Kullenskolans nuläge i klass 1A

9 10 2013

 

Jag gick ut min lärarutbildning 2006 och har äntligen, efter en lång föräldraledighet, fått min första egna klass. Det är ett roligt, utmanande och händelserikt uppdrag och ingen dag när den andra lik. Det har hänt mycket inom skolans värld under de här åren och det känns spännande att få ta del av ASL-utbildningen eftersom vi lever i en helt annan värld idag än om jag tittar tillbaka till mina år på lärarutbildningen. Därför känns det bra att få handledning i hur vi kan arbeta med läs-och skrivinlärningen ur ett litet mer modernt synsätt. Vårt samhälle har blivit väldigt teknikinriktat/teknikutrustat och enligt min personliga åsikt behöver skolan hänga med på den resan så det inte blir en ”kultur”-krock för eleverna när de kommer och möter skolan för första gången. Vi har i klass 1A valt att arbeta med ett bokstavsschema individuellt. Barnen får själva välja den bokstav som de vill arbeta med och de elever som redan läser fokuserar på ord och meningar istället för bokstäver. Vi skriver i fasta par på datorerna och har i nuläget fokuserat och inriktat oss på sagor. Hur börjar en saga, vad händer, hur slutar den? Vi jobbar i stationer och det är jag som styr vilka elever som kommer och skriver på datorn. De elever som inte skriver på datorn jobbar med övriga stationer- arbetsstationen (där jobbar vi med vår skrivbok), sedan har vi tre andra motoriska stationer där innehållet varieras. Eleverna får också parvis läsa upp sina sagor i kör för klassen. Det var bara så synd att jag inte har filmat för det har varit så kul varje gång. Eleverna som läser upp sin saga är superstolta och de eleverna som lyssnar på sagan är så intresserade av sina klasskamraters innehåll. Det har verkligen varit full fokus!

Vi har också arbetat en del med dikteringar som vi gjort tillsammans på kanonen och eleverna har sedan fått bearbeta texten. En gemensam text som vi har gjort tillsammans har resulterat i vår egen bok som vi har så fint uppställd i klassrummet. Barnen läser fortfarande i den varje dag vilket verkligen visar hur lockande egenproducerade texter är för våra elever. Vi måste bara börja producera ännu fler!

Vi arbetar också i nuläget med tema: Hösten. Vi skriver om hösten, har tagit bild på ett årstidsträd och senast idag samlade vi alla barn som fyller år på hösten för en gruppfotografering. Tillsammans laddade vi över bilden från Iphone till dator, infogade och skrev ut. Fortsättning på temat kommer nu att bli ett årstidsdjur som vi kommer att följa under alla årstider och se hur de lever under varje period. Barnen ska även då få skriva på dator. Vi kommer att utvärdera vårt temaarbete och då är tanken att vi ska använda oss av Ipaden. Tyvärr har vi inte kommit igång med Ipaden i vårt klassrum men efter fantastiska föreläsningar från NorrLär så blev jag riktigt inspirerad och nu måste vi bara komma igång med de bra verktygen som Ipaden har att erbjuda.

Fortsättning följer…




Kullen, Citat och kommentarer

9 10 2013

 

Kullen, ur boken: Med boken som skrivverktyg– Erica Lövgren

 

”Istället för att låta veckans bokstav vara utgångspunkten för skrivandet kunde jag tillåta mig att fånga elevernas intressen och de frågor de väckte. Vi hittade gemensamma teman att skriva kring. Motivationen och arbetsglädjen hos eleverna blev drivkraften och arbetsglädjen var inte att ta miste på.” s.38

 

Intressant! När arbetet ligger nära mig själv och det jag själv är intresserad av så blir det också meningsfullt för mig. Jag gör det för min egen skull och för att jag är nyfiken på att få veta mera. Då har vi också, enligt min mening, kommit en bra bit på vägen för livslångt lärande. Min känsla och tro i det här sättet att arbeta är att det dessutom blir mycket lättare att individualisera. Eleverna kan utifrån den nivå som de själva befinner sig på utmanas av mig som pedagog. De som redan läser behöver inte arbeta med uppgifter som de redan kan utan får chansen att utvecklas inom andra områden och barn som inte läser arbetar i sin takt med den bokstav som de själva valt att fokusera på och lära sig mer om.

