Arne Tragetons bok ”Att skriva sig till läsning”, citat sid 64

29 08 2012

”Varför undervisar vissa lärare hela klassen samtidigt på en bokstav i taget, trots att de vet att undervisningen ska anpassas efter de olika elevernas behov och språkkunskaper?”

Trageton förespråkar datorskrivna bokstäver och menar att det är slöseri med tid att lärare satsar på gemensamma genomgångar och träning av handskrivna bokstäver. Barn utforskar och lär sig genom att leka med bokstäverna. Mina tankar just nu är att det ena inte behöver ställas mot varandra. Det kan inte vara skadligt att träna på att skriva bokstäverna enligt gängse regler, uppifrån och ned.

Jag har sett att många elever gillar att fylla i bokstäver, och det kan göras lustfyllt med sång och musik. Nu ska jag undervisa i ASL och det låter spännande att elevernas bokstavsträning sker i skapandet av egna texter. Dataskriften kan användas till utforskandet av alfabetet och eleven får möjlighet att göra ett eget urval av bokstäver. Det ska bli intressant att höra hur ni gör med bokstavsarbetet.

Jag arbetar i en etta och har en idé om att eleverna ska få skapa egna kasperdockor och skriva en person-beskrivning, miljöbeskrivning och sedan interagera och skriva ett litet manus i spökskrift. Jag lyssnar och de berättar, och sen skriver jag ned manus utifrån deras skådespelande. När det är dags för det arbetet vet jag inte nu. Just nu ska min klass träna på inloggning och skriva i world, klippa och klistra, och emellanåt slänger jag fram någon bokstav som ett komplement. Och snart är vi igång.

Dataskrivandet kommer ske i halvklass och parvis och följa en viss ordning. Exakt hur allt ska se ut, vet jag inte i skrivande stund…..


Actions

Information