Citat ur Ivar Bråtens Läsförståelse i teori och praktik

25 03 2014

”Det säger nästan sig självt att för att förstå det lästa, måste eleverna ha tillräcklig förståelse av vad de enskilda orden i texten betyder” sid 56.

Naturligtvis är det så. Att försöka läsa en text utan att förstå innebörden av orden vore som att jag skulle försöka mig på att läsa en bok på ett språk jag inte kan. Även om jag kan avkoda och ljuda fram orden så är det meningslöst om jag inte förstår vad jag läser. Av egen erfarenhet vet nog vi alla dessutom hur otroligt tråkig läsupplevelsen blir om man inte förstår vad som står där. Då menar jag inte att det som står är skrivet på ett annat språk utan att det skrivna ligger utanför min referensram vilket gör att jag inte förstår vad jag läser även om jag kan avkoda orden. Så skulle det exempelvis vara om jag skulle försöka mig på att läsa en doktorsavhandling i juridik. Även när jag studerade på universitetet kom jag ibland över texter där innebörden gick förlorad då det var skrivet med att sådant språk som jag inte fullt ut förstod.

”Att läsa böcker kan bjuda på tillfällen att introducera nya ord och prata om vad de betyder” sid 100.

Det är viktigt att man stannar upp och pratar om ord som eleverna inte förstår. Min erfarenhet är att eleverna inte alltid säger till när de inte förstår något ord, vid exempelvis högläsning, för de kan ändå förstå sammanhanget. Jag brukar försöka att alltid stanna till och fråga eleverna om ord som jag misstänker att de inte stött på tidigare. Ibland kan de lista ut betydelsen utifrån kontexten och ibland märker man att de inte har någon aning alls, även om de gärna kommer med gissningar och förslag. Jag har även haft en tanke på att göra en ordlista med nya ord vi stöter på i olika sammanhang men det har inte blivit av.

”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne” sid 200.

De texter man läser i olika ämnen har, precis som boken tar upp, sina egna egenarter och man behöver lära sig hur man ska läsa och de olika texterna för att förstå vad man läser. En lärare i NO har en större möjlighet att visa och skapa läsförståelse för eleverna när de läser faktatexter än vad en lärare som undervisar i svenska kanske har. Därför tror jag att det är viktigt att man inom alla ämnen har som mål att öka elevernas läsförståelse. En klasslärare som undervisar i alla ämnen kan ju slå ihop flera ämnen under ett och samma arbetspass och kan lättare ge eleverna läsförståelse i alla ämnen.

”En genomgång av 122 studier tyder på att samarbete leder till bättre prestationer än när lärandesituationen präglas av konkurrens eller individuellt arbete, och att detta gäller i alla skolår och alla ämnen” sid 255.

Jag håller med om citatet ovan och tror absolut att eleverna lär sig bäst i samspel med andra. Det svåra, kan jag tycka, är att få eleverna att hjälpa varandra på ett sätt som leder till lärande och inte till ett kopierande. Min elever är så pass unga än att de inte lärt sig  berätta för de andra hur man ska lösa en uppgift utan de berättar istället bara svaret rakt av. I den situationen sker inget större lärande för någon av eleverna. I de lägena får man vara där och påminna: berätta hur du tänkte och varför det blir det svar som det blir. Det är svårt…




Nuläge Strömnäs skola klass 1a!

25 03 2014

20140325-112433.jpg

Vi skrev berättelser som utspelade sig under sportlovet. Det blev spännande berättelser som handlade om allt ifrån husvagnsmysterier i Arjeplog till ett möte med en Björn i skogen. Fantasin fick här flöda fritt. Det var stolta elever som läste upp sina verk för varandra.

>

20140325-112832.jpg

Vi har även arbetat mycket med räknehändelser under denna period. Eleverna har skrivit egna räknehändelser där de fått bestämma innehåll själva. Detta har varit en uppskattad uppgift för många.

På elevens val har en grupp haft drama. Vi har dramatiserat boken Pricken och it/media-gruppen har filmat. Fredagen innan påsklovet kommer vi att ha filmvisning med mingel här i åk 1.>




”Läsförståelse i teori och praktik”- Ivar Bråten (red.)

24 03 2014

Kapitel 3
” För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” S.74

Det som fångade mig i den här delen av kapitel 3 är som de även säger i boken hopp och optimism för de elever som har svaga ordavkodningsfärdigheter. Att resultaten av undersökningarna visar att elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få hjälp för att kompensera för sina svårigheter och ändå nå god läsförståelse.

