Några tankar kring ”Med datorn som skrivverktyg” Av Erika Lövgren

29 10 2012

Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg. (s.40)

Förändring måste få ta tid. Vi började att eleverna skulle öva inloggning, detta var svårt och tidskrävande, eftersom vi har haft problem med uppkopplingen pga. en felaktig switch. För att alla skulle få chansen att skriva under samma dag, loggade vi in och sen fick alla skriva på den inloggningen. Vi hade lagt upp egna mappar som eleverna kom åt,  vilket gjorde att barnen ändå kunde spara sitt arbete.  Sen när detta flöt, fick eleverna öva på att logga in.

Jag vill reducera stress och jäkt och jag tycker att eleverna ska få arbeta med en uppgift tills de är klara. Jag vill att arbetsuppgiften ska vara meningsfull och finnas i ett meningsfullt sammanhang. s.41

Vi lever i ett samhälle där vi har ett högt tempo. Jag har en klass som är väldigt tävlingsinriktad. Vi försöker minimera denna stress på många olika sätt. Jag upplever att det är lätt att individanpassa arbetsuppgifterna med ASL, så att det blir meningsfullt för alla. Det är inte lätt för dem att tävla i vem som har skrivit mest/bäst. De barnen med bäst motorik, är inte de som har de flesta/klokaste tankarna. De är inte den som brukar ”vara snabbast” som blir klar ”först”.  Alla börjar inte samtidigt med samma uppgift, så därför är det inte lika lätt att mäta sig hur ”snabb man är”  eller vem som är ”bäst”. Vi pedagoger kan också variera vem som börjar skriva. Alla blir nöjda med sitt arbete, vilket gör att alla blir vinnare. Eller just som Erika säger i sin bok:

”Eftersom arbetet hela tiden utgår från elevernas kunskapsnivå är det lätta att känna en tillit till sin egen förmåga s.66

Susanne Lundholm




Med datorn som skrivverktyg.

29 10 2012

 

Att genomföra en stor förändring måste få ta tid och det kan vara klokt att ta det bit för bit i små steg. (s.40)

 

Vi kände att ”inloggningen” tog väldigt mycket tid av den egentliga datatiden, så ifjol la vi mycket krut på

det. Logga in – logga ut, logga in – logga ut, så att eleverna kunde det utan allt för mycket hjälp av oss pedagoger.

Dataskrivandet är ju en liten del i processen. Att bearbeta texten, leta bokstäver och illustrera är den viktigaste delen,

samt att få visa/läsa upp det man gjort för varandra.

 

Svenskämnet är ett av skolans viktigaste ämnen och att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling
är ett av skolans viktigaste uppdrag. När ”skriva sig till läsning” är det dominerande arbetssättet optimeras
möjligheterna till god måluppfyllelse. Skrivandet och textskapandet tar avstamp i elevens tidigare erfarenheter.
Eleverna skriver för att befästa kunskaper och utveckla språket och för att i socialt samspel och skrift utveckla
sina tankar. (s.64)

Eleverna får en röd tråd i sitt berättande, lär sig tillsammans med andra (samarbeta), bolla tankar och ideer.

I år vill vi lägga större vikt vid bilden, att en bild kan säga så mycket, särskilt för de elever som inte kan läsa.

Vi har inte börjat med dataskrivandet än utan jobbar med sagor på Ipads för att senare använda datorn till

sagoskrivandet.

 

När vi började att skriva oss till läsning upptäckte jag att tanken på att illustrera kunde hämma vissa
elever från att skriva vad de egentligen ville. (s.61)

En elev som blev totalt blockerad, han visste vad han skulle rita men inte hur. En annan elev valde att skriva

en saga om ett spöke, för det kan jag rita, fast egentlligen ville hon skriva om en fladdermus, men kunde inte

rita den.

Det är viktigt att vi kan visa och inspirera eleverna till enkla modeller, sen är det ju upp till dom att vidareutveckla det.

 

Stina och Eva-Marie Kullenskolans förskoleklass.