 

”Outvecklad motorik kan inte bara leda till att det blir mödosamt att lära sig en lättläst handstil utan eleven riskerar också att få sämre självförtroende.” s.79

Jag tycker den här meningen säger mycket kring hur viktigt det faktiskt är att barnen får bra grunder till att utveckla en god motorik. Som pedagog i skolan vill jag verkligen göra allt för att mina elever ska få bästa förutsättningarna att både lära sig men också att utveckla ett gott självförtroende. Enligt min mening så har jag mycket goda chanser att lära om jag har tron på mig själv och jag vill verkligen minimera alla risker som kan bidra till att eleverna börjar tveka på sig själva. Därför tror jag mycket på de motoriska förslagen som Erica beskriver i sin bok.

 

”Det syns tydligt att det händer mer med språket och berättandet när eleverna samarbetar än när de skriver enskilt.” s.25

Jag tror att vi måste våga förändra synsättet om att ett tyst klassrum är ett ”lyckat” klassrum, för jag tror tyvärr att det är en vanlig uppfattning inom skolans värld än idag. I ett tyst klassrum sker inget samarbete och för att utvecklas optimalt behöver vi lära oss att samspela med varandra. Så enligt min mening så är ett lärande klassrum inte tyst. I ett lärande klassrum bollas idéer och språkas. Om jag går till mig själv så är mina kollegor väldigt viktiga. Jag bollar idéer och lär och får lära också. Barn fungerar inte på något annat sätt och därför tror jag verkligen att det här är så viktigt. De får lära sig av varandra men också lära andra- och vem växer inte utav det?

 

Kullen, ur boken: Att skriva sig till läsning- Arne Trageton

 

”Det mest uppseendeväckande vid bokstavstestet på vårterminen under det första året var att eleverna i stort sett kunde lika många små som stora bokstäver (20 respektive 24 i genomsnitt), något som föranleddes av skiftlåsfunktionen.” s.65

Eftersom tangentbordet endast har versaler och dessa förvandlas till något helt annat på skärmen då jag skriver, med andra ord gemener, så lär vi oss två saker samtidigt. Min son som är fyra år gammal skrev sitt namn på datorn och uppmärksammade direkt att det såg annorlunda ut på skärmen. Tekniken är häftig och vi kan inte blunda för vilket fantastiskt verktyg det faktiskt kan vara om vi använder det med våra pedagogiska kunskaper.

 

”Projektet Textskapande på dator 1-4 klass har av många uppfattats som att man skulle vilja försumma handskrivningen. Så är dock inte fallet. I skolsammanhang kommer vi nog att ha god användning för handskriften i många år framöver som att viktigt komplement till datorskrivningen.” s.125

Ibland får jag en känsla av att det finns rädslor om att det ”moderna” arbetssättet, att skriva på datorn, leder till att handskrivningen och handstilen inte ska förekomma alls. Som det så tydligt står i citatet ovan så är det självklart inte fallet. Handskrivningen kommer på allvar, dock ett år senare då eleverna hunnit utveckla sina motoriska färdigheter och dessutom lärt sig läsa. Det innebär, med andra ord, att barnen kan fokusera ännu bättre på handskrivningen eftersom det då kan läsa. Egentligen är det ju ganska logiskt, tänk vilken koncentration det krävs av eleverna att lära sig både läsa och skriva samtidigt. Personligen tror jag att både läsförståelsen och handskrivningen blir bättre om vi vågar ha lite is i magen och lita på känslan att det är bättre att ta en sak i taget.

 

”Det finns många goda ABC-författare, men oavsett hur duktiga de är så är det svårt för en enda läsebok att tillfredsställa alla krav. Många lärarhandledningar till läseböckerna rymmer värdefulla råd om hur man kan använda barnens egenproducerade texter som kompletterande lärostoff. Är det nu i datoråldern inte dags att vända på tankegången? Varför inte låta eleverna stå i centrum och se läseböckerna som ett komplement?” s.173

Spännande tanke och mycket tänkvärd!