Kapitel 4
”Vuxna som använder ett rikt register av ord när de talar med barn, och gör det i sammanhang där barnen får hjälp med att förstå orden, bidrar till barnens talspråkliga lärande.” S.86

Som framgår i den här delen av boken så har vi fått läsa om vikten av fonologisk medvetenhet och talspråket för en god läsförståelse. Vidare står det hur barn med ett gott ordförråd lättare förstår vad det läser. Citatet ovan väver in så mycket som vi pedagoger gör/bör göra tillsammans med våra elever och vikten av att vi använder ett rikt språk så elevernas ordförråd får möjlighet att utökas. Tänk så mycket som vi vuxna , föräldrar och pedagoger, kan göra i ett tidigt stadie för att så tidigt som möjligt skapa goda förutsättningar för våra framtida barn.

Kapitel 9
”Undervisning i läsförståelse bör därför integreras i de ämnen där texter läses, vare sig det är norska, samhällskunskap, engelska eller ett NO-ämne.”s. 200

Verkligen sant. Eftersom det handlar om så olika sorters läsning eftersom ämnena är så olika så håller jag med om att det inte enbart är svenskläraren (i vårt fall eftersom vi bor i Sverige och inte i Norge) som bör undervisa och ge strategier i läsförståelse.

Kapitel 10
”Bra frågor stimulerar också ofta eleverna att dra slutsatser och motivera svaren.” S. 252

Jag följer själv en blogg, Körlings ord, och jag måste få citera det hon skriver för det är så sant ”Självklart väcker texter frågor. Frågorna är viktiga. Vad kan hända? Är tanten gammal eller ensam? Är alla tanter ensamma? Alla frågor behöver inte besvaras. Däremot ställas. Frågor lever sitt fortsatta liv. De kan vila och bida sin tid. De bildar tankar och så skapar det ibland nyfikenhet och en läsare föds.”. – Får jag läsa den där boken? frågar eleven då. Om eleven spontant frågar eller vill berätta och relatera till texten får de naturligtvis göra det. Lektionen har börjat. Själva läsningen tog 60 sekunder. Inom tio minuter har vi samtalat om texten, berättat om oss själva och så kan vi börja räkna, undersöka geografi eller sätta samman ett batteri. Skolan är generös! Så tänker jag.
Jag tyckte att det här citatet var ett tydligt exempel på bra frågor. Texten om det som hon ställer frågor till ligger också ute på hennes blogg där ni som vill kan läsa. Sammanfattningsvis kan jag kort säga att det inte fanns några givna svar. Eleverna fick med andra ord dra slutsatser och motivera svaren, även om de inte gjorde det högt så i sina tankar. Det skapar en process som vidare leder till en god läsförståelseutveckling.




Citat och kommentarer; Läsförståelse i Teori och praktik, Ivar Bråten

24 03 2014

Kapitel 3

”För att uppnå god läsförståelse bör läsaren helst vara i stånd att avkoda eller identifiera orden i en text utan att göra för många fel eller anstränga sig för mkt.”
”Det är väl dokumenterat att det finns ett samband mellan ordavkodningsfärdigheter och läsförståelse. Detta samband är särskilt starkt under de första skolåren, där problem med att uppnå flytande ordavkodningsfärdigheter verkar vara den viktigaste och vanligaste orsaken till dålig läsförståelse.”
  Det är flera komponenter som ingår i och har betydelse för läsförståelse men det här stärker min uppfattning att det är väldigt viktigt med läsning, mängdläsning, de första åren i skolan. Eleverna måste få läsa ofta och mycket så de inte behöver använda kraft till att avkoda texten. De ska utveckla läsflyt och känna tilltro till sin läsförmåga tidigt för att skapa förutsättningar för en god läsutveckling.

I kapitel fyra läser vi om sambandet av ett rikt ordförråd och utvecklat talspråk för att utveckla god läsförmåga och läsförståelse högre upp i skolåldern .”En amerikansk forskargrupp konstaterar att det är specifika samtalsfärdigheter i förskoleåldern som föregår läsförståelse i åttaårsåldern, och inte talspråk generellt, närmare bestämt är det förmågan att rikta uppmärksamheten mot informationsinnehållet i samtalet och att vidga eller värdera betydelsen av innehållet som stöder läsförståelsens utveckling.” Catherine Snow och hennes forskarkolleger vid Harvard University fann att det främst var förskolebarns förmåga att delta i kognitiva utvecklande samtal och deras vokabulär som låg till grund för läsförståelsen i högre skolår och detta samband blev tydligare ju äldre barnen blev..” S. 90
”Böcker representerar en viktig resurs för kognitiva utvecklande samtal på dagis” s.97

Kognitivt utvecklande samtal kan man ha i många olika former och situationer. Men böcker och läsning med boksamtal i alla dess former, är av stor betydelse i våra skolor och kanske framför allt på våra förskolor. Det känns samtidigt som böcker spelar en allt mindre roll i våra moderna hem och våra elevers vardag. Vilken roll spelar de i våra förskolor och skolor?