 




I Ur och Skur Forsen, Citat ur Erika Lövgrens bok – Med datorn som skrivverktyg

29 10 2012

Citat 1

”Jag kan inte rita, så då ritar jag inte” och det innebär ju att de heller inte övar upp sin förmåga. (s.61)

Vi har haft några i klassen som helst skulle vilja skippa illustrera till texterna. Efter att vi läst om teckningstipsen och gett dessa elever det stödet ser vi hur de växer och får större tilltro till sin förmåga. Glada, nöjda och stolta visar de sedan upp sin bild till sin text! Hade vi inte arbetat med ASL så tror jag att dessa barn fortfarande skulle varit osäkra och pessimistiska till bildskapande. Jag tror att det skulle vara roligt för alla i klassen att äga en egen teckningstipsbok för att utveckla sin förmåga att rita olika saker.

Citat 2

När rummet är möblerat, materialet framplockat och datorerna kopplade gäller det att hitta en arbetsgång i klassrummet så att skrivandet, illustrerandet och det övriga arbetet kan flyta på bra. (s.41)

Stationer eller välja fritt, att få arbetsgången att flyta och samtidigt ha ett lugn i klassrummet har inte alltid varit så lätt. I början har det ibland varit smått kaotiskt i klassrummet med två fröknar som har så många idéer som de helst vill genomföra på en gång. Vi har nu landat och insett att om arbetet ska flyta på bra måste vi begränsa till 1 max 2 uppgifter i veckan. Dessutom har vi gjort ett schema i Excell där vi kan bocka för vem som börjat, skrivit ut och är helt klar med uppgifterna. Då ser vi tydligt vem som har uppgifter att göra klart! Struktur är viktigt för alla i klassrummet för att vi ska må bra.

Citat 3

När ”skriva sig till läsning” är det dominerande arbetssättet optimeras möjligheterna till god måluppfyllelse. (s. 64)

Jag upplever att man kan individanpassa arbetet på ett sätt som inte gått när jag t.ex. använde bokstavsböcker. Nu får varje elev arbeta med de bokstäver/ord som just de behöver träna på. Diskussioner och frågor som uppkommer inom arbetsparen när de skriver är många gånger väldigt betydelsefulla och ger fart på barnens utveckling. Vi kommer fort in på områden som man vanligtvis inte skulle tagit upp redan just pga detta arbetssätt. Ordklasser är ett exempel.




Kullenskolan åk 1: Med datorn som skrivverktyg – Erica Lövgren

26 10 2012

s.66 ”Eleverna förstår snart vikten av att kunna lyssna och att kunna uttrycka sina tankar i både tal och skrift eftersom någon är beredd att lyssna och någon är beredd att läsa. När eleverna läser andras texter och tar del av andras tolkningar av texter främjas deras förmåga att med förståelse respektera andras sätt att uttrycka sig i tal och skrift. Genom att själv känna en vilja att bli respekterad förstår eleven att andra också vill bli det.”

En del i ASL-arbetet som jag tycker är spännande är när eleverna läser upp för varandra. Det är tydligt att de är stolta över vad de har åstadkommit men även att klasskamraterna är duktiga lyssnare. De vill höra sagan och hur det går. Jag tror att våra elever får mycket inspiration av varandra och blir mer och mer sugna att skriva egna sagor när de hör varandras. Ett tydligt exempel är när två killar skrev en saga om några djur som gick till lekparken. Sagan blev populär bland de andra eleverna och då skrev en annan elev om spöket som gick till lekparken. De har även fått ta hem och läsa för nära och kära. De har varit så stolta när de kommit tillbaka och berättat att alla tyckt om det de har gjort.

s. 75 ”Plötsligt var det någon som kunde peka ut detaljer i barns rörelsemönster som jag tidigare inte alla uppmärksammat. Jag började titta på en hel rad av rörelsekvaliteter som jag aldrig tidigare brytt mig särskilt mycket om. Något att vara observant på är om eleverna använder sidan av tummen istället för fingertoppen när de plockar upp småsaker med pincettgreppet.”

När eleverna använder pennan har jag varit uppmärksam på hur de håller den. Det är bra med förslagen i boken så man kan träna eleverna som har svårigheter med motoriken i händerna. Det finns så många bra förslag på hur man ska öva med eleverna för att de ska lyckas ännu bättre!

s. 86 ”Mina absoluta favoritfärgläggningsuppgifter är Mandalas. De är cirkelformade regelbundna mönster som återfinns inom hinduismen och buddismen. Mandala är sanskrit och betyder cirkel. Mönstren färgläggs och blir mycket dekorativa.”