Nuläge Alterdalens förskoleklass

9 10 2013

Som relativt nyutexaminerad lärare har jag inte hunnit arbeta med skriv-och läsinlärning i någon större utsträckning. ASL-utbildningen ger mig därför en otrolig möjlighet att få idéer och tips på hur man kan arbeta med den inlärningen. Nu när det gått några veckor sedan utbildningen drog igång är jag glad att jag valde att gå med och jag känner att den ger mig jättemycket. Handledartiden som man har varje vecka är ett stort stöd i arbetet med ASL och iPaden och något jag värdesätter mycket. Mina förväntningar på ASL-utbildningen är att jag ska få med mig nya idéer och framförallt en stor portion erfarenhet i hur man rent praktiskt kan lära elever att skriva och läsa och hur man på ett bra sätt kan involvera tekniken i skolans värld.

 

I dagsläget håller vi tillsammans på att bekanta oss med den nya tekniken, iPaden. Eleverna är otroligt duktiga och lär sig jättesnabbt. Fokus ligger just nu på själva berättandet och vi har därför inte börjar skriva något på datorn än. Vi läser många böcker tillsammans, tittar på böcker på ur.se, ser film osv. Detta gör vi för att eleverna ska få komma i kontakt med så många olika typer av berättelser som möjligt. Målet är att när de sedan ska börja skriva egna berättelser kommer de ha en god grund att stå på och arbetet kommer förhoppningsvis flyta på lite enklare. Eleverna har hittills gjort böcker två och två i appen Book Creator. Under arbetet läste vi först en bok om en flicka som tog med sig sitt gosedjur till skolan. Eleverna fick själva ta med sig varsitt gosedjur till skolan och planera en berättelse kring djuren. När planeringen var färdig spelade eleverna upp sin berättelse som en teater för oss andra medan vi fotade. Foton och ljud la sedan eleverna in helt på egen hand i Book Creator (efter att jag visat dem en gång hur man skulle gå till väga). De färdiga berättelserna visade eleverna naturligtvis för de övriga i klassen plus att jag mailade dem till barnens föräldrar för att de skulle kunna titta på dem hemma tillsammans. Versioner av deras böcker utan ljud men med bild och text finns också utskrivna och står i bokhyllan med de andra böckerna. Eleverna väljer ofta att sitta och kika i deras egna böcker när tillfälle ges.

Just nu arbetar vi med hösten och är inne på höstens flyttfåglar. Till detta tema har eleverna bland annat fått välja varsin fågel som de färglagt och sedan har de två och två planerat och gjort en berättelse i appen Puppetpals. Berättelserna spelar vi upp för varandra allt eftersom de blir färdiga och även dem ska vi maila till elevernas föräldrar. Eleverna tycker att det är jätteroligt när filmen är färdig men det kan ibland vara lite spännande att höra sin egen röst. När arbetet med berättelserna i puppetpals är färdiga är tanken att de, i sina berättelsepar, ska få ta med sig iPaden och ge sig ut i skolan och intervjua lärare och elever om flyttfåglar och vad de vet om dem. Tillsammans i appen Popplet har vi planerat och funderat över vad vi vill veta om flyttfåglarna, exempelvis vad de äter, när de flyttar, vart de flyttar osv. Meningen är att de ska filma sina intervjuer och sedan visa dem för resten av klassen. Möjligtvis att vi redigerar och fixar iordning filmerna innan vi presenterar dem men det får vi se när intervjuerna är färdiga. När arbetet med hösten och flyttfåglarna är över ska vi göra en utvärdering för att få veta vad eleverna tycker om arbetssättet – vad som var bra, vad man hade kunnat göra annorlunda och hur man kunde gjort istället. Även i utvärderingen kommer vi använda oss av iPaden på något sätt, exempelvis genom appen Wordsalad.

Jag börjar bli mer och mer inne på att skapa en liten privat blogg för klassen för att kunna lägga upp sådant som vi gör tillsammans. Detta för att slippa maila föräldrarna allt vi gör utan att de istället kan gå in i bloggen för att se vad deras barn gör på skolan. IPaden har blivit ett redskap som får vara en del av arbetet och är ingenting vi arbetar med vid sidan av allt annat. Därför vore det behändigt med en sida där vi kan ladda upp sådant vi gör på skolan men som man inte kan stoppa i ryggsäcken och ta med sig hem.