” S.18

Inspirerande och tacksamt tips. Jag tycker ofta att arbetet flyter på bra när vi arbetar och skriver på datorerna, jag har aktivt valt att inte sätta igång för många datorer och skrivarpar samtidigt, mycket för att jag som pedagog ska känna lugnet och kunna få behålla fokus på dem som jag hjälper. Ibland är jag nog så optimistisk och kan ta mig vatten över huvudet eller att något tekniskt fel uppstår så många behöver hjälp samtidigt. Jag tar därför till mig det här praktiska tipset så att det alltid finns en plan B om någonting oväntat uppstår. Jag väljer dock att hålla mig till att eleverna vet vad de ska göra när de väntar på min hjälp och jag tycker att exemplet som färdiga boklådor låter som ett intressant alternativ.

– HUR
”För att det ska finnas anledning att anpassa texten efter mottagare och syfte behövs förstås mottagare till texterna. Det är många som vill läsa och lyssna. Det kan vara klasskompisarna, parallellklassen, förskolan, förskoleklassen, äldre elever, föräldrar, syskon, någon släkting man kan mejla till, äldreboendet, webben, någon vänklass en bit bort som nås via Skype, tidningen och biblioteket.” S.45

I den här kursen och vidareutbildning har jag fått god råd och idéer både av min handledare, kollega och genom den här gruppen, inklusive via den litteratur som vi tar del av. Insikten av hur viktigt det är att eleverna vet vilken typ av mottagare redan innan uppgiften startar. Det finns verkligen mer lättillgängliga mottagare nu i och med den tekniken som nu finns i vårt samhälle, som citatet ovan ger exempel på så är det egentligen fantasin som sätter gränser. Jag har visioner och hoppas att jag innan terminens slut har använt mig av några ovan nämnda mottagare. Jag ska försöka att inte tänka så stort och inte göra det så invecklat, då finns risken är jag rädd, att det inte blir något av det som var tänkt från början. En sak i taget.

-VARFÖR
”När vi skriver oss till läsning övas den kommunikativa förmågan och talspråket. Formuleringarna överförs till skrivet språk. Eleven är aktiv i ljudanalys, lär sig ljuda ut, se helord och läsa ihop ord i ett meningsfullt sammanhang.” S.102
”Eleverna använder ett skrivverktyg som gör att bokstäverna är lätta att identifiera, lätta att ändra och talsyntesen ger dem stöd för bokstavsljudet. Fokus är på den språkliga processen, snarare än på de språkliga detaljerna när arbetet kan utgå från det innehåll som är meningsfullt för eleven.” S.117

Vi har i min grupp valt att arbeta utifrån elevtexterna och har inte arbetat med varken en färdig arbetsbok eller veckans bokstav. Till en början hade vi veckans ljud men vi övergick så småningom, när jag själv kände mig lite mer varm i kläderna, till att använda den tiden till exempelvis förberedelser eller efterarbete av texterna som eleverna skapar. Tiden då jag som pedagog är i samspel med de elever som bearbetar sin text ser jag som en stor vinst och kan verkligen känna igen hur elever uppmärksammar det talade språket kontra skriftspråket. Senast idag fick jag genom två elever höra ” Angelica, du ser ju att vi har ju skrivit dom varför skriver du dem, det är ju fel.” Vi fick då tillfälle att prata om hur talspråket och skriftspråket skiljer sig. Deras nyfikenhet väcktes och de började söka efter fler ord som kunde talas och skrivas på olika sätt. Vi använder fortfarande spökskrift då vi gör sagor, mycket för att få flödet i det vi skriver. Jag ser hur mycket eleverna utvecklats då de bland annat söker efter riktiga ord i sin spökskrift. De hittar fler ord och genom att de nu kan läsa och ljuda ut så är det mer spännande att söka efter ord i spökskriften. Jag tycker mig också se att eleverna samarbetar bättre vid datorerna och att fantasin fått mer fart i sagoskrivandet. Jag tror absolut att det beror på att eleverna nu fått tränats i att samarbeta, med andra ord, så har den kommunikativa förmågan övats och ger därmed resultat.


Actions

Information