Eleverna älskar mandalas. Jag trodde att de skulle göra en och sedan vilja göra något annat men där hade jag verkligen helt fel. Jag hade kopierat upp några olika och de färglade en efter en. Så fort de hade en ledig stund frågar de efter fler. När de sitter och målar lägger sig ett lugn i klassrummet. Man förstår att det är en slags avkoppling att sitta och färglägga.

 




Kullenskolan åk 1 Halloweensagor

26 10 2012

Vi började med att läsa några olika sagor med spöktema. Vi satt i ring på golvet med tända ljus för att få den rätta stämningen. En av sagorna var en spännande saga som gick att göra om till nutid och Kullenskolan. Det blev jättespännande för eleverna. För några var det bra att den började med ”Det var en gång”. Den andra sagan var upprepande, allt hände tre gånger. Sedan fick eleverna gå och prata ihop sig om vad sagan skulle handla om. Det blev pumpor, spöken, vampyrer och blod!! Skrivandet gick jättebra eleverna spökskrev, vi skrev på svenska och sedan blev det mycket fina bilder! De som väntade på datorerna fick färglägga bilder med halloweentema. Vi avslutade med en kom som du vill dag! Fröken var häxa och eleverna var allt från teletubbies till vampyrer!! Det blev extra roligt att jobba med ASL den dagen!

Spökskrivning på hög nivå!!!

Det går lätt när man är två!

Nöjd med sin snygga och spännande bok!

Hu, det blir spännande när han som läser är vampyr!

 

Tack för oss denna gång!

// Ingela och Carro

 




Björklundaskolan. Citat ur ”Att skriva sig till läsning” E. Löfgren

26 10 2012

s. 15

”Eleverna skapar alltså texter och berättelser långt innan de kan alla bokstäver och innan de själva kan ljuda ut ord.”

Vi tycker att det är tydligt hur roligt barnen tycker att det har varit att samarbeta kring sina texter och hur otvunget de (ofta 😉 ) har suttit och dikterat sina uppgifter för sin skrivarkompis. Vi ser också att det blir ett väldigt naturligt introducerande av många tydliga – OCH otydliga – skrivregler, ord och sammanhang som kan vara rätt så knepiga att ta till sig för eleverna i en annan typ av undervisningssituation. Dock krävs en fasligt massa ”vuxenprat” för att resonera om texter och alla ”hur och varför” som kan uppstå!

s.64

”Arne Trageton förordar att eleverna jobbar i par vid datorerna, par som består av en och en flicka. Då möts erfarenheter och språk från olika världar och det mötet är berikande.”

Spontant kanske inget man tänker på i första taget – just en pojke och en flicka. En förmodligen vanligare infallsvinkel är nog att man vill att eleverna ska vara trygga med sin kamrat och så långt möjligt är trivas med den redan från början, man vill att paren ska få allra bästa chans att lyckas. Men sen kommer tanken att det förmodligen är ännu viktigare att ändra mönster och ge möjligheter som eleverna inte har någon annanstans, att stöta och blöta sitt eget språk, vanor och byta (eller ”bryta”?) erfarenheter med någon av det motsatta könet. Vi tänker och tror att det med allra största sannolikhet ger långt fler personliga vinster för eleverna än det till att börja med kan tyckas ge.

pojke

 

s. 69

”Först i åk 2 tar vi oss an pennan som skrivverktyg”.

Denna korta lilla mening ger oss lite huvudbry… Inte gällande skrivning, för det är klart som korvspad ;). Men hur ska man ställa sig till användning av pennan när det gäller matematik och att använda pennan i det ämnet? Ska man även där vänta till motoriken är mer utvecklad, eller? Vi undrar och får alldeles säkert finurliga tankar och funderingar från våra kurskamrater. Vad tänker ni? Är det skillnad, eller är det ”mängden pennanvändning” 😉 som blir skillnaden? Hm…?