En skicklig lärare skapar goda resultat i klassrummet och en lust att lära hos eleverna. Det som står i kapitel 9 är intressant och kanske ganska självklart, men jag tycker inte att det talas så ofta om det.
”ett annat kännetecken på skickliga lärare var att de var bra klassledare. Det fanns klara regler för klassen och lärarna förväntade sig att elever skulle följa reglerna. Klara regler för hur eleverna skulle uppföra sig och krav på att de skulle följa reglerna gav god arbetsro i klassen.”




Citat och kommentarer hämtade ur ”Läsförståelse i teori och praktik”!

24 03 2014

”För det första bekräftar de ovan refererade undersökningarna att både ordavkodning, förkunskaper och förståelsestrategier är viktiga komponenter i läsförståelse, med förkunskaper som den viktigaste biten.” (S.74)
När man arbetar med läsförståelse så tänker jag att det är oerhört viktigt att de texter man arbetar med är texter som eleverna kan relatera till, som innehåller sådant som barnen har vissa förkunskaper kring. Arbetet med ASL passar bra när det gäller att arbeta med texter som är bekanta för eleverna. Har eleverna förkunskaper kring det dom ska skriva och läsa så blir de dessutom mer motiverade vilket jag också tror främjar god läsförståelse.

”Många andra studier pekar emellertid på att det särskilt är ordförråd och samtalsfärdigheter som är viktiga för barns senare läsförståelse.” (s.90)
Jag anser att det är viktigt att man i de yngre åldrarna arbetar med att utveckla barnens ordförråd såväl som samtalsfärdigheter. Att man läser olika typer av texter för barnen och att man sedan samtalar kring dessa. Arbete kring homonymer och synonymer är inte heller så dumt då man kan få en intressant diskussion kring ord och dess betydelser.

”Den systematiska begreppsundervisningen lärarna genomförde var ofta knuten till teman eleverna hade i andra ämnen. Läsning och skrivning var alltid en del av alla ämnen, och det lästes och skrevs varje dag.” (s.206)
Vi i åk.1 på Strömnäs arbetar tematiskt vilket känns bra då man kan finna stöd i det som nämns ovan. Barnen får ett sammanhang och begreppen förekommer som en naturlig del i läs- och skrivundervisningen. De blir dessutom mer motiverade vilket i sig verkar positivt på läsförståelsen.

”När man talar om begreppskunskap, den andra viktiga faktorn som inverkar på läsengagemanget, tänker man på de centrala begreppen inom ett ämne.” (s.246)
För att eleverna ska bli engagerade när de läser så tror jag att det är viktigt att de förstår vad de läser. Det är viktigt att de får kunskap om begreppen och dess betydelse i en text innan de tar sig an texten. Har de skapat sig förkunskaper blir läsningen mer också mer meningsfull.
.




Nuläge Kullenskolan mars

24 03 2014

Vi har haft fullt upp med att färdigställa våra arbeten, vinterfåglar och bokstavsgåtor. Men nu är vi äntligen klara och förra veckan kunde vi påbörja ett nytt tema tillsammans i klasserna; Monster.
Vi har börjat med att tillverka våra monster av trolldeg. Eleverna fick i uppgift att utifrån en degklump förutsättningslöst göra olika kroppsdelar; ett huvud, en arm och ett ben. Vi läste därefter en inspirationsvers om monster och pratade om vad ett monster är eller kan vara. Sedan fick två skrivarpar sätta ihop sina kroppsdelar till ett monster. Ett skrivarpar från varje klass. Vi har också dekorerat och målat skapelserna.

Nu är det dags att börja skriva. Vi har gjort en planeringsmall som de ska få jobba med gemensamt i gruppen. De ska tillsammans bygga upp en historia kring monstret. Vad heter det? Hur gammal är det? Var bor monstret? Vad äter det? Har det någon familj? Vad tycker det om att göra?
De ska i gruppen ansvara för att göra en bild var, som sedan kan hjälpa dem när de ska gå till datorn för att skriva om sitt monster. Figur, bild och text ska sedan sammanställas till vår monsterutställning.




Björklundaskolans tankar om boken” Läsförståelse i teori och praktik” av Ivar Bråten

24 03 2014

”Det är viktigt att nyförvärvade avkodningsfärdigheter integreras och vidareutvecklas i meningssökande aktiviteter som upplevs som intressanta och relevanta av eleverna.” s.55 Vi upplever att eleverna får stor variation i sin läsinlärning i och med att vi använder oss av olika läsinlärningsmetoder varav ASL är en av dem. I arbetet med ASL arbetar eleverna med ord och meningar som är intressanta och relevanta för dem och de visar ett stort engagemang och ett stort intresse för att skriva och läsa.