Höstdikter

26 10 2012

Vi har nu avslutat arbetet med höstdikter. Vi började med att prata om vad en dikt är, vad en mening är. Vi läste upp en dikt som vi fröknar hade skrivit om hösten. Sedan fick eleverna skriva med sin skrivkompis. Två meningar var skulle de skriva. En av dem sa en mening och den andra skrev. Den här gången skrev vi ingen spökskrift utan de fick hjälp av en vuxen med stavning. Sedan satte vi fröknar ihop två skrivarpars dikter till en lite längre dikt. Sedan fick de rita små bilder som de klippte ut och klistrade i en ram runt dikten. Dikten har de limmat in i deras ASL-bok. Efter lovet ska de få ta hem boken och träna på sin dikt. När de har tränat på dikten så ska den läsas upp för resten av klassen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Björklundaskolan 1a Karin och Andrea




Långsiktigt kasperdockstema i Munksund

25 10 2012

Vi har läst och samtalat om trollsagor och klassiska sagor, för att eleverna ska få kläm på dramaturgin, början, handling med problem och lösning samt ett slut.

Eleverna har skapat kasperdocks-huvuden i papier maché

1. Eleverna klippte tidningspapper

2. Blandning av pappersmassa och tapetklister

 

3. Fundera ut valfri sagofigur

4. Skapa huvud

 

Välja färg på kläder mm.

Tanken är att eleverna ska jobba med person och miljöbeskrivning samt hitta på en story kring dockan. Dockorna interagerar med varandra och slutligen utmynnar arbetet i ett manus och en  för de yngre barnen.

Dockorna används även för att prata känslor. Det kan vara lättare att berätta för dockan när det handlar om känsliga saker…




Förskoleklassens Afrikatema

25 10 2012

I början av terminen sjöng jag en afrikansk sång för barnen och efter det kom det väldigt många frågor om just Afrika. Vi bestämde oss för att arbeta med Afrika som tema.


Jag och barnen ”brainstormade ” en hel förmiddag och funderade på vad vi ville ta reda på, förslagen var fruktansvärt många. Kalahariöknen, monsunregn, Masajer, fattigdom, krigare, kaktusar osv osv osv. Vi blev tvungna att begränsa oss lite och då valde barnen att arbeta med vilda djur i Afrika.

Barnen hämtade information och bilder från internet, de ritade, målade och byggde upp sina djur av diverse material.


Vi byggde en djungel där våra djur får bo.

Som avslutning har barnen haft en utställning för sina föräldrar och för de andra skolklasserna


 




Citat ur boken ”Med datorn som skrivverktyg”, Erica Lövgren.

24 10 2012

Hon (fröken) pekar med fingret på skärmens text och läser upp allt som de skrivit. Det låter roligt. Kalle och Svea skrattar så de kiknar. (sid19)

Det här tycker jag är viktigt. Man bekräftar det barnen har skrivit och tar deras text på allvar. Den får en innebörd och en betydelse. Vi jobbar inte med att läsa spökskriften högt för barnen, men ska försöka börja göra det. Sen är det ju alltid kul att glädja barnen och få in lite skratt i klassrummen. Kanske man kan bilda ett eget ”hemligt språk” i klassrummet utifrån spökskriften?!

Ett annat sätt att öka medvetenheten om elevernas motoriska utveckling är att ge olika typer av motorikövningar i hemuppgift. (sid 109)

Intressant tycker jag. Ett roligt samspel med föräldrarna. De kanske får en större förståelse för den motoriska utvecklingen. Kul för barnen att få göra en sådan annorlunda läxa hemma. Sen kan man ju ha en slags redovisning i skolan, och visa upp vad man tränat på hemma. Intressanta diskussioner kan nog förekomma tror jag, t ex min mamma kan… och pappa han gjorde si och så tillsammans med mig (trolleritrick, balansövningar mm).

Pennan är många gånger mer lättillgänglig än modern teknik och ibland har man också behov av att sätta sin personliga prägel på det skrivna. (sid 113)

Jag tror att den personliga handstilen kan vara ett sätt att förstärka sin självkänsla- ”jag kan faktiskt med hand och penna skriva själv, se vad fint det blev!” Jag kan personligen känna att jag kan sakna det lite grann, men det har säkert med ovana att göra. När jag själv gick i skola var det mycket fokus på detta. Mycket bokstavstränade med pennan, och även skrivstil. För mig känns det lite främmande att ”pennjobbet” inte kommer förrän i årskurs 2.

Eva Sundström, Strömnäs Skola.