I boken skrivs det mycket om vikten av förkunskaper och bra ordförråd för på att kunna bli en god läsare. Det skrivs även att ” Barns talspråksutveckling i förskoleåldern är en avgörande resurs när de ska lära sig skriftspråket.” s85 likväl som de skriver att ” Det finns därför ingen orsak att förskolan intar en vänta-och-se-attityd inför barn med svagt utvecklat språk i förskoleåldern.” s.99. Vi finner detta intressant och önskar att eventuella svårigheter snabbt uppmärksammas och att resurser finns för att främja språkutvecklingen för dessa barn.

I boken på sidan 206 kan man läsa om läsning i olika former och olika ämnen. Det skrivs om vikten av att variera läsningen, högläsning av pedagog, parläsning, tyst läsning, körläsning, läxläsning o s v. Även vi tycker att det är viktigt med denna variation av läsning och arbetar på detta sätt.

”Av de enskilda strategier som utprövades i undervisningssammanhang på 1970-talet och under första hälften av 1980-talet visade sig följande vara särskilt värdefulla: a) aktivera förkunskaper b) ställa frågor under läsningen c) konstruera mentala bilder d) sammanfatta de viktigaste i texten och e) analysera textens uppbyggnad.” s 230. Dessa strategier anser vi vara mycket bra att använda vid läsning av texter. Vi upplever att, om man använder sig utav ovanstående strategier, fångar man alla elever, även de som på egen hand kan ha svårigheter att förstå textinnehållet.




Ny forskning från Örebro Universitet

24 03 2014

Forskningsnyheter

Ny teknik i skolan ger resultat

2014-03-21

Datorn är ingen silverkula som kan lösa alla problem men när skolor använder teknik på rätt sätt ger det resultat. Det skriver professor Åke Grönlund i boken Att förändra skolan med teknik. Utifrån sin forskning visar han att nyckeln till framgång finns i ledarskapet.

Professor Åke Grönlund

Professor Åke Grönlund

– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan.

I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del.

– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.

Att hitta rätt väg

Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.

– Därför är inte detta ett it-projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal, säger Åke Grönlund.

Positiva effekter

När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.

– Vår forskning har till exempel visat atten ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.

Men skolor som inte använder tekniken på rätt sätt riskerar att få en dyrare och ensammare skola som leder till sämre resultat.

– Det enskilda arbetet ökar generellt och vår forskning visar att när tekniken används fel leder det till ensamarbete där eleverna tappar fokus. Dessutom är tekniken dyr och kan leda till neddragningar i personalresurser och till mer stress.

Får inte tränga ut personalen

Det är alltså viktigt att inte låta kostnader för teknik tränga ut personalen men också att se till att lärarnas arbetstid används till undervisning. Mer teknik medför förändrat arbete för lärarna men inte mindre arbete.

– Vi har under projektets tre år sett att många positiva utvecklingar. Många lärare har utvecklat nya arbetssätt, ibland små förbättringar och ibland genomgripande förändringar. Experimenterandet har gett många goda idéer. Dessa arbetssätt måste dokumenteras och kvalitetssäkras och spridas i hela organisationen, säger Åke Grönlund.

Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker.

Text: Linda Harradine Foto: Örebro universitet
Källa: Örebro Universitet, Forskningsnyheter.

 




Nuläge Alterdalens förskoleklass

24 03 2014

Vi har avslutat temat Sandvargen genom att göra animerade filmer.




Nuläge Björklunda åk 1

21 03 2014

Vi arbetar nu med en Storyline baserad på ”Valters äventyr i Himmelsbacken” av Zacharias Topelius. Den handlar om Valter som är sex år och bor med sin familj i ett litet hus. På gården finns också en dräng och en piga och en massa djur. Valter älskar äventyr och råkar ibland illa ut. Eleverna har fått tillverka var sin Valter i tidsenliga kläder. De har även gjort en personbeskrivningar av honom. Därefter har de tillverkat gårdens alla byggnader, djur och övriga personer. De har även tillverkat Valters kälke Pukki. Under berättelsens gång har vi listat en massa saker, bland annat egenskaper hos Snödrottningen och Snökungen, som Valter träffar på. Eleverna har i halvklass författat ett brev till dessa. De kommer att få svar på sina brev till veckan, vilket de verkligen ser fram emot!

20140321-141257.jpg

20140321-141331.jpg

20140321-141343.jpg

20140321-141357.jpg